Så länge jag formulerar klart det där om förlossningar kan jag passa på att glädja Anna-Lena med ett inlägg om ”inredning”. Eller det här handlar kanske inte så mycket om inredning, utan här kommer helt enkelt tre bilder från huset där vi bor.
Jag kan inte påstå att vi inreder särdeles mycket här. Det har sett ut så här en längre tid nu. Jag tycker vi har det bra så här. Orkar inte riktigt slösa tid och energi på att flytta runt möblerna längre. Har tappat det stinget.
Däremot färgkoordinerade jag bokhyllan för ett tag sedan för att slippa gå ut (men nu noterar jag att det har hänt nåt upp i vänstra hörnet). Hur som helst blev jag missnöjd med färgkoordineringen. Det blev bara fulare. Men nu orkar jag inte slösa tid på att rätta till det.
Ja, det var länge sedan det hände nåt omvälvande i vardagsrummet. Lika spretigt och hysteriskt är det fortfarande. Man kan väl kanske konstatera att de två orden sammanfattar min inredningsfilosofi ganska långt. Det får liksom inte vara lugnt, harmoniskt och intetsägande.
Blir galen på att folk har det så slätstruket hemma nu för tiden. Eller kanske inte galen, men det finns ju ingenting att titta på hemma hos folk längre. Minns när man var liten och kunde gå i timmar hos mommo och moffa och bara kolla på reseminnen, böcker, tavlor, fotografier, instrument och andra spännande prylar. Älskar när folk har sina hem som små livsmuseum.
Här sover jag. Där har ni min favoritklänning och min favoritväska och min favoritblomma. Vårt sovrum är det rummet som fått minst kärlek i vårt hus. Det är rätt så tomt och kalt. Någon gång ska jag köpa en tavla eller nåt annat trevligt.
Och här har vi en favoritdotter i ett kök. Här kan det hända att vissa får epilepsi. Men jag tycker såklart det är supertjusigt. Jag tycker att man kan mixa alla mönster och alla färger i hela världen. More is more, som Krista brukar säga.
Någon annan dag går vi vidare på husesyn. Nu vill jag dricka kaffe!
Forever Jung 
Jag tycker ni har det jättefint hemma hos er – förutom de färgkoordinerade böckerna. Jag har nyligen okoordinerat våra, mitt öga tröttnade på ordningen.
Jaaaaa, eller hur! Vill bara stöka nu!
Jag tycker att ni har det fint hos er! Att oinreda är väl också en slags inredningsstil, kanske en sån där när man lyckas utan att försöka 🙂
Haha! Tack!
Så fint! Kan inte tänka mig att du skulle ha nån annan stil än just den där, den är verkligen DUUU! 🙂
Sen vill jag påstå att du inte alls är så ointresserad av inredning som du låtsas nu, du är ju faktiskt EXTREMT noga med vilka prylar du kan tänka dig och vilka som inte alls duger. Värre än mig nästan 😉 Du vet, så där på minsta detaljnivå.
Haha, det kan nog stämma! Men jag tror inte det har att göra med intresse eller icke-intresse. Utan jag är bara så allergisk mot fult, moaha!
Ja! Huvudet på spiken (el hur det heter). Det finns inget att titta på längre hos folk. Kan lika gärna öppna en Ikea-katalog och stirra in i den. Ledsamt!!
Väntar på meeera bilder 🙂 Jättekul ju 🙂
Ser fräscht ut! Jag undrar hur det såg ut hos er då barnen var 1-2 år? Vi har en 1 1/2 åring och jag tycker det är så fult hemma. Dels är det för trångt med barnvagnar, skötbord m.m och dels plockar hon ju ut alla saker ur alla skåp och lådor 50 gånger om dagen och det är ju lönlöst att sätta tillbaka allt snyggt utan jag bara öser in allt. Typ både böcker och dvd:n hamnar både uppochner och bak och fram. Och hur mycket man än torkar vid matbordet hittar man ända fasttorkad gröt på nåt bordsben. När kommer man ur denna fas och kan börja ha det snyggt igen? Eller är det jag som är för lat?
Jepjepjep, gillar inte heller det där slätstrukna. Fast det är inte så att jag aktivt ogillar det heller, gissar tyvärr att det är för att det är alldeles för tråkigt (för mig) för att ha en åsikt om det. Men ert hem ser ju ljuvligt ut! Så piggt och med stora ljusa ytor och ändå mysigt. Blir hemskt nyfiken på den där guldrundiln (en bricka?) som står uppe på kökshyllan, den ser ut att ha historier att berätta den. Fin!
Jag tycker ni har det jättefint hemma hos er – förutom de färgkoordinerade böckerna. Jag har nyligen okoordinerat våra, mitt öga tröttnade på ordningen.
Jaaaaa, eller hur! Vill bara stöka nu!
Jag tycker att ni har det fint hos er! Att oinreda är väl också en slags inredningsstil, kanske en sån där när man lyckas utan att försöka 🙂
Haha! Tack!
Så fint! Kan inte tänka mig att du skulle ha nån annan stil än just den där, den är verkligen DUUU! 🙂
Sen vill jag påstå att du inte alls är så ointresserad av inredning som du låtsas nu, du är ju faktiskt EXTREMT noga med vilka prylar du kan tänka dig och vilka som inte alls duger. Värre än mig nästan 😉 Du vet, så där på minsta detaljnivå.
Haha, det kan nog stämma! Men jag tror inte det har att göra med intresse eller icke-intresse. Utan jag är bara så allergisk mot fult, moaha!
Ja! Huvudet på spiken (el hur det heter). Det finns inget att titta på längre hos folk. Kan lika gärna öppna en Ikea-katalog och stirra in i den. Ledsamt!!
Väntar på meeera bilder 🙂 Jättekul ju 🙂
Ser fräscht ut! Jag undrar hur det såg ut hos er då barnen var 1-2 år? Vi har en 1 1/2 åring och jag tycker det är så fult hemma. Dels är det för trångt med barnvagnar, skötbord m.m och dels plockar hon ju ut alla saker ur alla skåp och lådor 50 gånger om dagen och det är ju lönlöst att sätta tillbaka allt snyggt utan jag bara öser in allt. Typ både böcker och dvd:n hamnar både uppochner och bak och fram. Och hur mycket man än torkar vid matbordet hittar man ända fasttorkad gröt på nåt bordsben. När kommer man ur denna fas och kan börja ha det snyggt igen? Eller är det jag som är för lat?
Jepjepjep, gillar inte heller det där slätstrukna. Fast det är inte så att jag aktivt ogillar det heller, gissar tyvärr att det är för att det är alldeles för tråkigt (för mig) för att ha en åsikt om det. Men ert hem ser ju ljuvligt ut! Så piggt och med stora ljusa ytor och ändå mysigt. Blir hemskt nyfiken på den där guldrundiln (en bricka?) som står uppe på kökshyllan, den ser ut att ha historier att berätta den. Fin!