Nu börjar det hända.

Surprise surprise blev det nästan klockan runt i dag igen. Runt 10 var Samis mamma och pappa här och så fortsatte vi igen. Vi skulle aldrig ha rott i land det här projektet utan dem. De är kanske världens i särklass snällaste människor. I dag kändes det som vi tog ett enormt steg framåt. Nu är alla väggar där de ska.

Att lägga nya skivor på väggarna var kanske snäppet svårare än vad vi hade räknat med i och med att vi bor i ett trähus som snart ha stått här i 100 år. Det finns liksom inga raka linjer att gå efter. Skivorna är raka, men varken väggar, golv eller tak är det, så you do the math. Det har varit lite som att lägga pussel. Har aldrig spacklat så här mycket i mitt liv.

Den vita väggen på bilden nedan är den enda vi inte bytte. Har nu grundmålat den och inom kort, kanske rent av i morgon efter jobbet, ska jag testa den riktiga färgen. Iiiiiik.

I dag är första dagen jag har lite lejdon på att bo i ett kaos. På den sjunde dagen. HAHAH. Och jag som trodde jag ville renovera ett hus. HAHAHAHAHAHAHAHAHAH.

imageimage

Trädgårdshållet & rabarbersaft

Det här med att jag blir äldre blir bara mer och mer påtagligt i min vardag. Det senaste året har jag märkt att jag allt oftare dras åt trädgårdshållet. Förra året drog det hårt åt brödhållet (antar att det var något slags förstadie till trädgårdshållet). Jag bakade bröd som en tok. Knådade, jäste och gräddade med röda, glada kinder. Trodde att maxgränsen var nådd. Hit, men inte längre. Här tar min kapacitet slut. Men icke. Tantfaktorn i mig är så mycket högre och intensivare än jag trodde (missförstå mig inte: att ha högtantfaktor är en sjukt bra sak).

De senaste veckorna har vi alltså nått en helt ny nivå. Från bröd till gård. Har ägnat oerhört mycket tankeverksamhet åt den. Har förberett rabatter och krattat och googlat. Och i dag slog jag till på allvar. Vi köpte blommor, planterade ärter, vattnade, grävde ner rabarber, flyttade stenar och rensade fint. Och jag förstår inte att jag tycker om det. Jag har ju alltid hatat sånt här. Trodde att jag aldrig ville ha egen gård. Men tanten i mig vill något helt annat. Skit under naglarna gör mig så gott. Förvandlas i sakta mak till muminmamman. Och mycket till muminpappan, för jösses, så jag skryter och går an om mina små kneg.

Snodde alltså två stora rabarberplantor från svärisarna tidigare i dag. Passade på att sno lite extra så jag fick testa ett recept jag såg i en tidning. Och så informerade min svärfar mig om att man ska tillreda rabarber innan midsommar. Efter det händer nåt med någon syra. Eh? Minns dessvärre inte vad. Kanske rabarbern blir surare och äckligare sedan?

20130519-222529.jpg

20130519-222631.jpg

Rabarbersaft

1 kg rabarber
2 l vatten
2 dl socker
Saften av en citron

Tvätta och skiva rabarberskaften. Koka dem i vattnet tills de blir mjuka och löses upp (tog kanske 15 min). Sila bort fruktköttet (jag har ingen sil, så jag filtrerade via kaffefilter – det var asjobbigt). Låt det rinna länge så att all vätska kommer igenom. Rör sedan ner sockret i saften. Lägg till citronsaften. Kyl ner. Klart! Ps. I receptet stod också att man kan blanda med vittvin för somrig drink. Känner mig oerhört frestad.

Spraymåla lampa

20130515-190626.jpg

Vi har länge haft en riktigt sliskig gulnad Ikea-lampa i hallen (tror den i tiderna gick loss på 5,90€ eller så). Har för mig att den har hängt med sedan vårt första gemensamma hem på Strandgatan (en bragd i sig). Blev så himla glad när Minimani sålde en massa olika sprayfärger i dag för bara 3,50€ burken. Har länge gått och suckat över den sorgliga lampan, som dessvärre är det första man ser när man kommer hem. Köpte färg och rev ner lampjäveln. Drog den ut på gården och sprutade så sprayen yrde över hela kvarteret.

20130515-191555.jpg

Och nu är den gulnad på riktigt. Fast här ljuger bilden. Så här orange är den inte. Bilden här under är betydligt mer rättvis.

20130515-191658.jpg

Färgen torkade dessutom hiskeligt snabbt. En timme senare kunde jag hänga upp den. Kan hända att jag vill dra ett lager till om några veckor (stod nåt sånt på förpackningen).

20130515-194405.jpg

Värst vad den skiftar i färg beroende på bild. Turbogul är den hur som haver. Betydligt bättre än missfärgad-gul.

20130515-195357.jpg

Sedan latade vi oss som galningar framför Bolibompa.

Sy och sy och sy

Något underligt har hänt med mig de senaste veckorna. Kanske för att jag är allmänt stressad och mår kaki i min hjärna, så försöker jag kurera mig själv med den bästa terapi jag känner till. Fixa & trixa-terapin, ni vet. Man målar, donar, fixar, syr och har sig. Den slår till med jämna mellanrum. Är mitt inne i en sån fas just nu.

20130512-132252.jpg

Rensade här i morse och ville bli av med gamla rotikläder. Tänkte slänga ett par av Matheos gamla jeans från när han var två bast. Oftast kan Milken inte ärva hans gamla byxor, för hon är så sju-hukt mycket klenare än honom. Men de här var ovanligt spända i midjan, så de här hade någon sorts potential som gjorde att jag sejvade dem från roskisens öde.

20130512-132649.jpg

Och tur var väl det! Klippte lite, sprättade lite och sydde lite. Och plötsligt hade de förvandlats till nya sommarshorts åt Milken. Borde bli bättre på att återanvända kläder på det här viset. Men oftast är man ju lat. Föredrar soffa och så.

Sy soffkuddsöverdrag

I dag fick jag feeling och åkte till syrran för att stjäla hennes symaskin. Soffa bjöd nämligen på ett så simpelt och enkelt mönster i går när jag frågade (det finns här om ni är sugna). På 45 minuter förvandlade jag min 80 cents fammoduk till en soffkudde. Och det är helt otroligt med tanke på hur mycket jag avskyr symaskiner.

20130510-204632.jpg

Behövdes bara tre bitar allt som allt: två som var 50×33 cm och en som var 50×50 cm. Mer än så klarar inte mitt psyke på en gång.

20130510-204843.jpg

Herregud, inte ens baksidan såg ut som stryk! Sjukt! Rekommenderar verkligen att ni klickar på länken ovan när det nalkas syjunta (i synnerhet om ni får allergiska utslag vid blotta tanken på dragkjedar i kombination med symaskin). Hoppa bara över de små lapparna och gå direkt på de tre stora.

20130510-212451.jpg

Och så är det ju så förfärligt skönt när det är klart.

20130423-194450.jpg

20130423-194539.jpg

20130423-201502.jpg

Som jag sa åt Sören tidigare i dag: Ungefär 90% av mina sidor är ganska usla, men det finns en egenskap som jag uppskattar oerhört (även om den ibland kan vara lite påfestande för folk i min omgivning). Och det är att jag har väldigt kort transportsträcka mellan tanke och action. Om jag får en idé som jag själv tycker är MAGNIFIK, så är sannolikheten ganska stor att jag verkställer omedelbart. Jag såg på målarkvittot att jag köpte färgen 14.30 igår. Då hade jag bestämt mig en timme innan. Klockan 22 var vardagsrummet målat. Det gillar vi här i Gula huset. Action! Inget velande hit och dit. Allt. Nu. Genast. Action!

Om någon undrar så finns färgkoden här.