Till dig som väntar på studentsvar just nu.

fullsizeoutput_19d3

För någon vecka sedan träffade jag en gymnasieelev som dagen efter skulle skriva ett studentprov. Det här var en mycket ambitiös ung dam med målsättningen att skriva en handfull L i sina ämnen. Tänkte på det häromdagen när jag plockade upp en låda som mamma och pappa har hämtat med sig hemifrån. Där fanns både studentmössa (tänk – jag som trodde jag festat bort min!) och en massa plågsamma uppsatser från förr.

Jag är själv uppväxt i Karis. Med ganska mediokra betyg. Jag utmärkte mig inte särskilt i skolan (i alla fall inte vad gällde skolprestationer). Jag streetsmartade mig genom grundskolan. Läste uselt till proven, men kom undan med 8:or. Nöjde mig med det. Jag var alldeles för lat för att orka lägga i en extraväxel.

I Karis-Billnäs Gymnasium fanns heller ingen överambitiös kultur när det kom till studentskrivningarna (som jag minsann har märkt att det finns i vissa skolor nu i efterhand). Obs, jag säger fanns, för nu har jag ingen aning om hur det ser ut. Men vi fanns aldrig på listor över gymnasier som klarade sig bäst. Vi var ett ganska mediokert gäng. Förstås fanns det undantag, men på min karta fanns definitivt inga L (döm om min förvåning när jag drämde till med E i modersmål, 2 poäng från ett L – tror det var riktigt, riktigt i slutskedet av gymnasiet som det halvt gick upp för mig att det var roligt att skriva!). Men resten var medel. Och det bekom mig inte. Huvudsaken att allt runt omkring var kul!

Jag var egentligen aldrig bra på något speciellt i skolan. Jag kunde lite om allt och i sanningens namn tror jag att mina betyg egentligen var lite i överkant bara för att jag försökte vara så schysst och kiva mot lärarna.

Kom in på statsvetenskapliga på universitet och fortsatte min rätt så mediokra bana där. Huvudsaken var egentligen att jag kom igenom tenterna och fick min examen (och kanske att festerna var roliga och att glasen var fyllda, hehe). Tänkte på det när jag kollade igenom uppsatserna. Hur konstigt det egentligen är att jag var så här slapp hela livet. Så skönt, egentligen!

Att det gick så bra ändå.

Med tanke på att jag nu hela tiden får jobba med mig själv för att inte prestera ihjäl mig kravmässigt så är det roligt att tänka på att jag verkligen inte var en av dem som var särskilt unik i skolan. I ett samhälle där det känns som om alla satsar så fruktansvärt på allt de tar sig an tycker jag det känns skönt att lyfta fram den andra sidan också. Ibland går det faktiskt att vara en medioker latmask! Tycker det pratas mycket om två grupper i skolvärlden just nu ”hemmasittarna” och ”överpresterarna”. Två ytterligheter.

Jag vet den som satt mitt emellan.

Och jättebra gick det!

Man behöver inte nödvändigtvis få de högsta betygen i gymnasiet och studentskrivningarna för att det ska bli något av en senare i livet. Och förresten så kanske inte alla vill bli något (man kanske är helt nöjd med det man äääär). Vissa hittar sin grej direkt. För andra tar det lite längre. Sami visste typ redan när han var ett foster att han ska bli polis. För mig dröjde det nästan 25 år innan jag fattade att skrivandet ska bli ett yrke.

Är inte ens jättesmart och begåvad nu heller. Men kommer oftast ganska långt på att jag vågar ställa korkade frågor och att jag hoppar på chanser som känns utvecklande. Blir säkert aldrig bäst i klassen, men däremot försöker jag göra mitt hårdaste så ofta jag kan. Och göra mina dagar så meningsfulla som jag orkar!

Hoppas alla som just nu väntar på svar har insett det.

Allt väldigt lite står på spel, faktiskt.

Allt går att lösa längre fram!

21 reaktioner till “Till dig som väntar på studentsvar just nu.”

  1. Exakt så är det. Betygen som kändes viktiga då betyder ingenting, jag minns inte ens vad jag fick för betyg och inte finns det en enda arbetsgivare som frågat. Viktigast är att man har någon examen. Det är ingen idé att stressa sönder sig själv i skolan. Fast kanske man som pensionär kommer att se tillbaka på arbetslivet på samma sätt? Att varför stressade man så över sina prestationer, de spelar ändå ingen roll på riktigt?

  2. Universiteten och yrkeshögskolorna kommer i allt högre grad ta i bruk betygsurval, vilket bl.a. innebär att senast från och med 2020 kommer en betydligt större andel än för tillfället antas på basis av studentexamen. Så vitt jag förstått är det endast i de fall antagningen inte kan ske på basis av betyg som man ordnar urvalsprov. De olika utbildningarna får själv bestämma vilka ämnen som poängsätts (modersmålet poängsätts alltid) och vitsordet för matematiken, i synnerhet den långa matten, förutses bli en viktig antagningsgrund framöver. Kanske de unga inte behöver prestera sönder sig framöver heller, men med tanke på studierna efter andra stadiet tror jag nog det blir viktigare än tidigare att studentexamensbetyget är hyfsat bra.

  3. Exakt, så är det. Fr om våren 2020 söker man in på basen av studentbetyg och de viktas olika till olika utbildningar. Redan från 1an måst man ha koll. Långmatten o naturvetenskaperna ger skyhöga antagningspoäng medan t ex hälsokunskapen ger jättelite. Ett L i olika ämnen ger alltså olika mycke poäng.

    Kmr man inte in på studentbetygen hamnar man på inträdesprov och då söker man alltså bara in på inträdesproven.

    Läser man in kurser efter gymnasiet är det i princip kört att komma in t ex till läkarprogrammet i Sverige, eftersom man då hamnar i en annan kvotgrupp. Blev väldigt svårt att komma in till Sverige me finska betyg fr om jan 2017 då antagningen mitt i allt ändrades. Krävs minst 3 L och 1 E o 9,7 i medel o 1,75 av max 2,0 i högskoleprovet. Till HU e de ännu svårare, eftersom de bara finns 37 platser.

    Då återstår endast att ”köpa sig” en studieplats utomlands för si så där 9000 € per termin…

    Psykologi, juridik, läkare, tandläkare o veterinär drömmer många om, men de e hiskelit svårt att komma in.

  4. Här kan man kolla hur de nya antagningstabellerna ser ut:

    https://studieinfo.fi/wp/for-elev-och-studiehandledare/ansokan-till-hogskolor/reform-av-antagningen-till-hogskolorna-ar-2020/universitetsantagning-2020/#farma

    Studerande och föräldrar måste verkligen ha dunderkoll nu. De e helt enorma o snabba reformer som skett o sker i gymnasiet nu. Lägg ännu till att alla studentprov nu är digitaliserade o alla program lärare o studerande skall lära sig hantera och dessutom skriva matematiska fomler och rita kemiföreningar snabbt digitalt.

    Årets abin är först ut med den nya läroplanen, men redan nu skrivs ännu en ny som tas i bruk aug 2021 pga ”uusi lukio-reformen” som skall sätta större vikt vid studenten vid antagningen.

    Är man inte insatt så har man verkligen noll koll. Publicera gärna rättelse sen.

  5. Om ni bara visste hur många som ångrar att de inte pluggade mera/läste fler kurser i gymnasiet för att de nu inte kommer in på sin drömutbildning. Allas upplevelser är inte solskenshistorier.

  6. Jag instämmer med de flesta övriga här. I dagens läge lönar det sig att satsa på gymnasiet och studentskrivningarna.

  7. Man kan endast höja studentprov en gång, men nu ska de tack och lov snart oxå ändras. Detta är dock lättare sagt än gjort.

    Och som sagt till Sverige gäller inte detta. Alla studentprov man höjer efter man tagit studenten räknas inte och extra behörighet (ämnen, kurser) man läser in efter studenten gör att man hamnar i en helt annan och totalt omöjlig kvotgrupp, så man kmr inte in.

    Obs! Till Sverige räknas ALLA enskilda kursbetyg och de 4 obligatoriska studentproven + högskoleprovet. D v s alla vitsorden innan man tog studenten måste vara skyhöga!

    Summa summarum, studentbetygen är oerhört viktiga + alla kursbetyg och högskoleprovet till Sverige.

  8. och nu är det oxå lite knepigt att komma in och höja studentprov iom att de nu digitaliserats. Kan man inte Abitti och alla dess olika program så går det inte. Abitti uppdateras och förändras dessutom ständigt och även de digitala proven.

    De första studentproven skrevs digitalt hösten 2016 och nu i vår är matten sist ut att digitaliseras.

  9. De e inte lätt att vara finlandssvensk. De finns få svenska studieplatser i Finland. Många drömmer om att komma in till medicin-, juridik- eller psykologistudier, men konkurrensen e mördande o man ska ha toppbetyg. Psykologin har 17 platser o medi 37 platser.

    Många söker sig därför till Sverige, men med finska betyg försvårades även det fr om jan 2017 då man började få färre antagningspoäng med finska betyg. Nu ska man ha minst 3 L, 1 E å 1,7 i betygsmedel + 1,75 av max 2,0 i högskoleprovet.

    https://www.osterbottenstidning.fi/Artikel/Visa/270116

    Läser man in behörighet efter man fått studentexamenen hamnar man i en vansinnigt svår kvotgrupp o loppet e kört. Höjda studentprov efter studenten räknas aldrig till Sverige.

    Då återstår endast att ”köpa sig” en studieplats nånstans ute i Europa me si så där 9000 € i avgift per år 😦 Man kan då tidigare ha varit på reservplats 750 då man sökte till Sverige. De e tyvärr den bistra verkligheten.

  10. Ja, varför ångra att man inte gjorde si eller så då man var 18 år, då man kan fixa allt i efterhand. Om man har ett drömyrke så kan man ta sig dit när som helst. Det är inte kört för att man inte läste en kurs på gymnasiet.

  11. Oj, vilket trevligt inlägg! Skön inställning. Jag var likadan i skolan (och bra gick det för mig också, trots det). Jag har skämts för att jag inte anströngde mig mer, men inser då jag nu läser vad du skriver, att det antagligen var en helt ok inställning. En klok person sade under min studietid att det kräver otroligt mycket att gå från vitsord 8 till 10. Då jag tänker vad jag antagligen skulle ha gått offra för högre betyg, är jag nöjd med mina mediokra betyg och med det trevliga jag hann med på sidan om istället.

  12. Ett inlägg som får mig att reagera starkt och inte på ett bra sätt.
    Väldigt tråkigt att en mediaperson öppet går ut och publicerar att studier inte är viktiga 😦
    Antagligen var tanken att minska studerandenas ångest, but it did not hit the mark…

    Bäst att överlåta sånt här till proffsen och som jobbar i gymnasiemiljöer och med antagning och som verkligen vet vad som gäller. Som många redan poängterat här händer massa i gymnasiet och med antagningen just nu. Situationen är en helt annan än för t ex bara 3 år sedan och absolut INTE samma som då man skrev studenten för 15-25 år sen.

    Yle har massa superbra tips för hur man kan minska studiestressen och inför studentläsandet:
    https://svenska.yle.fi/abimix

    Där finns även alla digitala studentprov interaktiva precis som de ser ut och fungerar i studenten + facit.

    Nästa tisdag kickar studentskrivningarna igång.
    Önskar alla abin ett stort lycka till!

    1. Jag förstår inte hur du kan tolka det Linn skriver till att det inte är viktigt att studera. Känns som att du missade den viktigaste pointen i hennes välmenade blogginlägg🙏🏽

    2. Förstås svårt att veta vad man absolut inte ska säga om man inte e lärare.
      Blir man nån gång inbjuden som inspiratör är det big no no att prata om att man inte pluggade så mycket och att det ändå ordnade sig. Man kan inte jämföra sig med andra och att det skulle bli samma resultat för en själv med samma arbetsinsats.

      De ambitiösa studdarna vet nog att man måste plugga, men de som inte vill plugga hör bara: exakt, just så, helt onödigt att plugga. Det dessa studdar inte vet är ju att inspiratören nog var ganska skärpt i skolan och det hen tyckte var lite plugg var gigantiska mängder jf rt med en själv.

      Samma som då e kompis skryter om att hen plugga minsann aldri nåt i gymnasiet å fick ändå studenten å så gör man samma, men det bidde ingen student. Det man inte visste va att kompisen just o just klara sig å fick 4 st L… Trenden nu är att svenskpråkigt infödda inte klarar moddeprovet och det var det gamla, mycket lättare provet.

      Gör istället så här som inbjuden inspiratör: prata om vad du studerade i gymnasiet. Fanns det kurser/ämnen du nu ångrar att du inte läste? Varför? Vilka ämnen å kunskaper e viktiga i din bransch? Varför?

      Vilken utbildning ska man gå? Är det svårt att komma in?

      Vad söker ni efter i en arbetsintervju? Hur e intervjun uppbyggd? Vad är big no no vid en arbetsintervju? Tips på CV-formuleringar?

    1. Tack Tia, men correctiones:
      Just å just klara sig å fick 4 st A (inte L, härregud! Så går det då man jobbat hela lördan) 🙂 🙂 🙂

      Linn skrev ju att hon fick E i modde, vilket är jättebra. Alla har inte den kapaciteten utan borde kämpa massor bara för att få godkänt.

Lämna ett svar till Cecilia Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.