Varför Vasa är Finlands bästa stad

”Kan du inte skriva ett helt inlägg om varför Vasa är så bra? Vi funderar på att flytta tillbaka dit efter 12 år i Hfors och jag håller på att ångestar ihjäl mig över om vi ska flytta eller ej.”

image

Det senaste året har min kärlek till Vasa växt sig stark. I dag, hösten 2014, är det lätt att älska den här staden (det var det banne mig inte 2011). Det tog några år att inse det. Men så här i efterhand förstår jag att det handlade om den klassiska problematiken ”det är inte du, det är jag”. Vasa var fantastiskt hela tiden. Jag var bara inte redo. Nu skulle jag våga påstå att Vasa är en av Finlands bästa städer.

image

Jag tror det var med Karkki som jag senast pratade om det här över en kaffe på August i somras.  Det som skiljer Vasa från våra hemtrakter Karis-Ekenäs är att här finns en stark unga vuxna-kultur (jaja, det är inget vedertaget begrepp, men ni fattar). Bor man i Karis och Ekenäs flyttar man vanligtvis bort direkt efter gymnasiet. Rör man sig i centrum en onsdageftermiddag kan man vara ganska säker på att man möter 50% pensionärer. Kanske någon enstaka mamma med barnvagn.

I det avseendet känns Vasa som en storstad. Här finns folk i alla åldrar. Stadsbilden är mångkulturell, fräsch och stundvis riktigt inspirerande. Här finns kulturtanter, Strömsö-tanter, flasksamlartanter. Folk från laande, folk från Yliopisto och folk från Strandgatan. Fiskare, hipsters, raggare och en himla massa musiker. Alla drar nödvändigtvis inte härifrån efter skolan. Här finns så mycket att studera. Unga vuxna kan leva ett otroligt bra liv här. Man behöver inte fly.

imageimageimageimageimage

Vasa är en fullständigt tvåspråkig stad. Det är så otroligt häftigt hur nästan alla kan båda språken. Att också de finskspråkiga kan svenska (min erfarenhet säger att det inte alls är lika vanligt i södra Finland). De som växer upp i stan kör båda språken sida vid sida (Vasa finska gymnasium är numera under samma tak som det svenska!). Att få leva på sitt modersmål är så underskattat (de första åren jag bodde i Vasa kändes hela livet som att bo i Sverige).

Jag älskar att havet alltid är nära. Uteserveringarna vid havet. Broarna till Brändö och Vasklot. Universiteten vid havet. Färjan som tar dig till Sweden på fem timmar. Stränderna som i princip är i centrum. Strandpromenaden en lördagkväll i juli när det dånar av musik från bilar och skratten ekar från Strampen. Och när parken vid Hovrätten är full av folk som dricker öl. Att det alltid doftar saltvatten och att alla fjortisar dinglar med fötterna vid bryggan som sträcker sig från Kuntsi till Sandö. Ah. Som skären mitt i stan.

imageimageimageimageimageimage

Hur många barnteatrar sattes upp i Karis när jag växte upp? Minns inte särskilt många. Här finns ett otroligt rikt kulturliv för alla åldrar. Här kommer nya barngrejs hela tiden. Barnutställningar, barnaktiviteter, barnhappenings – ja, barnallt! Till skillnad från mig som hade att välja mellan handboll och handboll så känns Vasa som en dröm. Alla idrottsföreningar! Alla konstklubbar! Alla knasiga kurser! Alla alternativ!

imageimageimage

En annan sak som jag ofta tänker på som också känns kul: Från Vasa görs det mycket barn-tv, vilket gör att barnen får se platser de känner igen på tv. Tänker att det säkert är värdefullt, att känna att man hör till ett sammanhang. I BUUS-fredag såg vi ofta Brändö. I Undra sa Flundra ser vi Strömsö (och bara barn från Österbotten).  Och vi hurrar! Där är vår park, Vasa, jee!

imageimage

Vasa känns storleksmässigt som den ultimata staden för mig. Så småningom fattar jag hur allt hänger ihop, samtidigt som det hela tiden finns nya saker och nya människor att upptäcka. För tillfället bor här 66 000 människor. Tillräckligt stort för att man ska orka andas, tillräckligt litet för att man inte ska drunkna i mängden.

Och så var det ju det där med människorna som jag ofta pratar om. Här finns så mycket kreativt och smart folk att det inte är KLOKT. Fördomsfullt tänker man att alla de här människorna egentligen borde ha flytt fältet för länge sedan. Men de bor kvar, för det går. Och jag förstår att de vill stanna. Den kreativa scenen är otroligt levande.

imageimageimage

Och så är det något i det här med att Vasa inte alls är så perfekt som jag diggar. Här finns så mycket som skaver och det älskar jag. Här möts storstad och bondesamhälle. Gammalleastadianer, perusduunare, akademiker, feminister och folk som är jätteaktiva i sin lokala ungdomsförening. Folk som går på peffan och folk som går på metamfetamin. Så är det väl i alla städer, men här känns det verkligen. Mixen av folk på Ollis är så absurd. Så fördomsfritt och så fördomsfullt på samma gång.

Och så är det så förskräckligt billigt att bo här.

Fyll gärna på!