Tidig hemgång – inte min grej.

milks

Jag och min (hittills) minsta bebbe. 

 

När jag var klar med ultraljudet i onsdags fick jag, som man brukar i samband med rådgivnings- och läkarbesök, en hög med broschyrer och papper. Ett av pappren handlade om ”Tidig hemgång”.

Tackade och tog emot, men skrockade tyst för mig själv och tänkte ”aldrig i livet”. Om det är något jag inte skulle utsätta mig själv för så är det tidig hemgång. Kan inte tänka mig nåt värre.

I Vasa finns två olika grader av tidig hemgång, 6-24 h och 24-48 h. Det betyder alltså att du och babyn, om alla prover är ok och du uppfyller vissa kriterier, kan åka hem redan 6 timmar efter ploppet. Herregud, redan att åka ett dygn efter ploppet känns alldeles absurt, i alla fall för mig i mitt liv (någon annan kanske upplever det annorlunda).

Känsliga kan sluta läsa nu, men det finns absolut ingenting lockande med att åka hem med den där monsterbindan och de där monsterblödningarna som en förlossning oftast ger upphov till. Att blöda ner mina egna lakan och vara ensam med amningsfrossan. Nee-e, inte i världen, tacka vet jag matbrickorna på regelbundna tider, änglarna i Birkenstocks och en knapp att ringa på när osäkerheten pockar på.

Jag försöker kläcka goda sidor med tidig hemgång, förutom att det säkert är kostadseffektivt för samhället och att någon kanske jättegärna vill åka hem pga. orsak. Men när jag tänker på mig själv hade jag säkert aldrig orkat komma igång med amningen om ingen peppat, hjälpt, tröstat och visat. Och hade kanske inte heller vågat chansa på att jag själv är tillräckligt altert på babyns viktnedgång, infektioner, mina egna blödningar och heybaberiba.

Och I couldn’t help but wonder: Varför ska vi ha så fruktansvärt bråttom? Tänker att det här med tidig hemgång är så tyyypiskt nutidsmänniskan. Snabbt, snabbt, snabbt vidare. Såg en bra instapost på temat tidigare i dag.

Själv kan jag inte tänka mig något tryggare och skönare än att i lugn och ro bekanta mig med den nyfödda på Vasa BB (himmelriket på jorden). Allt medan någon med jämna mellanrum kikar in och frågar ”Hur går det här då?” med snäll röst. Äta korvsås och bara vila. Duscha och få ren, rosa pyjamas. Att direkt åka hem till stora (och smutsiga och hungriga) barnen känns bara övermäktigt. Tre dagar är ungefär mitt minimimål. 

Men som vanligt kan jag ha fel. Säkert finns det många goda orsaker att kila iväg snabbt efter en förlossning, har bara inte hittat dem ännu. Har du?

62 reaktioner på ”Tidig hemgång – inte min grej.

  1. Ika

    Nope. Kan inte tänka mig nåt värre! Själv har jag åkt hem på femte dagen med båda. Nu andra gången var det liiite länge kan jag tycka men de hörde nåt pipande hjärtljud på bebisen så hade inget val. Men åh så skönt med ren pyjamas, färdig mat och knappen.

  2. Neppe

    Ja det har jag! Tycker inte om sjukhusmiljön och ville därför hem till lugn och ro och bekant och trygg miljö så snabbt som möjligt. Barnet föddes kl 1 på natten och vi var hemma vid 12 följande dag. Vet inget värre än som nyförlöst och väldigt skör ha att göra med främmande människor och dela rum med andras (ibland häftigt) skrikande bebisar (just då den egna sover). Skulle även gärna ha fött hemma, men det gick tyvärr inte, så för mej var det här det nästbästa alternativet.

  3. Jag stannade tre dygn när jag hade fött Molly. Ändå kändes det som om jag åkte hem alldeles för tidigt. Har aldrig känt mig så liten och borttappad. Fem dagar senare hamnade vi in på barnavdelningen, och fick stanna tre nätter igen. Och när vi åkte hem för andra gången kände jag mig äntligen redo att ta hand om det lilla livet utan klocka att ringa på. Och jag minns ännu att jag sa till min man att alla som får barn borde stanna en vecka. Även om det kanske ör att ta i, så fattar jag inte hur någon kan åka hem efter sex timmar?!

  4. MamaJ

    Jag fick mitt första barn i somras å hamna å va på bb från lörda kväll ti torsdag förmiddag å he va så tråkit ti va ensam tär me bebisen utan sambon. Han blev gul å måsta sol så täfö va vi så läng, annos sko vi gladeligen ha fari hejm 2 dagar tidigare. Dessutom kona int ja sova na alls på bb heldä. Jag e en sån som int vill ha na myki hjälp me saker heldä å vill jö allt sjölv så ja sko fast ha kona fa hejm mesama. San ere jo också na heilt anat ti byri lär känn bebisen tär hejm å int i en sjukhussäng.

  5. Eva

    På sjukhuset är risken betydligt större att smittats av något än hemma. Jag hade gärna gått hem direkt utan att vänta 6h. Man sover aldrig så bra som i egen säng :).

  6. Michaela Lönnblad

    Måste ändå invända lite. Själv valde jag också tredje gången att stanna längre, så har inget emot det. Andra gången var jag typ 12 h, men då ville jag hem till storebror. Men det var din fråga om att varför allt ska gå så snabbt. Och egentligen är det ju inte på nåt sätt naturligt för människan att föda på sjukhus, det är ju en väldigt ny grej om man ser i ett längre historiskt perspektiv. Och sen tror jag det har med vår kultur att göra. Om den var mera kollektivistisk och familjerna var större så sku man ju få sköta det i lugn och ro också hemma, nån annan sku sköta mat och rumba och man sku själv fokusera på babyn. T.ex. i Ecuador så fick inte den nyförlösta mamman göra något den första månaden, bara vara med sin baby. Men det saknar vi ju. Och då flyttade också kunskapen mellan generationerna och man var kanske inte på samma sätt osäker. Gjorde säkert fel för nån sa så, men var inte osäker.

  7. Lina

    Jag har tyckt att det är tillräckligt att själv gå från förlossningssalen till rummet nån timme efter förlossningen. Med barn 1 och 2 var jag gladeligen på BB så länge jag fick, 3 dagar tror jag. Men med 3an delade jag rum med en ung tjej som pratade i telefon konstant och gnällde på allt och inget. Hennes bebis sov också väldigt lite nattetid. Det är inte så trevligt att vaka med nån annans bebis. Så när allt annat funkade för mig så bad jag om tidig hemgång. Mest för att jag kände att jag ville hem. Men tyvärr hörde läkaren ett biljud på hjärtat. Så vi stannade ett tag till på BB då. (Som tur hade biljudet försvunnit till nästa läkarkoll.)

  8. Sofia

    + med att vara längre på sjukhus:
    *maten som blir serverad
    *hjälpen och stödet man får bara inom ngra sekunder
    *det enda man behöver fundera på är barnet och sig själv
    *att få ligga i sängen heeela dagen

    – För att va på sjukhus en längre tid
    *när eget barn sover på natten men inte grannens. Då tar man nog tidig hemgång!
    *blir rastlööös av att inte göra ngt!

  9. Sofia

    Med andra barnet ville jag bara hem så fort som möjligt! Till storasyskonet, egen säng, hemmets trygghet. Amningen funkade, förlossningen var normal, jag mådde hyfsat. Personalen ville hålla kvar oss för nåt prov men vi ville bara hem så fort som möjligt. Med första barnet var det dock helt annat! Och det verkar vara mycket olika för folk 🙂

  10. JoannaKN

    Jag hade planerat att stanna så länge jag fick med tvåan: vila ut, äta lagad mat etc. Men så gick förlossningen helt sanslöst enkelt, jag blödde minimalt OCH fick dessutom en rumkamrat vars barn skrek konstant OCH det var platsbrist så en tredje föderska rullades in i tvåpersonersrummet. Att åka hem så snabbt jag bara fick blev bästa lösningen i dethär fallet.

  11. Elin

    Här är en som gillar BB med precis det som du beskriver. Jag har båda gångerna stannat så länge som möjligt, till sist börjar ju personalen försiktigt prata om hemfärd.. ? Den andra gången bad jag t.o.m om att få stanna en natt till!

  12. Johanna

    Har inte fått fara hem på tidig hemgång med barnen. Sonen född med sugklocka och dottern hade biljud på hjärtat. Hade önskat tidig hemgång med båda. Sov inte något med sonen första natten på bb pga. Andra barnet skrek hela natten. Med dottern funkade allt och hon sov hela nätter från födseln, bb var nästan tomt var så rastlös och ville hem till familjen.

  13. Lotta

    Väntar andra barnet och är riktigt ledsen över att jag inte kommer "täckas" vara på BB lika länge som med ettan 😀 (om bebis och jag är friska och mår bra villsäga). Med första barnet fick vi familjerum och det var så underbart, vi levde verkligen i bomull. Maten, det överfyllda kylskåpet, sonen som sov mycket och lugnet.. jag tog låånga duschar och stundvis kändes det nästan som att jag var på nån slags semester. Minns att sambon lämnade BB en gång på 5 dygn, för att typ köpa en chokoplatta, och han skicka mess åt mig från Prisma att han genast vill tillbaks och att världen utanför var så stressig och hemsk. Haha. Sen grät vi när vi packade ihop och åkte hem och jag skrev världens längsta tack-novell i gästboken. Älsk på BB ❤ Tänker ändå att saknaden efter sonen kanske kommer att få mig vilja åka hem tidigare denna gång, men att jag ska försöka koppla bort hemmet och ha en såndär skön jag-och-min-spädis-bubbla igen!

  14. Katariina

    Trean föddes kl. 9.10 och hemma var vi kl. 17.00 och åt hämtpizza på vår egen terrass i eftermiddagssolen. Kunde inte tänka mig något bättre just då. Skulle ha måstat dela rum med en försföderska som var väldigt blyg och osäker, kände att jag ville ge henne rummet (fast troligen fic khon någon annan som rumskompis). Sängen var sjukt obekväm, fick ont i höftet i den, jag skulle ha tappat vettet av att dega på sjukhuset och ville inte annars heller bli där nyförlöst, med en nyfödd och höja smittorisken. Båda mådde prima så lugnet i egna hemmet (äldre barnen var hos mommo) och egen säng var nog super! 🙂

  15. Cecilia

    Har ingen erfarenhet av Vasa BB. Jag födde med kejsarsnitt vid midnatt och åkte hem efter midnatt 24 timmar senare. Skulle ha åkt ännu tidigare men skulle lämna tre urinprov och var aldrig kissnödig. Tyckte det var jätteskönt att komma hem. Ingenhade tid att visa hur man ammar så jag tog youtube till hjälp. Jag var upp på benen så fort all bedövning släppt så såg ingen orsak att vänta. Skulle haft lika ont på BB som hemma. Hemma hade jag dock eget kylskåp, egen säng, lugn och ro (+ en underbar liten spädis!). Kanske jag tänker annorlunda med nr 2 om BB är lugnare men tror inte det . Jag gillar inte sjukhus.

  16. Tove N

    Jag ville också vara med familjen med andra barnet, så for hem samma dag. Med första barnet hade vi familjerum, skönt! Men jag gillade inte barnmorskan som tog hand om oss (hon ville t.ex. hela tiden att vi skulle klä på babyn fast vi ville ligga hud mot hud), läkaren var otrevlig och jag kan inte med sjukhusmat. Dessutom är lakanen tvättade med så starka tvättmedel att jag tycker det är obehagligt att ha en liten bebis mot det. Så jag har hela tiden tänkt att med andra barnet vill jag inte bo på sjukhuset utan jag vill hem där jag känner mug trygg! Som tur var blödde jag inte i mina lakan, utan bindorna räckte bra 🙂 Det enda negativa var väl att jag inte kunde ligga i sängen i tre dagar utan var uppe med storebror etc.

  17. Anna

    Födde mitt andra barn för en kort tid sen. Jag var 1,5 dygn på sjukhuset och det var alldeles passligt. Jag ville hem till egen säng och till äldre barnet så att man kunde sätta igång vardagen med en ny familjemedlem. Det är som att vara i en trygg liten bubbla när man är på sjukhuset och att komma ut i riktiga världen kan vara riktigt skrämmande.

  18. Jag hatar sjukhus.
    Helst sku jag föda hemma också om jag ännu fick fler barn ( kröhöm mina äggstockar har börjat ha lite oväsen nu efter en paus..) Ogillar steriliteten, kalheten, alla fläkt- och instrumentljud. Att måsta möta nya människor i den känsliga situationen, att inte kunna slappna av.
    Jag har med alla åkt hem så fort som möjligt . Avskyr att sova på sjukhus, avskyr att dela rum med folk som inte känner vad babyn behöver . Får ju lust att stiga upp och sköta deras små också då inte de ännu kan. 😉 stressande! Och är lite blyg ammare fast jag ammat 6 år av mitt liv.
    Gillar inte att be om hjälp, vill inte att någon blandar sig i, ogillar starkt sjukhusmat och "sjukkläder" ( vem känner sig energisk och glad i urtvättade tält och strumpor som bara glider av?!) .
    Jag älskar att puppa ner mig och babyn i ett hörn av soffan. Leva i vår takt. Lära känna varandra i vår hemmiljö som endå är stället där babyn är lugnast då ljuden är bekanta. Men medger, sjukt bra bonus om man får syskonen iväg någon dag så inte man behöver stå och laga mat direkt! 🙂
    Näe vet du,nu vill jag ju nästan ännu mer vara med om detta en gång till. Haha. Om en liten flicka kanske ännu sku passa in här då vi skiljde oss med pojkarnas pappa. 😀

  19. Paula

    Jag var på bb i 3-4 dagar och det var riktigt skönt såhär i efterhand, men där och då längtade jag bara heeeem. Verkligen jobbigt att dela rum med okända. Min baby grät sällan men nån gång på natten och då skulle nog grannen stånka och sucka högt och ljudligt att vi störde, fast hennes baby grät väldigt ofta så suckade inte jag. Vem gör sånt? Man kan väl acceptera läget och respektera varandra. Alla har sitt battle och alla bebisar skriker ju nån gång.

  20. Barbro

    När jag läser de här kommentarerna inser jag hur mycket som förändrats sen jag födde mina barn i slutet av sjuttiotalet och början av åttiotalet. Då var det vanligt att man stannade minst fem dagar på sjukhuset. med mitt andra barn,som föddes med akut kejsarsnitt blev det åtta dagar,om jag minns rätt. på nätterna förde vi bebisarna till deras sovsal och personalen tog hand om dem medan vi mammor kunde sussa gott. Nog fick vi väl ha dem nattetid om vi vi ville,men det var inte många som valde det. Man ansåg att mammorna skulle vila upp sig så bra som möjligt. Vi var två personer i mitt rum och vi hade väldigt roligt. I en del rum kunde det vara sex,sju personer. Vi vandrade runt med våra gummiringar(sittdynor) under armen,pratade,skrattade grät och jämförde erfarenheter. Pappor och syskon var hänvisade till besökstider. Söis vare tå!

  21. Anna

    Ja! Jag hittade en orsak sist jag födde!! Med första var jag 4-5 dagar, minns inte. Med tvåan var vi tvungna att vänta till rätt klockslag på dagen innan vi "fick" lämna sjukhuset, minns inte om det blev en eller två nätter. Orsaken? Hon är född i augusti 2014! Då var det varmt, mycket varmt! Samtliga bebisar kläddes i endast blöja och hettan inne på TYKS var olidlig! Hade aldrig föreställt mig att jag skulle vilja hem så snabbt men det var bara hemskt att bo i en bastu!

  22. michaela

    Men första flickan var jag nog kvar 2 dagar och åkte hem den tredje, med facit i hand hade jag gärna stannat längre… Åtminstone tills amningen kom igång! Med andra flickan åkte jag hem efter en dag och det ville jag plus att hon ammade så utav bara vad så mjölken rann till redan första natten! Så, ja tidig hemgång om det känns bra och så får du absolut inte lika mycket hjälp nu för tiden. Mycket mer hemmakänsla nu än för 7 år sedan!

  23. Therese

    Har fött 2 barn och om jag inte minns fel så var jag 3 dagar på bb med vardera. Ville hem på dag 2 med båda. Hatar att vara på sjukhus och tyckte det var otroligt tråkigt att ligga där och stirra på tv. Med första hade vi eget rum med sambon var bara där på kvällen och med andra så delade jag rum en natt med en annan som inte gjorde nånting själv utan ständigt ringde på klockan och hade sin man där. Hon sov hela tiden och alla andra fick sköta bebisen och hämta mat, springa med flaska åt bebisen eftersom hon inte ville amma.. Herregud så skönt när dom fick byta rum. Blir det fler barn är nog 3 dagar max jag stannar om allt är ok. Så man får åka hem.

  24. Jenny

    Jag stannade lite på ett dygn, hade gärna åkt hem ännu tidigare men eftersom det var första barnet och jag knappt visste hur man bytte en blöja kändes det ändå okej att stanna ett dygn för att lära mig lite grundsaker. I övrigt litade jag fullt ut på mig själv och min kompetens att se mitt barns signaler och om något verkade avvikande.

    Det var överfullt på BB då jag födde, fick dela rum med andra och ville bara hem till lugn och ro, egen WC och dusch. Tyckte inte alls om sjukhusmaten och fick knappt ner något av den. Dessutom kände jag mig ensam utan min man som inte fick stanna över natten.

    Blir jag gravid igen och har en normal graviditet planerar jag hemförlossning 🙂 Men jag kan absolut se att alla inte vill hem tidigt och tycker det är viktigt att de som vill fara hem får göra det (såvida mor och barn mår bra) och som vill stanna längre ska få göra det!

  25. Sara

    Planen var hemmaförlossning, men han kom 3 veckor för tidigt så det blev bb. Mådde bättre 3 timmar efter förlossningen än vad jag hade gjort de senaste veckorna. Tog tidig hemgång, men var tvungen att vänta på läkare som gav ok, så först 7 timmar efter förlossningen slapp vi hem, men först via drive-in.. Mådde superbra efter förlossningen och hatar sjukhus, jag var inte sjuk och inte heller barnet så då känns det inte som om vi hörde hemma på SJUKHUS. De äldre barnen var på skötas så jag och sambon fick mysa med den nyfödde här hemma ❤ bara vi tre, ingen som störde vår bubbla 🙂

  26. asd

    Jag trivs inte på sjukhus, jag känner mig sjuk och börjar lätt tycka synd om mig själv. Senaste gången hade jag egna kläder på mig efter förlossningen. Dessutom har jag varit väldigt skör efter förlossningarna och hoppat till vid varje babyskrik – grannens, skrik i korridoren osv.

    Dessutom blev min man indirekt anklagad för stöld senaste gången jag var vid bb. Han hade just varit och hälsat på, och svängt i dörren till rummet för att jag inte var där utan och bytt blöja. Nå, sedan då grannen skulle hem fattades telefonen och grannens mamma började prata om att hon sett en massa mörkhyade (min man, son och en familjevän) komma från rummet tidigare. Minuter senare hittades telefonen i deras bil.

  27. Johanna

    Hej!
    Har tre aommarbarn och alla är födda med snitt. Två akuta och det sista planerat. Har varje gång varit 5 dagar på bb. Fast jag hatade att ligga där i de svettiga plastlakanen, sku jag inte ha kunnat tänka mig att åka hem tidigare.

  28. Hehehe, alltså det bästa med de där 3 dygnen på bb efteråt var ju maten som serverades åt en och det faktum att det inte fanns annat att göra än amma, beundra bebis och amma lite till.

  29. Sanna

    Med första kändes det bra att stanna ett par dygn, eller var det tre (?). Hennes ätande följdes upp noga då hon var rätt liten så de ville väl gärna hålla oss kvar också. Med andra barnet åkte jag hem då han var 18h gammal. Det kändes som det rätta just då. Sjukhuset kändes fel (födde inte där jag ville) och längtade bara hem till familjen. Men alla på sitt sätt! Själv har jag aldrig gillat sjukhus.

  30. Om allt är ok vid nästa förlossning kommer jag begära tidig hemgång. Sonen föddes på en måndag och vi fick åka hem på torsdag. Han föddes med grönt fostervatten så extra kontroller och var född så sent på dygnet att vi inte kom med på onsdagens läkarkontroll
    Men under den tiden vi var inne sov jag ca 10 timmar. Totalt. Rumsgrannens unge skrek konstant. En natt fick sonen sova på kansli så att jag i alla fall skulle få några timmars sömn men fungerade inte då grund av grannen och ventilationen ovanför min säng.
    Bättre sömnlös i egen säng då

  31. Belinda

    Båda mina två barn är födda med kejsarsnitt, med första var jag tvungen att stanna fem dagar och det var hemskt! Jag hade sån hemlängtan, familjerummen var upptagna så sambon fick inte stanna kvar och jag hade väldigt ont (därför jag fick stanna så länge) men jag ville bara hem. Riktigt jobbig upplevelse. Med andra barnet mådde jag fantastiskt (förutom att jag blev förkyld samma dag som snittet, bra kombo), jag fick ha eget rum och jag bara njöt av att vara på BB. Den gången stannade jag tre dagar men skulle ha viljat stanna längre, haha. Lustigt hur olika det kunde vara.

  32. Ika

    Nope. Kan inte tänka mig nåt värre! Själv har jag åkt hem på femte dagen med båda. Nu andra gången var det liiite länge kan jag tycka men de hörde nåt pipande hjärtljud på bebisen så hade inget val. Men åh så skönt med ren pyjamas, färdig mat och knappen.

  33. Neppe

    Ja det har jag! Tycker inte om sjukhusmiljön och ville därför hem till lugn och ro och bekant och trygg miljö så snabbt som möjligt. Barnet föddes kl 1 på natten och vi var hemma vid 12 följande dag. Vet inget värre än som nyförlöst och väldigt skör ha att göra med främmande människor och dela rum med andras (ibland häftigt) skrikande bebisar (just då den egna sover). Skulle även gärna ha fött hemma, men det gick tyvärr inte, så för mej var det här det nästbästa alternativet.

  34. Jag stannade tre dygn när jag hade fött Molly. Ändå kändes det som om jag åkte hem alldeles för tidigt. Har aldrig känt mig så liten och borttappad. Fem dagar senare hamnade vi in på barnavdelningen, och fick stanna tre nätter igen. Och när vi åkte hem för andra gången kände jag mig äntligen redo att ta hand om det lilla livet utan klocka att ringa på. Och jag minns ännu att jag sa till min man att alla som får barn borde stanna en vecka. Även om det kanske ör att ta i, så fattar jag inte hur någon kan åka hem efter sex timmar?!

  35. MamaJ

    Jag fick mitt första barn i somras å hamna å va på bb från lörda kväll ti torsdag förmiddag å he va så tråkit ti va ensam tär me bebisen utan sambon. Han blev gul å måsta sol så täfö va vi så läng, annos sko vi gladeligen ha fari hejm 2 dagar tidigare. Dessutom kona int ja sova na alls på bb heldä. Jag e en sån som int vill ha na myki hjälp me saker heldä å vill jö allt sjölv så ja sko fast ha kona fa hejm mesama. San ere jo också na heilt anat ti byri lär känn bebisen tär hejm å int i en sjukhussäng.

  36. Eva

    På sjukhuset är risken betydligt större att smittats av något än hemma. Jag hade gärna gått hem direkt utan att vänta 6h. Man sover aldrig så bra som i egen säng :).

  37. Michaela Lönnblad

    Måste ändå invända lite. Själv valde jag också tredje gången att stanna längre, så har inget emot det. Andra gången var jag typ 12 h, men då ville jag hem till storebror. Men det var din fråga om att varför allt ska gå så snabbt. Och egentligen är det ju inte på nåt sätt naturligt för människan att föda på sjukhus, det är ju en väldigt ny grej om man ser i ett längre historiskt perspektiv. Och sen tror jag det har med vår kultur att göra. Om den var mera kollektivistisk och familjerna var större så sku man ju få sköta det i lugn och ro också hemma, nån annan sku sköta mat och rumba och man sku själv fokusera på babyn. T.ex. i Ecuador så fick inte den nyförlösta mamman göra något den första månaden, bara vara med sin baby. Men det saknar vi ju. Och då flyttade också kunskapen mellan generationerna och man var kanske inte på samma sätt osäker. Gjorde säkert fel för nån sa så, men var inte osäker.

  38. Lina

    Jag har tyckt att det är tillräckligt att själv gå från förlossningssalen till rummet nån timme efter förlossningen. Med barn 1 och 2 var jag gladeligen på BB så länge jag fick, 3 dagar tror jag. Men med 3an delade jag rum med en ung tjej som pratade i telefon konstant och gnällde på allt och inget. Hennes bebis sov också väldigt lite nattetid. Det är inte så trevligt att vaka med nån annans bebis. Så när allt annat funkade för mig så bad jag om tidig hemgång. Mest för att jag kände att jag ville hem. Men tyvärr hörde läkaren ett biljud på hjärtat. Så vi stannade ett tag till på BB då. (Som tur hade biljudet försvunnit till nästa läkarkoll.)

  39. Sofia

    + med att vara längre på sjukhus:
    *maten som blir serverad
    *hjälpen och stödet man får bara inom ngra sekunder
    *det enda man behöver fundera på är barnet och sig själv
    *att få ligga i sängen heeela dagen

    – För att va på sjukhus en längre tid
    *när eget barn sover på natten men inte grannens. Då tar man nog tidig hemgång!
    *blir rastlööös av att inte göra ngt!

  40. Sofia

    Med andra barnet ville jag bara hem så fort som möjligt! Till storasyskonet, egen säng, hemmets trygghet. Amningen funkade, förlossningen var normal, jag mådde hyfsat. Personalen ville hålla kvar oss för nåt prov men vi ville bara hem så fort som möjligt. Med första barnet var det dock helt annat! Och det verkar vara mycket olika för folk 🙂

  41. JoannaKN

    Jag hade planerat att stanna så länge jag fick med tvåan: vila ut, äta lagad mat etc. Men så gick förlossningen helt sanslöst enkelt, jag blödde minimalt OCH fick dessutom en rumkamrat vars barn skrek konstant OCH det var platsbrist så en tredje föderska rullades in i tvåpersonersrummet. Att åka hem så snabbt jag bara fick blev bästa lösningen i dethär fallet.

  42. Elin

    Här är en som gillar BB med precis det som du beskriver. Jag har båda gångerna stannat så länge som möjligt, till sist börjar ju personalen försiktigt prata om hemfärd.. ? Den andra gången bad jag t.o.m om att få stanna en natt till!

  43. Johanna

    Har inte fått fara hem på tidig hemgång med barnen. Sonen född med sugklocka och dottern hade biljud på hjärtat. Hade önskat tidig hemgång med båda. Sov inte något med sonen första natten på bb pga. Andra barnet skrek hela natten. Med dottern funkade allt och hon sov hela nätter från födseln, bb var nästan tomt var så rastlös och ville hem till familjen.

  44. Lotta

    Väntar andra barnet och är riktigt ledsen över att jag inte kommer "täckas" vara på BB lika länge som med ettan 😀 (om bebis och jag är friska och mår bra villsäga). Med första barnet fick vi familjerum och det var så underbart, vi levde verkligen i bomull. Maten, det överfyllda kylskåpet, sonen som sov mycket och lugnet.. jag tog låånga duschar och stundvis kändes det nästan som att jag var på nån slags semester. Minns att sambon lämnade BB en gång på 5 dygn, för att typ köpa en chokoplatta, och han skicka mess åt mig från Prisma att han genast vill tillbaks och att världen utanför var så stressig och hemsk. Haha. Sen grät vi när vi packade ihop och åkte hem och jag skrev världens längsta tack-novell i gästboken. Älsk på BB ❤ Tänker ändå att saknaden efter sonen kanske kommer att få mig vilja åka hem tidigare denna gång, men att jag ska försöka koppla bort hemmet och ha en såndär skön jag-och-min-spädis-bubbla igen!

  45. Katariina

    Trean föddes kl. 9.10 och hemma var vi kl. 17.00 och åt hämtpizza på vår egen terrass i eftermiddagssolen. Kunde inte tänka mig något bättre just då. Skulle ha måstat dela rum med en försföderska som var väldigt blyg och osäker, kände att jag ville ge henne rummet (fast troligen fic khon någon annan som rumskompis). Sängen var sjukt obekväm, fick ont i höftet i den, jag skulle ha tappat vettet av att dega på sjukhuset och ville inte annars heller bli där nyförlöst, med en nyfödd och höja smittorisken. Båda mådde prima så lugnet i egna hemmet (äldre barnen var hos mommo) och egen säng var nog super! 🙂

  46. Cecilia

    Har ingen erfarenhet av Vasa BB. Jag födde med kejsarsnitt vid midnatt och åkte hem efter midnatt 24 timmar senare. Skulle ha åkt ännu tidigare men skulle lämna tre urinprov och var aldrig kissnödig. Tyckte det var jätteskönt att komma hem. Ingenhade tid att visa hur man ammar så jag tog youtube till hjälp. Jag var upp på benen så fort all bedövning släppt så såg ingen orsak att vänta. Skulle haft lika ont på BB som hemma. Hemma hade jag dock eget kylskåp, egen säng, lugn och ro (+ en underbar liten spädis!). Kanske jag tänker annorlunda med nr 2 om BB är lugnare men tror inte det . Jag gillar inte sjukhus.

  47. Tove N

    Jag ville också vara med familjen med andra barnet, så for hem samma dag. Med första barnet hade vi familjerum, skönt! Men jag gillade inte barnmorskan som tog hand om oss (hon ville t.ex. hela tiden att vi skulle klä på babyn fast vi ville ligga hud mot hud), läkaren var otrevlig och jag kan inte med sjukhusmat. Dessutom är lakanen tvättade med så starka tvättmedel att jag tycker det är obehagligt att ha en liten bebis mot det. Så jag har hela tiden tänkt att med andra barnet vill jag inte bo på sjukhuset utan jag vill hem där jag känner mug trygg! Som tur var blödde jag inte i mina lakan, utan bindorna räckte bra 🙂 Det enda negativa var väl att jag inte kunde ligga i sängen i tre dagar utan var uppe med storebror etc.

  48. Anna

    Födde mitt andra barn för en kort tid sen. Jag var 1,5 dygn på sjukhuset och det var alldeles passligt. Jag ville hem till egen säng och till äldre barnet så att man kunde sätta igång vardagen med en ny familjemedlem. Det är som att vara i en trygg liten bubbla när man är på sjukhuset och att komma ut i riktiga världen kan vara riktigt skrämmande.

  49. Jag hatar sjukhus.
    Helst sku jag föda hemma också om jag ännu fick fler barn ( kröhöm mina äggstockar har börjat ha lite oväsen nu efter en paus..) Ogillar steriliteten, kalheten, alla fläkt- och instrumentljud. Att måsta möta nya människor i den känsliga situationen, att inte kunna slappna av.
    Jag har med alla åkt hem så fort som möjligt . Avskyr att sova på sjukhus, avskyr att dela rum med folk som inte känner vad babyn behöver . Får ju lust att stiga upp och sköta deras små också då inte de ännu kan. 😉 stressande! Och är lite blyg ammare fast jag ammat 6 år av mitt liv.
    Gillar inte att be om hjälp, vill inte att någon blandar sig i, ogillar starkt sjukhusmat och "sjukkläder" ( vem känner sig energisk och glad i urtvättade tält och strumpor som bara glider av?!) .
    Jag älskar att puppa ner mig och babyn i ett hörn av soffan. Leva i vår takt. Lära känna varandra i vår hemmiljö som endå är stället där babyn är lugnast då ljuden är bekanta. Men medger, sjukt bra bonus om man får syskonen iväg någon dag så inte man behöver stå och laga mat direkt! 🙂
    Näe vet du,nu vill jag ju nästan ännu mer vara med om detta en gång till. Haha. Om en liten flicka kanske ännu sku passa in här då vi skiljde oss med pojkarnas pappa. 😀

  50. Paula

    Jag var på bb i 3-4 dagar och det var riktigt skönt såhär i efterhand, men där och då längtade jag bara heeeem. Verkligen jobbigt att dela rum med okända. Min baby grät sällan men nån gång på natten och då skulle nog grannen stånka och sucka högt och ljudligt att vi störde, fast hennes baby grät väldigt ofta så suckade inte jag. Vem gör sånt? Man kan väl acceptera läget och respektera varandra. Alla har sitt battle och alla bebisar skriker ju nån gång.

  51. Barbro

    När jag läser de här kommentarerna inser jag hur mycket som förändrats sen jag födde mina barn i slutet av sjuttiotalet och början av åttiotalet. Då var det vanligt att man stannade minst fem dagar på sjukhuset. med mitt andra barn,som föddes med akut kejsarsnitt blev det åtta dagar,om jag minns rätt. på nätterna förde vi bebisarna till deras sovsal och personalen tog hand om dem medan vi mammor kunde sussa gott. Nog fick vi väl ha dem nattetid om vi vi ville,men det var inte många som valde det. Man ansåg att mammorna skulle vila upp sig så bra som möjligt. Vi var två personer i mitt rum och vi hade väldigt roligt. I en del rum kunde det vara sex,sju personer. Vi vandrade runt med våra gummiringar(sittdynor) under armen,pratade,skrattade grät och jämförde erfarenheter. Pappor och syskon var hänvisade till besökstider. Söis vare tå!

  52. Anna

    Ja! Jag hittade en orsak sist jag födde!! Med första var jag 4-5 dagar, minns inte. Med tvåan var vi tvungna att vänta till rätt klockslag på dagen innan vi "fick" lämna sjukhuset, minns inte om det blev en eller två nätter. Orsaken? Hon är född i augusti 2014! Då var det varmt, mycket varmt! Samtliga bebisar kläddes i endast blöja och hettan inne på TYKS var olidlig! Hade aldrig föreställt mig att jag skulle vilja hem så snabbt men det var bara hemskt att bo i en bastu!

  53. michaela

    Men första flickan var jag nog kvar 2 dagar och åkte hem den tredje, med facit i hand hade jag gärna stannat längre… Åtminstone tills amningen kom igång! Med andra flickan åkte jag hem efter en dag och det ville jag plus att hon ammade så utav bara vad så mjölken rann till redan första natten! Så, ja tidig hemgång om det känns bra och så får du absolut inte lika mycket hjälp nu för tiden. Mycket mer hemmakänsla nu än för 7 år sedan!

  54. Therese

    Har fött 2 barn och om jag inte minns fel så var jag 3 dagar på bb med vardera. Ville hem på dag 2 med båda. Hatar att vara på sjukhus och tyckte det var otroligt tråkigt att ligga där och stirra på tv. Med första hade vi eget rum med sambon var bara där på kvällen och med andra så delade jag rum en natt med en annan som inte gjorde nånting själv utan ständigt ringde på klockan och hade sin man där. Hon sov hela tiden och alla andra fick sköta bebisen och hämta mat, springa med flaska åt bebisen eftersom hon inte ville amma.. Herregud så skönt när dom fick byta rum. Blir det fler barn är nog 3 dagar max jag stannar om allt är ok. Så man får åka hem.

  55. Jenny

    Jag stannade lite på ett dygn, hade gärna åkt hem ännu tidigare men eftersom det var första barnet och jag knappt visste hur man bytte en blöja kändes det ändå okej att stanna ett dygn för att lära mig lite grundsaker. I övrigt litade jag fullt ut på mig själv och min kompetens att se mitt barns signaler och om något verkade avvikande.

    Det var överfullt på BB då jag födde, fick dela rum med andra och ville bara hem till lugn och ro, egen WC och dusch. Tyckte inte alls om sjukhusmaten och fick knappt ner något av den. Dessutom kände jag mig ensam utan min man som inte fick stanna över natten.

    Blir jag gravid igen och har en normal graviditet planerar jag hemförlossning 🙂 Men jag kan absolut se att alla inte vill hem tidigt och tycker det är viktigt att de som vill fara hem får göra det (såvida mor och barn mår bra) och som vill stanna längre ska få göra det!

  56. Sara

    Planen var hemmaförlossning, men han kom 3 veckor för tidigt så det blev bb. Mådde bättre 3 timmar efter förlossningen än vad jag hade gjort de senaste veckorna. Tog tidig hemgång, men var tvungen att vänta på läkare som gav ok, så först 7 timmar efter förlossningen slapp vi hem, men först via drive-in.. Mådde superbra efter förlossningen och hatar sjukhus, jag var inte sjuk och inte heller barnet så då känns det inte som om vi hörde hemma på SJUKHUS. De äldre barnen var på skötas så jag och sambon fick mysa med den nyfödde här hemma ❤ bara vi tre, ingen som störde vår bubbla 🙂

  57. asd

    Jag trivs inte på sjukhus, jag känner mig sjuk och börjar lätt tycka synd om mig själv. Senaste gången hade jag egna kläder på mig efter förlossningen. Dessutom har jag varit väldigt skör efter förlossningarna och hoppat till vid varje babyskrik – grannens, skrik i korridoren osv.

    Dessutom blev min man indirekt anklagad för stöld senaste gången jag var vid bb. Han hade just varit och hälsat på, och svängt i dörren till rummet för att jag inte var där utan och bytt blöja. Nå, sedan då grannen skulle hem fattades telefonen och grannens mamma började prata om att hon sett en massa mörkhyade (min man, son och en familjevän) komma från rummet tidigare. Minuter senare hittades telefonen i deras bil.

  58. Johanna

    Hej!
    Har tre aommarbarn och alla är födda med snitt. Två akuta och det sista planerat. Har varje gång varit 5 dagar på bb. Fast jag hatade att ligga där i de svettiga plastlakanen, sku jag inte ha kunnat tänka mig att åka hem tidigare.

  59. Hehehe, alltså det bästa med de där 3 dygnen på bb efteråt var ju maten som serverades åt en och det faktum att det inte fanns annat att göra än amma, beundra bebis och amma lite till.

  60. Sanna

    Med första kändes det bra att stanna ett par dygn, eller var det tre (?). Hennes ätande följdes upp noga då hon var rätt liten så de ville väl gärna hålla oss kvar också. Med andra barnet åkte jag hem då han var 18h gammal. Det kändes som det rätta just då. Sjukhuset kändes fel (födde inte där jag ville) och längtade bara hem till familjen. Men alla på sitt sätt! Själv har jag aldrig gillat sjukhus.

  61. Om allt är ok vid nästa förlossning kommer jag begära tidig hemgång. Sonen föddes på en måndag och vi fick åka hem på torsdag. Han föddes med grönt fostervatten så extra kontroller och var född så sent på dygnet att vi inte kom med på onsdagens läkarkontroll
    Men under den tiden vi var inne sov jag ca 10 timmar. Totalt. Rumsgrannens unge skrek konstant. En natt fick sonen sova på kansli så att jag i alla fall skulle få några timmars sömn men fungerade inte då grund av grannen och ventilationen ovanför min säng.
    Bättre sömnlös i egen säng då

  62. Belinda

    Båda mina två barn är födda med kejsarsnitt, med första var jag tvungen att stanna fem dagar och det var hemskt! Jag hade sån hemlängtan, familjerummen var upptagna så sambon fick inte stanna kvar och jag hade väldigt ont (därför jag fick stanna så länge) men jag ville bara hem. Riktigt jobbig upplevelse. Med andra barnet mådde jag fantastiskt (förutom att jag blev förkyld samma dag som snittet, bra kombo), jag fick ha eget rum och jag bara njöt av att vara på BB. Den gången stannade jag tre dagar men skulle ha viljat stanna längre, haha. Lustigt hur olika det kunde vara.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.