Tycker det känns som minst ett sekel sedan jag uppdaterade den här bloggen. Orsak: Som människa har jag haft dåligt flow.
Det börjar märkas att jag har varit ensam här på kontoret en tid. Anna-Lena har ju varit borta med bruten fot i något som känns som cirka fyra år (tror det är två veckor, men i vårt jobb är två veckor samma som fyra år). Min stressnivå är avsevärt högre än normalt. Och jag har dåligt samvete i alla riktningar.
Sådana perioder kommer ju alltid med jämna mellanrum och ju mer erfarenhet jag samlar på mig känns det tyggare. Jag kommer att ro i land biffen den här gången också. Det fixar sig alltid. Även om det kräver att man lägger i en högre växel, svettas ett par liter extra och jobbar så tangentbordet blöder.
Därför hällde jag nyss upp en stor kaffekopp och tog mig en paus här på kontoret. Ska utnyttja den här bloggen till ett andningshål. Hej på er! Vad länge sedan sist!
Känner att jag skulle ha så mycket att berätta och säga och skriva om, men ibland får man bara finna sig i att tiden inte räcker till. Det bästa med er är att ni alltid finns där när man tar sig ut på andra sidan.
På tal om ingenting – vilka är era bästa avslappningstips när pulsen är på 400?
Forever Jung 
"In genom näsan, ut genom munnen".
Mitt mantra. Som jag också predikar för barn som stött sig, hysteriska fullvuxna och arga medelåldersmän.
(Handlar alltså om andningen. Så att nu ingen får något annat för sig.)
Ja, det hjälper att skratta också.
Lugn fysisk aktivitet. Promenad i skogen eller hemmayoga med Adriene. T.ex. här ett pass på bara 10 min: https://www.youtube.com/watch?v=Nnd5Slo02us&index=1&list=PLui6Eyny-UzxL6NjFMYD5-vESNii8_aLi
Och ja, andas och skratta 🙂
Är helt på samma linje som Micaela & Hanna — ett riiiiktigt djupt och lugnt andetag. Eller att gå ut och tossa omkring i valfri skog/dunge.
Sen måste jag också säga att din lugg är så jädrans perfekt och drömmig där! (Får faktiskt lite ung Björn Borg-vibb av den, hehe.)
Lägg dig ner nånstans där du får vara i fred, bestäm en tid som du, åtminstone, måste ligga (5 min, 20 min) och låt tankarna flyga iväg. Och glöm inte andas ?
Och lenkki i naturen förstås.
Hej,
Jag kopplar av med bloggar
-men vitsi vad det stör när länkarna t.ex.i din "jag läser"lista inte funkkar
-eller när människor inte skriver "ett sista inlägg" eller lägger ner sin blogg..Då kopplar jag liksom PÅ istället…på fel sätt
på jobbet då e kan bli lite väl mytji så gar jag på vessa å blunder å andas lungt 10 djupa andetag, hellst me lampan släckt. sträcker påmme å gar ut. typ.
"In genom näsan, ut genom munnen".
Mitt mantra. Som jag också predikar för barn som stött sig, hysteriska fullvuxna och arga medelåldersmän.
(Handlar alltså om andningen. Så att nu ingen får något annat för sig.)
Ja, det hjälper att skratta också.
Lugn fysisk aktivitet. Promenad i skogen eller hemmayoga med Adriene. T.ex. här ett pass på bara 10 min: https://www.youtube.com/watch?v=Nnd5Slo02us&index=1&list=PLui6Eyny-UzxL6NjFMYD5-vESNii8_aLi
Och ja, andas och skratta 🙂
Är helt på samma linje som Micaela & Hanna — ett riiiiktigt djupt och lugnt andetag. Eller att gå ut och tossa omkring i valfri skog/dunge.
Sen måste jag också säga att din lugg är så jädrans perfekt och drömmig där! (Får faktiskt lite ung Björn Borg-vibb av den, hehe.)
Lägg dig ner nånstans där du får vara i fred, bestäm en tid som du, åtminstone, måste ligga (5 min, 20 min) och låt tankarna flyga iväg. Och glöm inte andas ?
Och lenkki i naturen förstås.
Hej,
Jag kopplar av med bloggar
-men vitsi vad det stör när länkarna t.ex.i din "jag läser"lista inte funkkar
-eller när människor inte skriver "ett sista inlägg" eller lägger ner sin blogg..Då kopplar jag liksom PÅ istället…på fel sätt
på jobbet då e kan bli lite väl mytji så gar jag på vessa å blunder å andas lungt 10 djupa andetag, hellst me lampan släckt. sträcker påmme å gar ut. typ.