I går var det söndag och vi låg i diverse soffor och stolar och uttråkat gnällde om att det inte fanns nåååågot att gööööra (enades i alla fall om att det skulle bli riktigt okej att komma tillbaka till skola och jobb – och hör och häpna: dagis!).
Jag låg och läste gamla blogginlägg och överraskades av hur många skabbiga – och uppfriskande – vardagsbilder vi klämde in i bloggarna förr. Det svämmade över att okammade miljöbilder i den här bloggen. Sånt som man så lätt glömmer nu för tiden. Jag har blivit så texttung de senaste åren – på gott och ont kanske. Men saknar ändå det där att se hur det såg ut hemma. Och hur vi såg ut. Och hur vi stökade.

Så jag klev ur min soffa och tog några bilder på hur vi bor nu. Och när jag såg på bilderna i kameran fick jag ett plötsligt infall och fick för mig att vi ska testa gardiner i det här rummet. Drog på mig en mössa (för att dölja den rastafiering som pågick uppe på mitt huvud) och hoppade i stövlarna och fräste iväg till en affär för att köpa gardiner. Har sällan långt från tanke till handling.


En timme senare hade vi gardiner upphängda, men eftersom jag är en stor vän av cliffhangers låter jag er hållas i den oliiiidliga spänningen. Kan i alla fall avslöja att det inte blev sammetsgardiner som jag hade hoppats på. Men orka vänta och webbshoppa sig. Tog en snabbare nödlösning. Vill jag ha nåt, så vill jag ha det NU. Helst redan igår. Ska visa er snart!

Och här vi som vanligt husets själ och hjärta. Den fantastiska bokhyllan som Elsa Möbel har gjort. Mycket här i livet är jag nöjd med – och den här omfattar verkligen det. Borde kanske styra om den inom kort. Ibland får jag feeling och färgkodar in i minsta detalj. Nu ser jag att det har slarvats en del (vilket ofta händer när nya böcker kommer in). Vad händer till exempel uppe till höger – kan den hyllan bestämma sig för om den ska vara röd, orange eller rosa?

Och sedan trampade jag mycket olyckligt in i Mileas kapla-bygge (högljudda vrål uppstod). Ända sedan Matheo gick på eftis för några år sedan har barnen önskat sig kapla-pinnar och nu råkade det sig så väl att jag hittade en oöppnad förpackning på loppis några dagar före julafton. Ofattbart att de tycker något så enkelt är så roligt. Tror jag betalade 4 euro för hela lådan. Sånt kap. Så little euros, så much freetajm.

Byggmästaren blev lite gladare när ett annat loppisfynd äntligen hade torkat över natten. ”Wow – det här är heeeelt min stil, mamma!” sa hon när visade den här igår. Sportigt och blommigt är kanske nyckeln till den? Höll på att lägga den tillbaka i hyllan när jag såg att den var hela 5 euro. Men ångrade mig, tack och lov.
Så gick en söndag, så gick ett jullov!
Gilla detta:
Gilla Laddar in …