Sexuella trakasserier.

Var och varannan i mitt Facebook-flöde delar Joppe Dikerts kolumn ”Om rätten att vara full, glad, ha svinkort kjol och bli lämnad ifred” denna afton. 

 

”När jag vaknar är jag naken från midjan neråt. Bredvid mig ligger en äldre kille som var med på festen, men som jag knappt pratat med under kvällen. Han tar mig på fittan, jag inser så småningom vad som hänt och rusar upp från soffan, tar mina kläder och går in i badrummet”

 

Sexuella trakasserier och våldtäkt har varit på tapeten den senaste veckan och för närvarande har 67 % av de 1500 personer som har svarat på X3M:s poll klickat ”ja” på frågan om de någon gång har upplevt kladd och tafs. Och jag gissar friskt att siffran i verkligheten är mycket högre. Nina Ahtola skrev till exempel i sin blogg:

 

”Varenda brud där ute har i något skede fått uppleva den här skiten. Obehaget att gå ensam på tomma mörka gator med en nyckel inborrad i handen och en iPhone på speed dial till 112”.

 

I likhet med många andra blir jag fullständigt galen när det plötsligt finns en syndabock (utlänningar! hjälp! skydda de finländska kvinnorna! ut på gatorna!). Den här känslan av otrygghet är absolut ingenting nytt och främmande för oss finländska kvinnor. Den har funnits med precis lika länge som man har förstått att vara rädd för den. Hela mitt vuxna liv har jag kvällstid gått hemåt med knuten nyckelknippa i jackfickan, telefonen i den andra, precis som Nina sa (konstigt att ingen var intresserad av att ”skydda mig” med till exempel gatupatrull då). 

Att bli påtafsad och utsatt för sexuellt trakasserier som kvinna mer regel än undantag i den verklighet som jag har levt i. I synnerhet om man har jobbat på bar och vistats ute i nattlivet bland berusade finländska män. Jag har själv jobbat som bartender under flera år och kan intyga att det inte är bara en eller två gånger som jag har haft berusade, tafsande händer på ställen där andras okända händer inte hör hemma.

Det är inte heller bara tre eller fyra gånger som jag har haft ölstopstorn lika höga som jag själv i båda händerna och plötsligt haft en hand mellan benen och ett hånflinande äckelfejs framför mig. Det är inte bara fem eller sex gånger jag har blivit kallad hora, fitta, whatnot när servicen inte behagat. Det händer – och har hänt – precis hela tiden (däremot är det faktiskt bara en gång som någon på Fontana har frågat paljonko maksaa att ta mig med hem). 

Jag ville spy på denna löpsedel i går, men i dag har jag samlat mig och insett att det trots allt (kanske kanske kanske) finns en början till en våldtäktsdebatt i det här landet (go Joppe, go alla som pratar om det!).

 

21

12 reaktioner på ”Sexuella trakasserier.

  1. Alltså, förstå mig rätt nu snälla..! Jag vet så väl hur det är och alltid har varit, jag har själv blivit tafsad på och ibland varit osäker när jag gått hem och hållit kontakten med väninnorna tills vi alla kommit hem till våra lägenheter när jag förr bodde i stan. Det är INTE okej! Men ändå, detta är ett nytt skrämmande tillvägagångssätt att trakassera som jag ALDRIG nånsin stött på tidigare! Och att så fort nån äntligen (som i Sverige när det redan pågått två-tre år på festivalen det varit skriverier om) vågar skriva/prata/rapportera om det ska det tystas ner med argumenten att den finländske mannen har minsann alltid hotat och trakasserat kvinnor också!!! Äpplen och päron i min värld. Jag vill veta om ett evenmang har problem med grupper av män som omringar 15 åriga utsatta flickor! Och hur förbannade blir inte vi alla feminister när nån försöker tysta ner en diskussion med argumentet att män minsann också är diskriminerade och utsatta, och vill styra in diskussionen på det istället. Lite samma där kan jag tycka. Nä, våga tala om det! Tala om allt! Det är för tyst på hela den fronten, oavsett det gäller en ensam gärningsman eller grupptrakasserier. Hela debatten är så oerhört viktig!!!!

  2. Nån gång på 70 talet när jag gick i högstadiet, var det ju helt "normalt" att "pojkarna skulle känna upp flickorna"… typ 3-4 pojkar stanna kvar i klassrummet o fånga en flicka, lärarna fatta ingenting. Jo,jag vet det är längesen, men kom nu bara o tänka på det…

  3. Tycker det är SÅ bra att sexuella trakasserier har börjat uppmärksammas allt mer och att fler hoppeligen vågar prata om det, skrev just själv också ett blogginlägg om ämnet

  4. Jag reagerade på Tolppanens kria i dagens Vbl.Förundrad hur en riksdagsledamot resonerar. Tänk att hon,en kvinna i min ålder,bara upplevt jämlikhet tills nu,när den plötslgt är jättehotad. Har vi bott i samma land? Även jag upplevde under min tonårstid på 70-talet otaliga situationer som i dagens värld skulle kallas trakasserier av sexuell art. Och då rörde jag mig sällan på ställen där man kanske blir mera utsatt,som i tex krogvärlden. Det var i skolvärlden,sommarjobb,dansplatser osv. I mitt jobb som lågstadielärare har jag flera tillfällen de senaste 10 åren fått ta tag i pojkars behandling av flickor(tafsande,sexord osv),nu talar vi om barn i 9-12-årsåldern.Tack vare att flickorna genast påtalat saken har vi kunnat föra vettiga diskussioner kring det tabubelagda och få slut på eländet.Oskyldigt och okunnigt i den åldern,resonerar vissa, men tyvärr vet nog barnen vad de gör.
    Inte en enda gång jag stött på dylika handlingar,vare sig det gäller ungdoms-vuxen-eller yrkesliv har det varit personer med utländsk härkomst inblandade.
    Oberoende vem som står för sexuella trakasserier;män,kvinnor,ungdomar,barn,utänningar eller finländare,måste vi vara tydliga med att sådana handlingar inte kan accepteras.
    Lyft fram problemet,diskutera,för en dialog. Förminska inte problematiken.

  5. Alltså, förstå mig rätt nu snälla..! Jag vet så väl hur det är och alltid har varit, jag har själv blivit tafsad på och ibland varit osäker när jag gått hem och hållit kontakten med väninnorna tills vi alla kommit hem till våra lägenheter när jag förr bodde i stan. Det är INTE okej! Men ändå, detta är ett nytt skrämmande tillvägagångssätt att trakassera som jag ALDRIG nånsin stött på tidigare! Och att så fort nån äntligen (som i Sverige när det redan pågått två-tre år på festivalen det varit skriverier om) vågar skriva/prata/rapportera om det ska det tystas ner med argumenten att den finländske mannen har minsann alltid hotat och trakasserat kvinnor också!!! Äpplen och päron i min värld. Jag vill veta om ett evenmang har problem med grupper av män som omringar 15 åriga utsatta flickor! Och hur förbannade blir inte vi alla feminister när nån försöker tysta ner en diskussion med argumentet att män minsann också är diskriminerade och utsatta, och vill styra in diskussionen på det istället. Lite samma där kan jag tycka. Nä, våga tala om det! Tala om allt! Det är för tyst på hela den fronten, oavsett det gäller en ensam gärningsman eller grupptrakasserier. Hela debatten är så oerhört viktig!!!!

  6. Nån gång på 70 talet när jag gick i högstadiet, var det ju helt "normalt" att "pojkarna skulle känna upp flickorna"… typ 3-4 pojkar stanna kvar i klassrummet o fånga en flicka, lärarna fatta ingenting. Jo,jag vet det är längesen, men kom nu bara o tänka på det…

  7. Tycker det är SÅ bra att sexuella trakasserier har börjat uppmärksammas allt mer och att fler hoppeligen vågar prata om det, skrev just själv också ett blogginlägg om ämnet

  8. Jag reagerade på Tolppanens kria i dagens Vbl.Förundrad hur en riksdagsledamot resonerar. Tänk att hon,en kvinna i min ålder,bara upplevt jämlikhet tills nu,när den plötslgt är jättehotad. Har vi bott i samma land? Även jag upplevde under min tonårstid på 70-talet otaliga situationer som i dagens värld skulle kallas trakasserier av sexuell art. Och då rörde jag mig sällan på ställen där man kanske blir mera utsatt,som i tex krogvärlden. Det var i skolvärlden,sommarjobb,dansplatser osv. I mitt jobb som lågstadielärare har jag flera tillfällen de senaste 10 åren fått ta tag i pojkars behandling av flickor(tafsande,sexord osv),nu talar vi om barn i 9-12-årsåldern.Tack vare att flickorna genast påtalat saken har vi kunnat föra vettiga diskussioner kring det tabubelagda och få slut på eländet.Oskyldigt och okunnigt i den åldern,resonerar vissa, men tyvärr vet nog barnen vad de gör.
    Inte en enda gång jag stött på dylika handlingar,vare sig det gäller ungdoms-vuxen-eller yrkesliv har det varit personer med utländsk härkomst inblandade.
    Oberoende vem som står för sexuella trakasserier;män,kvinnor,ungdomar,barn,utänningar eller finländare,måste vi vara tydliga med att sådana handlingar inte kan accepteras.
    Lyft fram problemet,diskutera,för en dialog. Förminska inte problematiken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.