Femmånadersbebisen.

2018 01 04 12.33.41 1

 

Mytte har redan fyllt fem månader för länge sedan (”och ingen rapport!” ropar ni upprört i kör). Luuugn, bara lugn. Ska berätta lite om hur vardagen ter sig med en femmåning i huset. Tycker på något sätt det har hänt massor sedan sist. Mellan fyra och fem månader var det som om det sa PANG och bebben blev en människa. 

Kanske beror det på att hon fick ärva en matstol i julklapp som hon plötsligt känns så stor. När hon kan sitta med oss i köksbordet och skratta åt våra bra juttur. Allt är plötsligt så mycket lättare när hon kan sitta i den. Ögonen är stora som tefat när hon ser hur vi slungar in maten. Tror hon skulle vara smygsugen på mat, men jag är så osugen på att ge. Hon får vänta en månad till. Men ja – matstolen. Ny bra juttu nummer 1!

Och sedan ny bra juttu nummer 2: I morse lärde hon sig svänga från rygg till mage. Eller vad vet jag om det är bra. Tycker egentligen det är rätt skönt när de bara ligger stilla, men kul för henne att det börjar hända grejer. Stora barnen tycker förstås att det är det festligaste som har hänt sedan jesu födelse och har applåderat och tjoat som galningar. För mig flimrar det bara förbi minnesbilder med bebisar som äter i blomkrukor och annat som brukar hända i takt med att bebbarna börjar röra på sig, men jaaaaja. Låt gå. Förr eller senare ska vi ändå in i blomkrukan.

 

2018 01 04 12.30.16 2

 

Jag och My har varit så snoriga, hostiga och hesa sedan vi kom hem. Är glad att det händer nu och inte om tre veckor när vi åker på resa. Jullovet är väl trots allt den perfekta tidpunkten för att ligga inne och rossla. I övrigt är hon fortfarande genomljuvlig. Snällare och gladare bebis får man nog leta efter. Och länge!