I dag har jag varit på Replot och röjt i skogen. Solen sken, svetten rann, fåglarna sjöng och örnarna cirkulerade ovanför oss. En närmast perfekt och harmonisk dag i en tid tid som är allt annat än just det. Medan jag släpade stockar genom skogen och fiilisen var allmänt god gick jag och tänkte på hur overkligt det känns att leva mitt i en pandemi.
Epidemi. Pandemi. Det är ord jag tidigare har förknippat med typ spanska sjukan, digerdöden, ebola. Pester, bölder, folk som dör i rännstenen med råttor omkring sig. Alla de här har flimrat förbi under historielektionerna och jag vet inte hur ni har sett för ert inre, men jag har i alla fall föreställt mig total misär. Elände, skrik och ond bråd död. Folk dör som flugor.
Jag bildgooglade på skoj digerdöden och fick på första försöket precis vad jag försökte beskriva ovan:
Nu är vi långt ifrån smittpeaken på vårsoliga Replot, så situationen kan kanske inte riktigt jämföras med den på bilden. Men som Carrie couldn’t I help but wonder vem som kommer att få skriva historien om den här pandemin. Vilken bild kommer vi att lämna för historieböckerna? Vilka historier kommer jag att berätta när jag blir äldre? Vilka historier kommer mina barn att berätta? Genom vems glasögon kommer vi generellt att kika på den här våren senare?
Jag kan inte komma ihåg att jag någonsin skulle ha läst om goda konsekvenser i historiebeskrivningen, efter en depression, ett krig, ett sjukdomsutbrott. Eller så var jag kanske inte mottaglig (kanske tänkte jag mer på partytoppar etc.). Men så här spontant tänker jag att coronavåren också måste innefatta något gott.
Om vi tänker på kapitlet om coronan i historienboken om några decennier. Vilken bild har lagts in vid texten? Kommer den bara att målas med gråa färger? Alla mommon som satt ensamma isolerade i sina lägenheter i flera månader. Alla företag som konkade. Alla som åkte på skidsemester och smittades? Alla tomma gator? Alla barn som inte fick gå i skola? Munskydden som vandrade omkring på gatorna? Läkarna som jobbade dygnet runt på överfulla intensivavdelningar? Antagligen.
Eller kommer vi att minnas det som våren när vi äntligen fick tid att stanna upp? När vi fick städa ur våra förråd, göra fint på gården, vara hemma. Om den privilegierade människan får skriva historien (vilket kanske är högst sannolikt) kan vi kanske räkna med några ord om att den här tiden också kom som en väckarklocka för många. En tid när vi rannsakade oss själva, såg över våra livsval och bestämde oss för att tagga ner. På resandet, på konsumtionen, på det ständiga flängandet hit och dit. Kanske?
Kanske var det våren när vi, mitt i den pågående hemska förödande pandemin, också hann komma i fas med oss själva. När vi bar stockar genom skogen, blundande för eländet och kände vårsolen hela oss. Kanske finns det också rum för en liten rad om det.
Eller så är det bara för tidigt att säga.
Vad tror ni?
Forever Jung 
Jag tror definitivt att våren (och sommaren?) 2020 kommer att gå till historieböckerna. Jag tror också att detta är ett bra tillfälle att reflektera över vad som är viktigt i livet; en ny bil, en ny resa och en ny tröja är kanske inte allt i livet ändå? Hälsningar från en annan som röjer för fullt i trädgården. Tror och hoppas det blir ett uppsving för snygga gårdsplaner i vår!
Min mommo som var barn då fick flytta ut till Pargas under kriget. Där fick hon nya kompisar, träffade för första gången en kille som hon var intresserad av och där också han var intresserad av henne. Det var som semester för henne borta från stan. Hon grät när kriget tog slut. Men med rätta är det ju inte det historieböckerna skriver om. Tycker väl att det är förhållandevis få som upplever det som du? Och kanske en förhållandevis liten tid också? Snart känner säkert vi också folk som dör. Här tillhör ingen i (kärn)familjen någon riskgrupp så på det sättet känns det lugnt nu, men min vardag har blivit tyngre och jag har fått mindre tid. Så är det för mina syskon också med skolor och dagis stängda. Och då har vi ändå alla våra jobb kvar och slipper stressa med förlorade arbeten och löner.
Ja, Säkert det Mäst Historiska, hur Alldeles för Entydigt, Många Husbolag, Boendeenheter för Specialgrupper osv, Gått och Inhiberat alla Bastuturer, utan, att ens har Funderat på Alternativet, att i Synnerhet på Boendeenheter, kunde den, som Trots Allt, vill Bada Bastu, Skriva Under Papper till Enhetchefen, där man Befriar Personalen från Allt Ansvar, om det skulle bli ”Coronariska” Koncequenser, på Grund av Bastubad, vilket jag Tagit Upp i Många, Corona-Relaterade Frågeundersökningar, har Skrivit Förslaget till tex. Riksdagen, Valtioneuvoston Kanslia osv, varifrån det nog Gått Vidare till Social och -Hälsovårdsministeriet, men inte ännu kommit Svar. Om det nu skulle Finnas något Positivt i, att man inte fått sinn Lördagsbastu, på hittills 1,5 Månader, är, att man just under den Typiska Bastutiden, kunnat Fylla i Många, Olika Frågeformulär, av vilka en dels Svarstid, redan tagit Slut, medan Vissa, ännu finns att Svara på till Månadskiftet, men Faktiskt, skulle detta inte få gå på Bekostnaden av, att man inte i Praktiken, kan Bada Bastu, då de Allmänna Ställen, är Stängda, Hotellen, Tar inte Emot Icke-Invånare till sina Kundbastun, ens i ett sådanthär Tillstånd, då jag Intensivt, Frågat om Saken, Bekanta, kan ju inte alltid Tag till sitt Egnahemshus och Bada osv, så som jag Informerat Validia OY http://www.validia.fi och även de Politiska Fonderna, om jag är Tvungen till, att Anlita Dyr Beställningsbastu, får Validia, Betala varändaen Cent, gällande Bastukostnadwer! Också, då ett Viktigt Nätverkspalaver, kanske såsmåningom, är Över, kanske jag Flyttar till de Öppnade Nyland till Underhyresgäst till Bekanta, som Garranterat, Har Bastu och även då Bort Från Sanningen, att man inte får Äta i något Gemensammt Utrymme här i Huset, utan Personalen, Hämtar Maten till Bostäderna, vilket nog är Indirekt Rån av Pengar, då de kan Hämta, utan att ens först Fråga, om man ens den Gången, vill ha Mat, om man fast tänkt Skaffa sin Mat på annat Sätt, för inte är ändå Alla Ställen, helt Stängda Trots Allt. Tiden, får ju ändå Visa, vartåt detta Bär, men i Väntan på Detta, Jotack till Beskrivningar om Renoveringen, Komm Ihåg Bastuugnstipset, då det blir Aktuellt och som ”Belöning,” Tips om, att Googla på Anna Siironen, Välg Videor som Sökalternativ, så Torde Ni Alla, hitta Länken Berättelser. youtoube.com där Ni Hittar Video, Innehållande Sagan ”De Försvunna nycklarna, Författad och där även Berättad av Anna Siironen Själv och även, kan den Hittas via Väståbolands Svenska Församlings Hemsida och Anna, Författar Sagor, då Dagverksammheten inom Eteva KY http://www.eteva.fi som så många Andra Liknande Ställen, är Stängda på Obestämmd Tid.
Spännande tankar. Tror det beror på om den här våren blir till år eller hur allting artar sig (alltså hur länge det pågår, och hur illa det hinner bli).
Vi kollar i barnbarnens historieböcker och återkommer! 🙂