Maria Serafia Korvo och alla andra som hängde och levde här.

Ledsen att jag lämnade er vind för våg i fredags. Men jag har faktiskt haft fullt upp med en grej. Nu låter det här knäppt, men jag har blivit helt totalt hooked på min lokalhistoria. Jag har läst om boken ”Brändö – en stadsdel med själ” och jag vet inte varför jag drabbades så hårt den här gången. Kanske för att jag har joggat runt här i hoodsen så flitigt den senaste tiden. I dag har jag knappt tänkt på något annat än på Brändö förr i tiden. 

Eller så var det för att jag plötsligt kopplade en kapitel i boken. Plötsligt förstod jag var adressen Brändö 183 (i början av 1900-talet fanns ännu inga gatunamn) var. Det var här! Före Gula huset byggdes. Här på Beckbruksgatan, på den gård jag nu bor, låg en av få affärer på Brändö. Här låg Maria Serafia Korvos speceriaffär.

Korvo var hemma från Korvola by i Storkyro. Hon flyttade in i huset 1916 och drev affären tills huset av någon anledning revs 1934 (och det stämmer bra, vårt hus är byggt 1935). I boken berättas hur gamla Brändöbor särskilt minns hennes lakritspipor som kunde köpas här i affären. Jag vet inte nu vad det är med mig som gör att jag alltid blir så tagen av sådana här historier. Jag känner att jag behöver veta allt om Maria Serafia Korvo (herregud, det skulle först vara ett namn för mig!).

En av Finlands allra första andelshandlar grundades här på Brändö 1907. Arbetarnas bageri var ett stort bageri som bakade åt alla arbetarnas andelshandlar. Och vet ni, det låt precis här bredvid, längre ner på Beckbruksgatan (historien om beckbruket kan vi ta en annan gång). Det berättas att det gick massor av bröd härifrån. De som arbetade där bakade allt vad de orkade från morgon till kväll. 

Jag kan leva mig in i de här historierna så mycket. Känns som om det var så bra puls här i arbetarkvarteren under 1800-talet och första halvan av 1900-talet. Massa proletärer som vankade av och an mellan trähusen och fabrikerna. Hade slagsmål i gränderna, rökte cigg och köpte Wasa Tidning i någon speceriaffär (Wasabladet kom 1856). Att åka över Brändöbron med häst och kärra kostade 1 kopek. 

Jag tycker bara det är så häftigt att allt hände här. Wasa Bomull, skeppsvarvet, Vasa Tvål och ett av stans första fotbollslag (på Vasa Bomull arbetade en engelsman som engagerade arbetarna och intresset för fotboll växte stort). Fatta hur tufft att Palosaaren urheiluseura grundades redan 1902 och sju år senare färdigställdes idrottsplanen och det blev lättare för arbetarna att idrotta. Här kring mitt hus snurrade allt.

Och jag kan liksom inte få NOG.

 

brando

 

Här står nu Gula huset. Men någon gång stod här en handel mitt i en snöstorm.

 

korvo

 

Här som jag nu sitter om sommarkvällarna och avnjuter mitt fredagsvin under äppelträden. Där satt en gång Korvo-kvinnan med sina barn, en frass och ett läckert förkläde.

8 reaktioner till “Maria Serafia Korvo och alla andra som hängde och levde här.”

  1. Fattar SÅ att du går i gång på det där. Jag är också otroligt nyfiken på "personlig historia". Alltså inte det man läser i hissaböckerna, utan människoöden, historier, berättelser, HUR VAR DET FÖRR? Speciellt gamla foton sparkar igång min hjärna och jag börjar fantisera ihop än det ena och än det andra. Blev liksom helt eld och lågor av det här inlägget! 😀

  2. Låter super intressant! Min pappa är uppvuxen i närheten av dina hoods. Har hört en massa historier om brändöbusar och andra orginal som hängde i Brändö på 50-60-talet, men orkade aldrig riktigt ta in det när han berättade och nu är det för sent. Han var en lika stolt Brändöbo som du är, en gång Brändöbo alltid Brändöbo, liksom:)

  3. Älskar också såntdär, kan bli helt besatt av gamla släkthistorier och historier om vår gård. Borde blivit historiker ; )

  4. Alltså din iver o ditt intresse är så eftersträvansvärt!! 🙂 Det smittade av sig så nu ringde jag hem och lät familjen veta att jag reserverar att läsa boken om my hoods Bäckin nästa gång jag är hemma 🙂

  5. Fattar SÅ att du går i gång på det där. Jag är också otroligt nyfiken på "personlig historia". Alltså inte det man läser i hissaböckerna, utan människoöden, historier, berättelser, HUR VAR DET FÖRR? Speciellt gamla foton sparkar igång min hjärna och jag börjar fantisera ihop än det ena och än det andra. Blev liksom helt eld och lågor av det här inlägget! 😀

  6. Låter super intressant! Min pappa är uppvuxen i närheten av dina hoods. Har hört en massa historier om brändöbusar och andra orginal som hängde i Brändö på 50-60-talet, men orkade aldrig riktigt ta in det när han berättade och nu är det för sent. Han var en lika stolt Brändöbo som du är, en gång Brändöbo alltid Brändöbo, liksom:)

  7. Älskar också såntdär, kan bli helt besatt av gamla släkthistorier och historier om vår gård. Borde blivit historiker ; )

  8. Alltså din iver o ditt intresse är så eftersträvansvärt!! 🙂 Det smittade av sig så nu ringde jag hem och lät familjen veta att jag reserverar att läsa boken om my hoods Bäckin nästa gång jag är hemma 🙂

Lämna ett svar till Johanna Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.