Har ni tänkt på att mycket här i livet hänger på riktigt, riktigt små saker? Små gester, små ord, små handlingar kan förtrollas till något stort om det vill sig riktigt väl. Det är så himla lätt att rubba någons humör, antingen åt det bättre eller det sämre hållet. Ni vet, en pikipikiliten gest kan göra en SUPERGLAD och en lika pikiliten gest kan göra en SKITARG.
Nu ska tant dra två exempel.
För omväxlingsskull ska vi börja med det goda.
Här kommer vi nu få att ta del av en situation som pågick i max en minut och resulterade i att två främlingar log varmt mot varandra varpå den ena sa ”tämä oli kyllä uskottoman ystävällinen teko, suurkiitokset sinulle!” och brummade iväg med stora glada vinkningar genom vindrutan.
Den första snön hade fallit och solen sken snällt över Brändö. Jag och vagnen strosade förnöjsamt fram längs Kaptensgatan på väg hem från en poddinspelning. Snömängden hade överraskat oss alla och bilarna var inplogade lite här och där. Lite längre fram på gatan gick en äldre dam med käpp, i en mycket försiktig färd mot sin insnöade bil. Sakta haltade hon fram. Snömängden i kombination med bristfällig rörelseförmåga gjorde detta mycket arbetssamt. Att få fram bilen ur snön skulle antagligen bli ett långt och tidsdrygt projekt. Det såg vi på långt håll.
Se en pienestä kii, som finnen skulle säga. Så jag frågade om damen händelsevis råkar har en bilskrapa och en spade. Tanter är ju tanter, så hon försökte såklart säga att hon absolut inte behöver hjälp. Hon klarar sig, hon klarar sig. Men små gulliga tanter ska inte behöva kämpa i snö när det finns starka 30-åringar i närheten. Så jag sa att hon ska starta bilen och sätta sig där medan jag jobbar. My sov ju gott i vagnen, solen sken och som vi har läst i vetenskapliga artiklar: ”det enda som bevisligen gör en människa lycklig är att fokusera på andra”.
Så jag grävde fram hennes bil ur snömassorna, skrapade hennes rutor och hur det slutade vet ni redan.
Bra fiilis i magen ända hem. Ny kompis att hälsa på i Siwa.
Så enkelt att skapa god stämning i två liv.
Nå, så har vi det motsatta.
En situation som pågick i bara 15 sekunder och slutade med att jag irriterat stormade ut från butiken och sa ”nå, skit i det då, jag tänker inte ändå handla här” (vilket ändå är HÄPNADSVÄCKANDE för en så konflikträdd yngling som jag).
Det var en helt vanlig förmiddag i ett mammaledigt liv. Jag färdades i bil, också den här gången, på väg från en poddinspelning. Jag parkerade min bil på Lidls parkering och grävde efter småslantar i plånboken för att lösa ut en kundvagn. My sov i bilstolen, som för övrigt är den tyngsta bilstol jag någonsin träffat på. Mina barn brukar fråga varför jag har så blåmärkiga lår – och det är för att bilstolen är så fruktansvärt tung att den gör mig alldeles blå längs benen när jag bär den.
Jag hittade dessvärre inga mynt, så jag tog bilstolen under armen och kånkade mig in till kassan. Tänkte att jag får fråga efter ett sånt där litet plastmynt, så jag får loss en vagn. Skulle ju trots allt storhandla big time. Köade i några minuter. När det äntligen var min tur frågade jag:
– Tjohejsan svejsan, nu är det så illa att jag inte råkar ha med mig nåt mynt till kundvagnarna där ute. Och min bilstol är helt uuuurtung, skulle jag få låna ett mynt?
– *kassapojken känner på sina fickor*
– Alltså jag menade ett sånt där litet plastigt, som brukar finnas i kassor, du vet?
– Ööö nä, vi har inga.
– Oj nej, kanske ett mynt då?
– Öö nä.
– Men alltså snälla, jag ska handla MASSOR (här kan ni föreställa er att jag gör stora cirkar med armarna). Säkert för 100 euro! Snälla ett mynt? Lovar jag ger det tillbaka sedan! Det är helt omöjligt för mig att handla med den här klimpen!
– Ööö nä.
Assååå här kom det redan rök ur mina öron. Fattar att det är hård kontroll på kassorna these days, men någon liten empatisk vänlighet kan man väl ändå förvänta sig när en stackars småbarnsmamma (med blåmärksframkallande tunglast!) frågar efter en femtiocentare. Nå, hur det slutade vet ni redan. SOM jag svor inombords. Tycker det är SÅ piss när folk inte ens anstränger sig pikulite.
Högt blodtryck i bilen på vägen hem. Mumlade om bojkotter för mig själv och morrade mellan spända käkar. Eller hem och hem. Eeehehe. For ju till Lidl i Stenhaga istället HAHHA. En är ju inte så bra på långvarig ilska och konsekvenstänk.
Nå, hur som haver. Tänkte bara tipsa er om att vara snälla i dag.
Eller som någon självhjälpsbok från 2005 kanske skulle säga: VÄLJ GLÄDJE!!
Se on pienestä kii.
Forever Jung 
Tack, du gav mig just tillfälle att få säga att Elisas butik är full av sura, buttra och otrevliga karlar som bara stirrar på sin skärm! Har varit dit ett flertal gånger nu och senast för 10 minuter sen, funderade jag vart man ska ge dem feedback, för hela packet är ju på fel ställe när det handlar om att betjäna kunder. Men nu får de sig en känga här, jag ruskar av mig min egen irritation och highfivar din fina gest istället!
Five haj! Som mina barn i tiderna sa.
Börjar typ pjula nu av det där första. Det var nog verkligen en fin gärning.
Fast jag började fundera. Fick du ett mynt på Lidl i Stenhaga eller hur löste du det där då?
Hah, chansade på att där fanns lösa (det finns det ofta).
Har upplevt det där med kassan och mynt till kundvagnarna, men i en annan affär. Jag blev i och för sig kort och barskt hänvisad till info som hade poletter men också en megakö. Så sur som jag blev, så istället för att storhandla som jag planerat, köpte jag bara något till nöds för att överleva stunden och som rymdes i en kundkorg. Undrar om det är något de glömt i kassornas introduktionsutbildning?
Men skall mysa istället med den goa historien om snö, tant, ung mor, sovande barn, tacksamhet och glädje. Bästa Brändöliv.
Vi fokuserar på det, kyllä!
Idén me kassan är att ta in pengar, inte ge ut pengar. Då jag gick min "introduktionsutbildning" så lärde jag mig att kassan ska stämma, alltså : om det fattas nåt så tolkas ju det som att jag har växlat fel eller att jag tagit pengar i min egen ficka. För risken finns ju att kunden int kommer ihåg att lämna tillbaka pengen till samma kassa (eller så tänker hen att äh ja ger den nästa gång, orkar int gå in en gång till nu då jag fått allt i bilen, å sermanpå nu har vi bråttom hem babyn behöver mat..). Och sen sker det upprepade gånger, mystiskt nog samma persons kassa som inte stämmer pga empatisk vänlighet. Tänk dig själv i den situationen..? Och den butik du var till hade ju en lösning med poletter, är det deras fel att infon hade kö?
Alltså jag fattar, jag fattar. Jag förstår precis att – och varför – de inte kan dela ut pengar. Men någon liten snällhet eller någon form av hjälpsamhet kan man väl ändå förvänta sig? Jag har ju som sagt förr fått poletter där. Kanske man förslagsvis kunde fråga en kassakaveri om det finns någonstans…? Eller kanske testa säga "sorry jättemycket, men nu har vi varken mynt eller poletter, kan vi försöka lösa det här på nå annat sätt?". JA NÅ VAD SOM HELST förutom ett "ööönäää".
Bra där Linkero! Hitta ett spanskt id-kort på jobbet igår. Försökte kontakta mänskan via både fb o insta, fick inget svar, så marschera raka vägen till spanska ambassaden imorse. Dagens goda gärning, CHECK! Skön fiilis, hyvä me! 🙂
Bravo Mallo!
Eftersom jag jobbar i butik känner jag lust att kommentera. Det ingår inte heller i vår kedjas "introduktionsutbildning" att dela ut varken mynt (strängt förbjudet att ge ut pengar ur kassan) eller polletter åt kunder när de behöver vagn, det är nog på kundens eget ansvar dessvärre. Du anar inte hur många som skulle köra "kan jag få låna en 50 cent till vagnen-tricket" och aldrig lämna tillbaka pengen sen? Visst fattar jag din önskan om att folk ska vara schyssta här i livet, men man kan inte alltid få som man vill, fast man kånkar på bilstol med bebis. Dessutom är kräver ju kundvagnarna med babystol inget mynt, du hade kunnat lämna stolen i bilen och tagit en sån.
Jajajaja! 🙂
De kräver nog mynt på Lidl, tyvärr.
Jag bara måste kommentera!! Gissade väl att en bunt paragrafryttare med egen kassa-erfarenhet skulle hoppa in och kommentera. Detta är SÅ typiskt Finland, tyvärr! "Det är kundens eget ansvar". Omg, blir så trött. Ingen – jag upprepar: INGEN affär går i konkurs fast de skulle ge ut en 50senttare tio gånger per dag och aldrig få tillbaka pengen!! Dessutom har jag svårt att tro att det skulle vara så väldigt vanligt.. varför inte förvara poletter vid varje kassa?! After all: VEM har cash nuförtiden?! Så ur tiden. Vad hände med normal hjälpsamhet och sunt förnuft?!
Jag tror helt tvärtom att det är MÅNGA som sku utnyttja att man kan få pengar från kassan. Och att det inte går att driva ett företag genom att ge bort rena pengar. Om alla Lidl i hela europa ger bort 10*50 cent varje dag varje år blir det ganska mycket. Och de, inkl mej själv, som har jobbat med pengar vet ju av erfarenhet att om kassan int stämmer så får JAG skäll, int kunden som int lämna tillbaka 50 centen. Å int e d nu typiskt finland. Så fubkar det vel överallt? Sunt förnuft är att tänka "nu ska jag och storhandla med babystolen, då behöver jag en peng till kärran". De har inte poletter på alla butiker även om det vore väldigt bra faktiskt.
Ja, varför skulle inte "kassatanterna" få skriva sin åsikt, precis som Linn får skriva ett inlägg om hur hon upplever saken. Pointen är ju inte den att butiken går i konkurs. Men jo, ett "nej tyvärr" är ett mycket bättre svar än "ööönää". Det blir man nog lärd i "introduktions-utbildningen" 😉
Klart alla kassatanter får skriva sin åsikt! Jag har själv jobbat som kassatant, även om det är hundra år sedan. På den gamla goda tiden var kärrorna fria och lösa, så vi hade inte detta problem. Det jag minns är dock att vi alltid hade ett litet överflöd i kassan i form av småslantar – också på ett litet fat bredvid kassan. Varför kan man inte idag ha poletter att låna ut, precis som man har poletter till allmänna toaletter etc? Och ja, "nej tyvärr" är betydligt bättre än "öönää" OCH ingår garanterat i introduktionsutbildningen….
Ja jag vet inte varför min kommentar ej kom fram igår? Skrev hur som helst att man inte kan förvänta sej att få pengar ur kassan. Att bli arg för det är för mej helt absurt. Nåjåå, var å en med sitt.
Jag märkt samma sak, att din kommentar försvann! Mitt svar på din kommentar var det enda som blev syntes (så jag tog bort det också). Men din kommentar var bra! 🙂
Ledsen att den försvann i cyberspace!
Absolut inte kassapersonalens uppgift att trolla fram 50 cents till kunderna. Skulle aldrig själv komma på iden att fråga en sån sak vid kassan och ännu köa för det. Lidls polettsystem känner jag inte till så de kan jag inte uttrycka mig om. Några överlopps 50 cents i bilen i förvar så är problemet löst för en tid framöver…
Alltså till saken hör ju att det finns en anledning till VARFÖR man behöver en peng för att "lösa ut" och kunna låna vagnen. Du ger något litet i utbyte, så att affären ska var lite tryggare i att du lämnar tillbaka den därifrån du hämtade den. Jag menar inte att du skulle stjäla kundvagnen, utan att det är extremt vanligt att folk bara lämnar vagnarna överallt.. på parkeringen till exempel, bara för att man inte orkar föra tillbaka den, eller mitt i allt kommer på att man har så bråttom. Särskilt i de affärer där ingen peng behövs alls.
När du ger något du gärna vill ha tillbaka i utbyte fungerar lånesystemet av vagnarna bättre. Det skulle sannerligen bli dyrt för affärerna ifall de måste anställa extra personal för att "städa upp" efter kunder som lämnat vagnarna lite här och där.
Skulle kassorna låna ut en peng, eller för all del en polett skulle ju hela den tanken falla. Du har ju inget behov av att lämna tillbaka det du lånat för att låna något annat, alltså utöver ditt samvete då då. Och det saknar tyvärr många idag. Vagnarna skulle ju lika gärna kunna vara "olåsta" istället.
Precis som man behöver vara förberedd i de allra flesta situationer, är det viktigt att vi alla försöker göra vårt bästa och inte bara ta för givet och att någon annan ska . Det var ju ingen oförutseende händelse, du visste att du hade babyn med och du skulle och storhandla. Liksom du tar plånboken med dig, kunde du kanske stoppa ett mynt som du inte handlar för.. eller varför inte en egen polett som alltid följer med?
Förstår poängen med att hjälpa, men tycker ändå inte att han skulle gett dig en peng/polett eftersom det finns en vettig orsak till varför kunden ska ha något eget i pant för lånet av vagnen. Däremot hade han ju kunnat vara trevligare, särskilt när han arbetar med kundbetjäning.
Har jag inget mynt eller polett med mig brukar jag alltid lita på att få låna en polett vid kassan, har tänkt det som en självklarhet att där finns att lånas, men utgående från kommentarerna här ovan verkar det som om jag helt enkelt haft väldigt god tur med valet av butiker, för har aldrig blivit utan polett!
och även om man är en god kund som alltid har en polett med sig, så kan man ju ha tagit fel jacka eller annan bil eller annan handväska osv, så det är ju helt mänskligt att poletten inte är med när man står där vid vagnarna 🙂
Tack, du gav mig just tillfälle att få säga att Elisas butik är full av sura, buttra och otrevliga karlar som bara stirrar på sin skärm! Har varit dit ett flertal gånger nu och senast för 10 minuter sen, funderade jag vart man ska ge dem feedback, för hela packet är ju på fel ställe när det handlar om att betjäna kunder. Men nu får de sig en känga här, jag ruskar av mig min egen irritation och highfivar din fina gest istället!
Five haj! Som mina barn i tiderna sa.
Börjar typ pjula nu av det där första. Det var nog verkligen en fin gärning.
Fast jag började fundera. Fick du ett mynt på Lidl i Stenhaga eller hur löste du det där då?
Hah, chansade på att där fanns lösa (det finns det ofta).
Har upplevt det där med kassan och mynt till kundvagnarna, men i en annan affär. Jag blev i och för sig kort och barskt hänvisad till info som hade poletter men också en megakö. Så sur som jag blev, så istället för att storhandla som jag planerat, köpte jag bara något till nöds för att överleva stunden och som rymdes i en kundkorg. Undrar om det är något de glömt i kassornas introduktionsutbildning?
Men skall mysa istället med den goa historien om snö, tant, ung mor, sovande barn, tacksamhet och glädje. Bästa Brändöliv.
Vi fokuserar på det, kyllä!
Idén me kassan är att ta in pengar, inte ge ut pengar. Då jag gick min "introduktionsutbildning" så lärde jag mig att kassan ska stämma, alltså : om det fattas nåt så tolkas ju det som att jag har växlat fel eller att jag tagit pengar i min egen ficka. För risken finns ju att kunden int kommer ihåg att lämna tillbaka pengen till samma kassa (eller så tänker hen att äh ja ger den nästa gång, orkar int gå in en gång till nu då jag fått allt i bilen, å sermanpå nu har vi bråttom hem babyn behöver mat..). Och sen sker det upprepade gånger, mystiskt nog samma persons kassa som inte stämmer pga empatisk vänlighet. Tänk dig själv i den situationen..? Och den butik du var till hade ju en lösning med poletter, är det deras fel att infon hade kö?
Alltså jag fattar, jag fattar. Jag förstår precis att – och varför – de inte kan dela ut pengar. Men någon liten snällhet eller någon form av hjälpsamhet kan man väl ändå förvänta sig? Jag har ju som sagt förr fått poletter där. Kanske man förslagsvis kunde fråga en kassakaveri om det finns någonstans…? Eller kanske testa säga "sorry jättemycket, men nu har vi varken mynt eller poletter, kan vi försöka lösa det här på nå annat sätt?". JA NÅ VAD SOM HELST förutom ett "ööönäää".
Bra där Linkero! Hitta ett spanskt id-kort på jobbet igår. Försökte kontakta mänskan via både fb o insta, fick inget svar, så marschera raka vägen till spanska ambassaden imorse. Dagens goda gärning, CHECK! Skön fiilis, hyvä me! 🙂
Bravo Mallo!
Eftersom jag jobbar i butik känner jag lust att kommentera. Det ingår inte heller i vår kedjas "introduktionsutbildning" att dela ut varken mynt (strängt förbjudet att ge ut pengar ur kassan) eller polletter åt kunder när de behöver vagn, det är nog på kundens eget ansvar dessvärre. Du anar inte hur många som skulle köra "kan jag få låna en 50 cent till vagnen-tricket" och aldrig lämna tillbaka pengen sen? Visst fattar jag din önskan om att folk ska vara schyssta här i livet, men man kan inte alltid få som man vill, fast man kånkar på bilstol med bebis. Dessutom är kräver ju kundvagnarna med babystol inget mynt, du hade kunnat lämna stolen i bilen och tagit en sån.
Jajajaja! 🙂
De kräver nog mynt på Lidl, tyvärr.
Jag bara måste kommentera!! Gissade väl att en bunt paragrafryttare med egen kassa-erfarenhet skulle hoppa in och kommentera. Detta är SÅ typiskt Finland, tyvärr! "Det är kundens eget ansvar". Omg, blir så trött. Ingen – jag upprepar: INGEN affär går i konkurs fast de skulle ge ut en 50senttare tio gånger per dag och aldrig få tillbaka pengen!! Dessutom har jag svårt att tro att det skulle vara så väldigt vanligt.. varför inte förvara poletter vid varje kassa?! After all: VEM har cash nuförtiden?! Så ur tiden. Vad hände med normal hjälpsamhet och sunt förnuft?!
Jag tror helt tvärtom att det är MÅNGA som sku utnyttja att man kan få pengar från kassan. Och att det inte går att driva ett företag genom att ge bort rena pengar. Om alla Lidl i hela europa ger bort 10*50 cent varje dag varje år blir det ganska mycket. Och de, inkl mej själv, som har jobbat med pengar vet ju av erfarenhet att om kassan int stämmer så får JAG skäll, int kunden som int lämna tillbaka 50 centen. Å int e d nu typiskt finland. Så fubkar det vel överallt? Sunt förnuft är att tänka "nu ska jag och storhandla med babystolen, då behöver jag en peng till kärran". De har inte poletter på alla butiker även om det vore väldigt bra faktiskt.
Ja, varför skulle inte "kassatanterna" få skriva sin åsikt, precis som Linn får skriva ett inlägg om hur hon upplever saken. Pointen är ju inte den att butiken går i konkurs. Men jo, ett "nej tyvärr" är ett mycket bättre svar än "ööönää". Det blir man nog lärd i "introduktions-utbildningen" 😉
Klart alla kassatanter får skriva sin åsikt! Jag har själv jobbat som kassatant, även om det är hundra år sedan. På den gamla goda tiden var kärrorna fria och lösa, så vi hade inte detta problem. Det jag minns är dock att vi alltid hade ett litet överflöd i kassan i form av småslantar – också på ett litet fat bredvid kassan. Varför kan man inte idag ha poletter att låna ut, precis som man har poletter till allmänna toaletter etc? Och ja, "nej tyvärr" är betydligt bättre än "öönää" OCH ingår garanterat i introduktionsutbildningen….
Ja jag vet inte varför min kommentar ej kom fram igår? Skrev hur som helst att man inte kan förvänta sej att få pengar ur kassan. Att bli arg för det är för mej helt absurt. Nåjåå, var å en med sitt.
Jag märkt samma sak, att din kommentar försvann! Mitt svar på din kommentar var det enda som blev syntes (så jag tog bort det också). Men din kommentar var bra! 🙂
Ledsen att den försvann i cyberspace!
Absolut inte kassapersonalens uppgift att trolla fram 50 cents till kunderna. Skulle aldrig själv komma på iden att fråga en sån sak vid kassan och ännu köa för det. Lidls polettsystem känner jag inte till så de kan jag inte uttrycka mig om. Några överlopps 50 cents i bilen i förvar så är problemet löst för en tid framöver…
Alltså till saken hör ju att det finns en anledning till VARFÖR man behöver en peng för att "lösa ut" och kunna låna vagnen. Du ger något litet i utbyte, så att affären ska var lite tryggare i att du lämnar tillbaka den därifrån du hämtade den. Jag menar inte att du skulle stjäla kundvagnen, utan att det är extremt vanligt att folk bara lämnar vagnarna överallt.. på parkeringen till exempel, bara för att man inte orkar föra tillbaka den, eller mitt i allt kommer på att man har så bråttom. Särskilt i de affärer där ingen peng behövs alls.
När du ger något du gärna vill ha tillbaka i utbyte fungerar lånesystemet av vagnarna bättre. Det skulle sannerligen bli dyrt för affärerna ifall de måste anställa extra personal för att "städa upp" efter kunder som lämnat vagnarna lite här och där.
Skulle kassorna låna ut en peng, eller för all del en polett skulle ju hela den tanken falla. Du har ju inget behov av att lämna tillbaka det du lånat för att låna något annat, alltså utöver ditt samvete då då. Och det saknar tyvärr många idag. Vagnarna skulle ju lika gärna kunna vara "olåsta" istället.
Precis som man behöver vara förberedd i de allra flesta situationer, är det viktigt att vi alla försöker göra vårt bästa och inte bara ta för givet och att någon annan ska . Det var ju ingen oförutseende händelse, du visste att du hade babyn med och du skulle och storhandla. Liksom du tar plånboken med dig, kunde du kanske stoppa ett mynt som du inte handlar för.. eller varför inte en egen polett som alltid följer med?
Förstår poängen med att hjälpa, men tycker ändå inte att han skulle gett dig en peng/polett eftersom det finns en vettig orsak till varför kunden ska ha något eget i pant för lånet av vagnen. Däremot hade han ju kunnat vara trevligare, särskilt när han arbetar med kundbetjäning.
Har jag inget mynt eller polett med mig brukar jag alltid lita på att få låna en polett vid kassan, har tänkt det som en självklarhet att där finns att lånas, men utgående från kommentarerna här ovan verkar det som om jag helt enkelt haft väldigt god tur med valet av butiker, för har aldrig blivit utan polett!
och även om man är en god kund som alltid har en polett med sig, så kan man ju ha tagit fel jacka eller annan bil eller annan handväska osv, så det är ju helt mänskligt att poletten inte är med när man står där vid vagnarna 🙂