Din världsbild – inget facit.

Jag tror det var Cissi Wallin som i förbifarten skrev någonting i stil med: ”Man ska akta sig för att göra sin egen världsbild till facit”. Jag skrev ner den meningen i telefonen och hittade den nyss bland mina anteckningar. Tycker det är en av de bästa och viktigaste meningarna jag har ramlat över på länge. I all sin enkelhet.

Man ska akta sig för att göra sin egen världsbild till facit.

Och det kan man tolka på många sätt.

Hur många gånger har man inte gått och inbillat sig att saker och ting förefaller på ett visst sätt fastän det i själva verket är – just det – en inbillning! Något som man bara fått för sig. Som man intalat sig själv. Som man kanske hört, tänkt, trott eller hittat på.

Eller som faktiskt bara är en personlig åsikt? Och inte alls en allmän sanning. Utan kanske en fördom! En snabb, ogenomtänkt slutsats? Och inte så att man gör det medvetet, utan kanske just precis så: omedvetet.

Kanske hänger det här lite ihop med det som Amanda Audas-Kass ibland skriver om? Att man ska akta sig för att bli alldeles tvärsäker på något. Livet består oftare av gråzoner, än av supersvarta och kritvita dito. Oftast finns det många sanningar, många sidor, många synvinklar. Sällan bara en.

Och jag tycker det är så skönt och befriande att ibland tänka så här: Ingenting jag tänker är kanske sant! Jag kanske inte alls är sådan som jag tror att jag är. Sånt som händer i mitt liv är kanske inte alls så här som jag upplever det. Tycker det är nyttigt att ha den tanken nära sig.

Jag kanske inte alls är så sträng mot barnen som jag har inbillat mig att jag är. Jag kanske är riktigt härlig, nu när jag tänker på det. Har knappt höjt rösten på flera dagar. Jag kanske inte alls är så lat som jag föreställer mig att jag är. Har knappt suttit stilla mer än 10 minuter åt gången de senaste dagarna. Jag har till och med motionerat! Och städat!

Och!

Jag kanske inte alls är så härlig som jag tror att jag är. Anna sa häromdagen att ”Men Linn, nu måste du varva med en komplimang emellan – annars kan jag inte ta till mig din kritik”. Här gick jag omkring och trodde jag var världens finkänsligaste och peppigaste kollega, men hah – egentligen kan jag vara rätt neggig och störig. Så himla lärorikt och ögonöppnande!

När jag hade varit sjukledig några veckor för min utbrändhet 2016 minns jag att det var så befriande och uppfriskande att komma till insikt om just det här: Att jag inte alls ska tro på det jag tänker. Där och då var situationen en annan och mina tankar om mig själv var inte så höga. Mitt tilltal till mig själv var inte snällt och min verklighetsuppfattning kanske inte den bästa. För att stå ut med mig själv försökte jag bara sucka lugnt och tänka ”Jaja, jag kan väl tänka tanken, men jag behöver inte alls lita på att den är sann”.

Nå, det här överspänner sannerligen hela registret, hela världen och hela livet. Allt det jag tror, upplever och tycker fungerar inte alls som ett allmänt facit. Alla tänker inte alls som jag. Förmodligen tänker ingen som jag!

Tror det är viktigt att minnas det med jämna mellanrum.

Någon tror på Gud, någon tror på tomten och en annan på onecoin. Någon kreivar cykelbyxor, någon annan filttofflor. Och någon vill bara gå i crocs. Någon vill vara hemma med barn i 7 år, någon annan tycker det är djävulens påfund. Någon röstar på de gröna, någon röstar blankt. Och bara för att du tror att aborter ska förbjudas så är det  kanske inte den rätta vägen. Och bara för att jag tror på kvotering, så behöver det inte vara den rätta vägen. 

Och allt det som vi tänker, tror och tycker behöver inte överhuvudtaget överensstämma med verkligheten.

Är det inte en befriande tanke, så säg!

2018-08-16 11.19.48 1.jpg

2 reaktioner på ”Din världsbild – inget facit.

  1. Fredrik

    Så självklart men ändå glömmer man bort det efter 3,5 sekunder. Så mycket strunt man tänker och häver ur sig när resten av världen inte ser livet ur min synvinkel! Vilken insikt och vilken befrielse på en och samma gång! Tack Linn!
    ”Håll käften, viskade jag till mig själv men jag lyssnade inte, som vanligt.” #villfarelser

  2. J

    Så bra inlägg 👍. Gjorde faktiskt ett litet tankexperiment för några dagar sedan iom Soinis tweet om aborter. Jag är totalt för rätten till abort och blir så jävla arg på dom som vill begränsa kvinnans rätt till sin egen kropp. Har själv gjort två aborter och inte ångrat dem EN sekund, för de var inte min avsikt att bli mamma just då. Nåja, försökte ta till mig idén om att foster är barn och alla liv ska skyddas och när man tänker på det viset och är övertygad om att det är så, är det ju klart att man tycker att abort är mord och förskräckligt. Nu ändrar inte detta min grundsyn på abort och jag tror fortfarande mera på vetenskapen och anser inte att foster i det tidiga stadiet är barn, men jag har fått lite större förståelse för den andra sidan. Såhär kan man ju tänka om de flesta ämnen, tänka lite som andra sidan en stund. För att förstå världen bättre!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.