Souvenirer och sånt.

Att lyssna på album är något som har växt ur tiden. Under tiden jag har bott i Vasa har jag inte köpt en enda skiva till mig själv (det betyder att det är över 10 år sedan, huuuh!). Jag lyssnar mest på konstiga Spotify-listor som jag tidvis får inspis att göra. Saknar det där med att ha lyssnat så många gånger på en skiva att man redan när låten slutar vet vilken låt som kommer näst (ni vet, så där att As long as you love me kommer efter Everybody på BSB:s första skiva).

Har lyssnat oavbrutet på KAJ-skivan i bilen sedan julen 2014 (nu får det fan RÄCKA!). Önskade mig därför en ny bilskiva nu när Sami var i London (heh, dit måste man fara för att köpa skivor). Hem kom han med Adeles ”25”. Jee!

På tal om att köpa hem små presenter från resor – tänk så kul det var förr i tiden när presenter från utlandet var exotiska och spännande. Minns ni? Fan vad det är uselt nu när allt går att få till Finland med bara en knapptryckning. Sami frågade om jag önskar mig nåt speciellt från London och jag ba ”ööööööh nä, eller jo Adeles skiva, men jag såg den på rea i Prisma, kan nog ta den därifrån också om du inte hittar”. Man har ju INGEN nytta av resande familjemedlemmar längre! BAH!

Får riktigt nostalgiska tårar i ögonen när jag tänker tillbaka på tiden när man suktade efter Victoria’s secret, Hollister och Starbucks. Nu får man Vickans rosa lotion från HalpaHalli och Starbucks PÅ BRÄNDÖ.

Hur som haver. Nu är det slut på Siisti mopo och Beinprotes-Bodil. Greetings från London och Prismas reakorg!