”Får han komma till er i morgon?”

fff2

 

När Massler började i skolan startade Det stora kompispusslet. Det ska lekas, lekas, lekas varje dag efter skolan. Jag minns faktiskt inte en dag när Matheo skulle ha varit ensam efter skolan utan kompis senast. Eller så syns han inte till alls, för då är han hemma hos någon annan. Jag tycker det är fantastiskt. Att han har kompisar. Och utövar sociala skills.

Men det finns en sak som jag har tänkt på sedan det här kompispusslandet började. Jag tror nämligen jag kan ha uppfattat allt fel. Ska kolla med er hur det egentligen ligger till. Ni vet ju att barn i den här åldern hela tiden tjatar: Kan jag få fara till den? Kan jag få fara till honom? Kan jag få fara till henne? Mammaaaaa, ring och fråga om jag får fara dit!

Nope nope nope, säger jag alltid. Vill du leka med henne så ringer du och bjuder hit henne. 

Alltså: Jag tror att jag är uppvuxen med det, att man inte ska truga sig på folk. Att det kanske rent utsagt är lite oartigt att ringa och bjuda in sig själv? Jag vet inte. Men jag täcks i alla fall aldrig fråga om Matheo får komma på besök. Där tar nog mitt mod slut.

Det här har jag tänkt på en hel del. Det är ju inte så att jag själv blir upprörd eller känner mig illa behandlad när någon av Masses kompisar frågar om de får komma hit. Tvärtom. Jag vill ju gärna att de kommer! Blir ju glad när de frågar. Och väldigt få andra verkar ju ha problem att bjuda ut sig. ”Hej, får xxx följa med Matheo hem efter skolan i morgon?”. Såklart, svarar man ju då. Kul!

Kan ni nu delge er åsikt i den här frågan? Är det alltså helt rumsrent att bjuda ut sitt barn eller ska man vara så där old school-svår som jag? Har jag uppfattat allt helt fel? Hur gör ni?

42 reaktioner på ””Får han komma till er i morgon?”

  1. Sanna

    Ja hur ska man göra riktigt. Jag har samma "problem" som du, känner mig framfusig om jag frågar om sonen får komma hem till någon annan fast jag inte själv har något emot att andra frågar om deras barn kan komma till oss. Jag har nog lärt mitt barn att vi frågar om kompisen vill komma till oss så får de fråga andra vägen.

  2. johanna

    har en dotter på 5 som e samma leka leka leka kompisar här och hon går till kompisar på helgen och även kvällar efter dagis… har lite samma att hon ska fråga om de vill komma hit inte fråga om hon får gå dit men sen tycker jag det e helt okej att andra frågar om de får komma hit

  3. Ja, samma undran här också. Men efter två år med kompisspringande dag ut och dag in så har jag släppt på mina tyglar rätt rejält. Jag har lärt barnen att inte fråga hela tiden, inte tjata, utan försöka vara jämn, att bjuda dem hit lika många gånger. Och jo, dottern får ringa själv.
    Jag tycker själv att det är skönt med folk som vågar ringa och bjuda in dem själva. Men man måste komma ihåg att bjuda åt båda hållen lika mycket. Inte totalt lika, jag håller inte koll som så. Men det är alltid jobbigt för en part att alltid vara den som ringer och bjuder eller alltid vara den som bjuder in sig själv men aldrig blir bjuden. Man måste vara rättvis där. Vi hade en som aldrig bjöd utan det var alltid vi som bjöd in eller bjöd ut oss. Och då tröttnade vi och sen märkte de att hej, varför hör ni aldrig av er mer…

    1. Linn Jung

      Säkert går det jämt ut i slutändan! Men man vill ju ändå inte vara så där besvärligt och tvinga sig på folk, haha.

  4. anonym

    Tycker nog att man också ska begränsa kompishänget lite. Skolbarn behöver lite lugn och ro emellanåt på vardagarna. Sköta läxorna och umgås med egen familj också.

    1. Linn Jung

      Jo, men de flesta kompisar far ju hem vid 16 när jag kommer hem, så därifrån och framåt är det ju lugn och ro. Det är ju lite som att vara på eftis fast hemma!

  5. Men brukar det inte jämna ut sig av sig själv det där? Åtminstone på min tid ville man ju inte alltid vara på samma ställe och leka, utan turas om… Men så är jag ju uppväxt i småstad, om det har någon betydelse kanske?! Vi ringde nog själva åt våra kompisar och frågade om de ville leka, sedan bestämde vi sinsemellan var vi skulle vara. Menar ni att det inte funkar så längre??!

  6. Kirsten

    Känner igen det där! Jag har hittat en lösning nu som är att jag oftast sms:ar den andra föräldern och säger "hej, barnen har pratat om att leka ihop snart! Vad funkar bäst, hos oss eller er? Hos oss skulle tex funka på tisdag!". Då bjuder vi liksom in men lämnar öppet för andra möjligheter. Jag upplever att det blir 50-50 om leken blir hos oss eller dem när jag frågar på det sättet. Min 8-åring går själv till de kompisar som bor nära och ringer på dörren för att fråga om lek, men att gå till nån för lek direkt efter skolan vill vi att ska vara planerad i förväg av oss föräldrar. Bor i storstad, så det handlar om avstånd och trafik.

  7. Vad intressant! Jag har inte tänkt på det, men jag resonerar ju lite lika. Ifall det är av barnvaktsskäl, alltså att vi behöver hjälp under en timme eller två, då täcks jag nog fråga om barnen får komma på besök, men är då också tydlig med att jag ber om hjälp. Och detta händer ytterst sällan. Ifall det inte är nåt särskilt utan något av barnen helt enkelt vill leka med en kompis brukar vi nog bjuda hit det barnet.

    (Det allra bästa med att bo just här i Staffansnäs är för övrigt att lekandet sköter sig själv de flesta dagar, vi arrangerar sällan något. Här finns så många barn de bara kan springa över till, och då är det inte nån skillnad var de leker, vi vet ju att både vi och grannarna skickar hem barnen sen när det inte passar mera.)

  8. Lua

    Intressant o bra ämne att ta upp!
    Vad tycker ni sen att är passlig tid att leka tillsammans?1h..5h..2h.
    Brukar oftast föreslå 2h till mitt barn som är 6år.

  9. Kan inte förhålla mig till din fråga, är ju inte riktigt där än, så svårt att säga hur man själv kommer att tycka sen.. 🙂
    Men jag ville bara säga; vilken häftig frisyr Masse har!

  10. En fråga som är aktuell hos oss också. Nicolina är så sjukt social så jag blir ibland nervös att det ska bli jobbigt för föräldrarna när hon kommer på besök hela tiden, hon vill också leka hos kompisar helst varje dag. Men då tycker jag nog att det är upp till föräldrarna att säga till om det inte passar att hon är där nån timme och leker, för jag (och hon) kan ju inte veta om det stör nån. Dethär gäller främst när hon är ute efter skolan flera timmar med nån kompis och så får jag veta när hon kommer hem att de varit hemma hos kompisen. Tror hon tycker det är för mycket renoveringskaos här hemma just nu för att ta hem kompisar så ofta.. Råkade tjuvlyssna häromdagen när hon hade en kompis här, "utsidan är inte så fin, men insidan är lite bättre!" Hehehe.

    Men ja, svår fråga! Vad skönt det ska bli när barnen blir så stora så de sköter lekandet på egen hand 😉

    P.s. Nicolina saknar Matheo jättemycket! Hon scrollade igenom din blogg häromdagen och utbrast: "MEN! SÅ MATHEO SIIR UT SÅDE NO! OJ NÄMEN, HAN E SOM EN MAN ME SKÄGG NÄSTAN!" Haha!

  11. Anonym

    Här kör vi med det att vill de leka bjuder de hem kompis. Ringer inte och "bjuder ut sig".
    Däremot är det fler av barnens kompisars föräldrar som kan ringa och säga att deras barn skulle önska någon lekkompis…och i samma andetag frågar de om det är Ok att de kommer till oss och leker…..
    Tycker det ibland smakar lite "nu ork jag inte med mitt barn…snälla ta dem"…oftast samma föräldrar som bjuder ut sina barn nämligen!

  12. Sanna

    Ja hur ska man göra riktigt. Jag har samma "problem" som du, känner mig framfusig om jag frågar om sonen får komma hem till någon annan fast jag inte själv har något emot att andra frågar om deras barn kan komma till oss. Jag har nog lärt mitt barn att vi frågar om kompisen vill komma till oss så får de fråga andra vägen.

  13. johanna

    har en dotter på 5 som e samma leka leka leka kompisar här och hon går till kompisar på helgen och även kvällar efter dagis… har lite samma att hon ska fråga om de vill komma hit inte fråga om hon får gå dit men sen tycker jag det e helt okej att andra frågar om de får komma hit

  14. Ja, samma undran här också. Men efter två år med kompisspringande dag ut och dag in så har jag släppt på mina tyglar rätt rejält. Jag har lärt barnen att inte fråga hela tiden, inte tjata, utan försöka vara jämn, att bjuda dem hit lika många gånger. Och jo, dottern får ringa själv.
    Jag tycker själv att det är skönt med folk som vågar ringa och bjuda in dem själva. Men man måste komma ihåg att bjuda åt båda hållen lika mycket. Inte totalt lika, jag håller inte koll som så. Men det är alltid jobbigt för en part att alltid vara den som ringer och bjuder eller alltid vara den som bjuder in sig själv men aldrig blir bjuden. Man måste vara rättvis där. Vi hade en som aldrig bjöd utan det var alltid vi som bjöd in eller bjöd ut oss. Och då tröttnade vi och sen märkte de att hej, varför hör ni aldrig av er mer…

    1. Linn Jung

      Säkert går det jämt ut i slutändan! Men man vill ju ändå inte vara så där besvärligt och tvinga sig på folk, haha.

  15. anonym

    Tycker nog att man också ska begränsa kompishänget lite. Skolbarn behöver lite lugn och ro emellanåt på vardagarna. Sköta läxorna och umgås med egen familj också.

    1. Linn Jung

      Jo, men de flesta kompisar far ju hem vid 16 när jag kommer hem, så därifrån och framåt är det ju lugn och ro. Det är ju lite som att vara på eftis fast hemma!

  16. Men brukar det inte jämna ut sig av sig själv det där? Åtminstone på min tid ville man ju inte alltid vara på samma ställe och leka, utan turas om… Men så är jag ju uppväxt i småstad, om det har någon betydelse kanske?! Vi ringde nog själva åt våra kompisar och frågade om de ville leka, sedan bestämde vi sinsemellan var vi skulle vara. Menar ni att det inte funkar så längre??!

  17. Kirsten

    Känner igen det där! Jag har hittat en lösning nu som är att jag oftast sms:ar den andra föräldern och säger "hej, barnen har pratat om att leka ihop snart! Vad funkar bäst, hos oss eller er? Hos oss skulle tex funka på tisdag!". Då bjuder vi liksom in men lämnar öppet för andra möjligheter. Jag upplever att det blir 50-50 om leken blir hos oss eller dem när jag frågar på det sättet. Min 8-åring går själv till de kompisar som bor nära och ringer på dörren för att fråga om lek, men att gå till nån för lek direkt efter skolan vill vi att ska vara planerad i förväg av oss föräldrar. Bor i storstad, så det handlar om avstånd och trafik.

  18. Vad intressant! Jag har inte tänkt på det, men jag resonerar ju lite lika. Ifall det är av barnvaktsskäl, alltså att vi behöver hjälp under en timme eller två, då täcks jag nog fråga om barnen får komma på besök, men är då också tydlig med att jag ber om hjälp. Och detta händer ytterst sällan. Ifall det inte är nåt särskilt utan något av barnen helt enkelt vill leka med en kompis brukar vi nog bjuda hit det barnet.

    (Det allra bästa med att bo just här i Staffansnäs är för övrigt att lekandet sköter sig själv de flesta dagar, vi arrangerar sällan något. Här finns så många barn de bara kan springa över till, och då är det inte nån skillnad var de leker, vi vet ju att både vi och grannarna skickar hem barnen sen när det inte passar mera.)

  19. Lua

    Intressant o bra ämne att ta upp!
    Vad tycker ni sen att är passlig tid att leka tillsammans?1h..5h..2h.
    Brukar oftast föreslå 2h till mitt barn som är 6år.

  20. Kan inte förhålla mig till din fråga, är ju inte riktigt där än, så svårt att säga hur man själv kommer att tycka sen.. 🙂
    Men jag ville bara säga; vilken häftig frisyr Masse har!

  21. En fråga som är aktuell hos oss också. Nicolina är så sjukt social så jag blir ibland nervös att det ska bli jobbigt för föräldrarna när hon kommer på besök hela tiden, hon vill också leka hos kompisar helst varje dag. Men då tycker jag nog att det är upp till föräldrarna att säga till om det inte passar att hon är där nån timme och leker, för jag (och hon) kan ju inte veta om det stör nån. Dethär gäller främst när hon är ute efter skolan flera timmar med nån kompis och så får jag veta när hon kommer hem att de varit hemma hos kompisen. Tror hon tycker det är för mycket renoveringskaos här hemma just nu för att ta hem kompisar så ofta.. Råkade tjuvlyssna häromdagen när hon hade en kompis här, "utsidan är inte så fin, men insidan är lite bättre!" Hehehe.

    Men ja, svår fråga! Vad skönt det ska bli när barnen blir så stora så de sköter lekandet på egen hand 😉

    P.s. Nicolina saknar Matheo jättemycket! Hon scrollade igenom din blogg häromdagen och utbrast: "MEN! SÅ MATHEO SIIR UT SÅDE NO! OJ NÄMEN, HAN E SOM EN MAN ME SKÄGG NÄSTAN!" Haha!

  22. Anonym

    Här kör vi med det att vill de leka bjuder de hem kompis. Ringer inte och "bjuder ut sig".
    Däremot är det fler av barnens kompisars föräldrar som kan ringa och säga att deras barn skulle önska någon lekkompis…och i samma andetag frågar de om det är Ok att de kommer till oss och leker…..
    Tycker det ibland smakar lite "nu ork jag inte med mitt barn…snälla ta dem"…oftast samma föräldrar som bjuder ut sina barn nämligen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.