Hemma hos mig finns en tavla med orden till den fantastiska låten Solkräm (alltså den svenska versionen till The sunscreen song, framförd av Richard Wolff). Den fick jag av min goda vän Daniela när vi tog studenten. Jag tänker ofta på en specifik mening i den låten:
”Greja inte för mycket med ditt hår, för då kommer du att se ut som 85 vid 40”.
Ni vet ju att min hårångest har varit monumental det senaste året. Aldrig har jag haft så fult hår som de senaste 12 månaderna. Fulast var ändå den här hemska encentimeterssvansen (nå, inte var nu hockeyfrillan heller så supertjusig). Men det börjar bli bättre nu. Eftersom ni är välbekanta med mina vblfies så har ni ju sett att det börjar vara pagelängd. Det kan man ju ändå leva med. Inte är den nu riktigt jag, men jag gråter inte mig längre till sömns.
Och även om jag lovade mig själv att inte trixa så mycket nu när jag för en gångs skull börjar vara något på spåren, så kliar så det ofantligt i fingrarna. Det är ju bara hååååår, tänker jag. Och så länge det inte betyder att jag ska klippa av mig håret så borde det vara godkänt.
Min nya hangup är grått hår. Den senaste tiden har jag sett så många skitsnygga gråa hår på stan att jag nästan tappat hakan. Jag vill liksom inte ha så där vittgrått, utan mest ett riktigt kallt råttfärgat med slingor. Jag vill ju inte bli blond, men är så uuuutled på den här superslemmig varma bruna färgen jag har.
Har några bilder i mobilen som jag sparat efterhand. Så här ljust kan jag förstås inte ha. Men tycker det är så ursnyggt med riktigt isigt blont hår.
Fast jag har förstått att det är mycket, mycket svårt att hålla ett grått hår grått. Så det värsta som kan hända är ju att det blir som nu.
Och tur är väl att jag börjar ha 30 år på nacken, så ingen tar mig för en tonåring. Kan misstänka att det finns lite teinivibes i grått, men har så mycket rynkor att jag mera vippar över mot tantsidan. Fint så.
Och eftersom jag är en latmask skulle jag vilja ha mörka rötter, så jag slipper springa hos frisören stup i kvaten.
Men så har jag ju googlat som en galning och frågat mig fram. Att trolla fram ett grått hår är ju ingenting man gör bara så där. Det kräver flera omgångar. Det betyder att jag inte kan hålla på och springa hos diverse drop in-frissor som jag gör. Inte heller springa hos frissor som färgar mörkt när man ber om ljust.
Nå, via rekommendationer hamnade jag hos Emma som läser min blogg. Fatta hur skönt det är, med någon som vet vad man varit med om (ett svårt hårtrauma, haha). Hon har klämt och kollat på mitt hår och tror att det går att genomföra. Även om det var ganska slitet från förr (kitet här nedan är någon form av mirakelkur som ska råda bot på mitt kråkbo – det har hittills varit amazing). Jag behandlar allt jag kan här hemma, så att det ska må tjohejsan igen.
Så nu är min frissatid bokad till nästa lördag. ”Greja inte för mycket med ditt hår, för då kommer du att se ut som 85 vid 40” ringer i mina öron. Men det är mera så där ”Äntligen! Ääääääääntligen 85!”. Om en vecka ska jag berätta mer om hårvård, grå frilla och min nya frissabästis Emma. Men först vill jag att ni delger er åsikt.
Grått hår – VISST ÄR DET DET SNYGGASTE SOM FINNS?
