Masse spyr som en galning. Eller nu spyr han inte så mycket, för det finns ej längre något att spy i hans lilla pojkmage. Men som den glada husmor jag är fick jag potatismjöl av Eva-Stina och blåbärssoppshandledning av mommo. Så nu har vi i alla fall lite blåbärssoppa i Masses mage (eller inte nu längre, för medan jag skrev det här kom hela blåbärssoppan upp igen – åttonde spyan på tre timmar, hu!).
Och vi har inte bara blåbärssoppa – vi har också en ny filt som jag hann få av mommo medan jag sprang mellan hjälpsamma tanter. Visst är den jättejättefin?
Oj nej, stackars Masse! Vanlig spysjuka?
Vet faktiskt inte! Han är nog helt ok annars, men spyr upp ALLT som han lägger i sig. Till och med minsta lilla trip-huik! Hur är det med er?
Stackarn! Men filten är ju gudomligt vacker, tänk vilken energi och tid som lagts bakom den.
374 rutor. Sku ta fjorton år för mig!
Urk med spysjuka! Men filten balanserar ju nog upp det hela även om han skulle spy typ en vecka till. Den är ju oslagbart underbar!
Exactly my point!
Grymt. Arma kräkdjur. Vidrigt, säger jag bara. ”Skakadarran”, brukar vi kalla spysjukan
Vacker filt!!! Trist med spysjuka!!
Voi 17,int har ni väl lagt er hela bunten i ”spyon”?Hoppas verkligen int:)
Stackars Matheo, och lyckliga mamman som fått en så alldeles ljuvlig filt!
Urk! för spyttis, men ååååh, en så underbar filt!