Etikett: Estland

 

Här följer nu ett mastodontiskt inlägg från Tartu. Vi vet ju alla hur kul det är att kolla på andra människors semesterbilder, så ni som på förhand vet att sex fnittriga turister från Österbotten inte faller inom er intressesfär kan kanske bläddra er vidare på internätet. För här ska jag nämligen GOTTA mig i min nyfunna kärlek till Estland och det estniska språket. Vilken otroligt rolig resa vi fick!

 

 

Det här är Malin, vår reseledare. Hon har bott i Tartu i fem år. Här sitter hon världsvant och pratar estniska i telefon och jag DÖR av avund. Ni vet hur mycket jag ÄLSKAR estniska. Det låter så otroligt snyggt. Hela resan har jag tänkt ”bara jag kommer hem ska jag ladda ner några eesti keele õpetaja-podcasts”. Måste få lära mig lite grunder.

 

 

Resan har mer eller mindre gått ut på mat, vin, tupplur – och så börjar man om. Mat, vin, tupplur. Vi har gått från matbord till matbord, till matbord. Är så glad att Annika var med den här gången. Första gången jag hittade en soulsister i min ständiga hunger. Här äter jag ankfilé i jordgubbssås.

 

 

Det sjukaste med Tartu är att man verkligen kan gå runt och äta och dricka i all oändlighet utan att ruineras. Hur vi än kämpade på med förrätter och varmrätter och efterrätter och viner och skumpor och drinkar kom vi just och just över hundra euro per middag. FÖR ALLA SEX. Och SOM vi har ätit. Så mycket gott, så otroligt mycket skumpa.

 

 

I Tartu bor det ca. 100 000 pers, men känns ungefär som Vasa till storleken. Sjutusen gånger snyggare, förstås. Men ändå ganska samma atmosfär. Studiestad med gamla vackra byggnader.

 

 

Först tog vi färjan över till Tallinn och sedan är det ungefär 180 km söderut. Vi tog alltså bilen med oss. Älskar att roadtripa med kaveris. Klockan hade bara slagit fem samma morgon vi startade innan Malin var i gång med obducerade penisar på bricka under sina första år här på Tartu Ülikool. Det är kanske det jag avundas mest med Malin, att hon har levt Grey’s anatomy på riktigt – och i Estland!

 

 

Rekommenderar varmt Dorpat Hotel. Mitt i smeten, mycket fräscht, bra frukost.

 

 

Hittade bra te.

 

 

Varje dag vid lunch började skumpadimman!

 

 

Vi har också flitigt idkat sneakersjakt.

 

 

Om det är något jag alltid irriterar mitt resesällskap med, varje gång jag är utomlands, så är det att läsa skyltar högt när vi kör förbi. Kan liksom inte hålla mig. Välja arvatud Tartu Ülikooli kirjalikul loal på bästa möjliga estniska brytning.

 

 

Imponerades också storligen av allt fint svartvitt klotter som fanns lite här och där.

 

 

Undrar hur länge man sku palla att planlöst bara dra omkring och dricka skumpa. Billigaste skumpan i lähikauppan kostade två euro styck. Kunde eventuellt bli min undergång.

 

 

Här har vi en estnisk konstnär som gjorde en skulptur av sig själv och sin son i exakt samma proportioner. Tyckte den var otroligt fin.

 

 

Här fick jag ta till bloggcensuren, ifall ni får för er att ett stycke medresenär sitter och sover på restaurangen. Det gör hen icke (bara blundar lite).

 

 

En kväll tappade vi förståndet och drack shots långt in i natten. Fast det kan man kanske få göra när man för en gångs skull är barnfri och ansvarslös. GUD SÅ DET VAR ROLIGT! Det här är verkligen det ultimata gänget att resa med. Så förtvivlat nära till både tårar och gapskratt hela tiden. Känner mig alldeles renad och helad efter de här dagarna. Skrattade så jag dog i terapibilen tillbaka. Ena satt och traumagrät i framsätet – andra satt och härmade en tassig Vöråprofil i baksätet. Tvära kast hela tiden.

 

 

Den här krogen är en gammal krutkällare. Dess storhet går inte att fånga på bild. Alls.

 

 

Men föll nästan bakåt av wow-effekten när jag kom in. Så högt till tak.

 

 

På vappen var det utekonsert på bron över ån. Med fyrverkerier framåt natten.

 

 

Dagen efter var jag dessvärre ganska låg.

 

 

Men det fixar man alltid med godheter, mat och mera skumpa!

 

 

Här har Malin sprutat ner Annika och Mackes hotellrum med två euros skumpa. Obs! Av misstag. Hon är ju ingen vaskare ändå.

 

 

Här har vi kompisbild utanför kyrkan som ryssarna bombade tre gånger. Annika, jag, Malin, Macke. Två gånger byggde esterna upp den tillbaka. På den tredje sket de i det. Fin var den hur som helst.

 

Moj!

 

På den tredje dagen sa vi ”näe, nu har vi supi och äti tillräckligt, nu kör vi hem!”. Tycker verkligen ni ska åka hit nästa gång ni tänker ”tja, man kunde kanske åka till Sverige”. Varva med Estland istället, tänker jag.