Jag läste om Oscar Hagens och Beni Köhlers utställning Dysterbotten häromdagen. Har ni hört om den? Kort och gott handlar den om en utställning som skildrar knarkandet på landsbygden i Österbotten. Skulle så himla gärna gå och se den själv – om det inte vore så uselt att den är i Helsingfors. Klicka här för att läsa Yles artikel. Ser så intressant ut. Så långt ifrån den traditionella bilden av Österbotten.
Har av någon anledning hamnat i flertalet diskussioner om droger i Österbotten på sistone. För en tid sedan snackade jag med en högstadielärare om hur vanligt förekommande det är med cannabis bland eleverna, några dagar senare med en tonårsförälder och i dag under lunchen kom så kallade lätta droger på tal igen.
Lyssnade också på ett samtal i radion häromdagen. En kvinna som sa att cannabis bland ungdomar i dag kan jämföras med alkohol när vi var yngre – alla kommer vi till en punkt när vi vill testa. Ja, det var kanske inte exakt så hon sa, men ditåt. Cannabis är ingen big deal längre. Det är ungefär som alkohol (det säger också en Vasalärare i den här artikeln).
När jag var tonåring och fick drogpolisbesök i klassen (anti-drogkampanjerna avlöste varandra där i slutet av 90-talet och i början av 00-talet) använde man sig av den klassiska skrämseltaktiken ”DET RÄCKER MED EN GÅNG SÅ ÄR DU FAST OCH SÅ BLIR DU KRIMINELL OCH SÅ DÖR DU I ÖVERDOS!”. De flesta himlade med ögonen och tänkte ”tja, fast det är ju kanske inte riktigt hela sanningen”. Förvisso kan det ju hända, men förhoppningsvis har antidrogpedagogiken utvecklats sedan dess.
Pratade med en förälder till en tonåring som sa att barnet vet exakt var och hur och när en högstadieelev kan köpa droger. Det finns utstuderade och avancerade system på hur man ska beställa, hämta och betala. De flesta vet och alla kniper käft. För man vill på inga vis vara den som tjallar. Visst förekom det cannabis i det högstadiet jag gick, men jag tror det handlade om enstaka gäng. Det fanns ingakunda några ”system” som ”alla” visste om.
I dagens lunchsällskap ingick föräldrar med barn i lågstadieåldern. Så där att det återstår fyra, fem år innan det är dags för högstadiet. Vi pratade länge om hur man ska introducera droger för sina barn (och med introducera menar jag inte små, små jointar till efterrätt).
Ponera att det förekommer lätta no-big-deal-droger omkring en efter 14-årsålder – i vilket skede ska man då prata om droger? Och vad är det egentligen man ska säga? Finns det ens något som biter när gräset har blivit det nya sixpacket? Borde man prata om det redan nu när barnet ännu tror på att mammas ord är lag eller finns det skäl att vänta tills det blir aktuellt? Har för mig att femåringar inte vill gå med mig på Dysterbotten.
Ni som har varit med förr – vad säger er erfarenhet?
Ps. En annan gång kan vi ta diskussionen om min största farhåga i allt: ”jamen du som har en pappa som är polis, du VÅGAR väl inte?”.
Forever Jung 
Det kom sig väldigt naturligt att tala om droganvändning överlag, när vi befann oss på allmän wc med "blå lampor" och hon undrade över dem. Kändes först litet heavy, men blev på ett enkelt plan förståeligt för henne (7 år). Inte dömande mot användare, men att ämnena är jättefarliga för dem och att de har svårt att sluta, om de inte slutar blir de sjuka och dör. Och barn ser så klart och enkelt på saker i den åldern. "Varför säljer folk det åt dem då om de vet att det är dåligt?", sa hon. Det är till stora delar en så självisk värld vi lever i, tänkte jag, men tyckte att det var mer skrämmande att tala om än droganvändning, så jag lät bli.
Tack för tipset, ska installera blåljus i vessan hemma, så de kanske ställer varför-frågan! 🙂
Jag använde själv rätt så mycket droger och alkohol under gymnasiet och i universitetet så jag vet vilket helvete även "lätta" droger kan leda till. Jag har förlorat många år, vänner och chanser pga skiten. Trots att inte alla blir beroende eller får problem med droger så vet man inte om man tillhör de som blir fast innan man prövat. Typ så kommer väll jag försöka prata med mina barn när det blir aktuellt. Och varna dem för "alkoholistgenen" som många i min släkt verkar bära på. Jag kan oroa mig för att mina barn i framtiden skall göra samma misstag som jag, men hoppas att genom ett tryggt och nyktert hem ge dem stabilare grund att stå på och bättre självkänsla så att de skall ha lättare att stå emot grupptryck och inte behöva döva sig.
"Trots att inte alla blir beroende eller får problem med droger så vet man inte om man tillhör de som blir fast innan man prövat" – den meningen ska jag memorera. Tack!
Jag tycker droger är sorligt, vad det liksom gör med folk. Dock lite "tudelad", då jag tycker det i medicinkt syfte är ok (cancer, svår reuma osv)! Men bara för att ha kul är BIG NONO. Att jag vet folk som jobbar inom vården som använder droger, gör mig rädd. Å fast man "tjallar" så lyssnar ingen .. känns det som .. Dessutom sådana som tidigare fått gå pga misskötsel men mittiallt är tillbaka? Fyf*n .. kan folk inte bara som förr, dricka sprit och slåss med knytnäven? Nuförtiden känns det bara som allt falerar b.la. för den ökade droghandeln.
HAHAHA, kan folk inte bara som förr, dricka sprit och slåss med knytnäven?
Bra inlägg! Oj oj som också jag bävar för att ungarna ska få just kommentaren "du vågar nog inte då pappa är polis". Får hoppas de har nån bra line att replikera med då. Vad sen gäller när man kan börja prata om droger, är det sen tobak, alkohol eller olagliga så kan man nog göra det rätt tidigt. Iom att jag själv jobbar med narkomaner har det ju blivit naturligt att prata om det. Anni (7år) vill ju veta vad jag gör på jobbet, och har det blivit att berätta lite, i stil med att mamma försöker hjälpa såna som har beroende till droger. Intressanta diskussioner har vi haft. Inte har jag förstås berättat om drogers verkan etc, men nog om vad beroende är. Annars brukar man säga att man ska tala om det som passar barns utvecklingsnivå, o att man i förebyggande syftet ska tala lite innan det blir aktuellt. Tobak o alkohol i lågstadiet (tycker också att cannabis kan tangeras på sexan) o droger senare. Nå, nu ska jag inte börja föreläsa i mitt favortitema 🙂 men blev tipsad om dom ditt inlägg o jag är glad åt all diskussion kring detta.
Så intressant, här i LA finns det massor av folk som inte dricker alls, men som gärna tar en joint en kväll eller två i veckan.
Det kom sig väldigt naturligt att tala om droganvändning överlag, när vi befann oss på allmän wc med "blå lampor" och hon undrade över dem. Kändes först litet heavy, men blev på ett enkelt plan förståeligt för henne (7 år). Inte dömande mot användare, men att ämnena är jättefarliga för dem och att de har svårt att sluta, om de inte slutar blir de sjuka och dör. Och barn ser så klart och enkelt på saker i den åldern. "Varför säljer folk det åt dem då om de vet att det är dåligt?", sa hon. Det är till stora delar en så självisk värld vi lever i, tänkte jag, men tyckte att det var mer skrämmande att tala om än droganvändning, så jag lät bli.
Tack för tipset, ska installera blåljus i vessan hemma, så de kanske ställer varför-frågan! 🙂
Jag använde själv rätt så mycket droger och alkohol under gymnasiet och i universitetet så jag vet vilket helvete även "lätta" droger kan leda till. Jag har förlorat många år, vänner och chanser pga skiten. Trots att inte alla blir beroende eller får problem med droger så vet man inte om man tillhör de som blir fast innan man prövat. Typ så kommer väll jag försöka prata med mina barn när det blir aktuellt. Och varna dem för "alkoholistgenen" som många i min släkt verkar bära på. Jag kan oroa mig för att mina barn i framtiden skall göra samma misstag som jag, men hoppas att genom ett tryggt och nyktert hem ge dem stabilare grund att stå på och bättre självkänsla så att de skall ha lättare att stå emot grupptryck och inte behöva döva sig.
"Trots att inte alla blir beroende eller får problem med droger så vet man inte om man tillhör de som blir fast innan man prövat" – den meningen ska jag memorera. Tack!
Jag tycker droger är sorligt, vad det liksom gör med folk. Dock lite "tudelad", då jag tycker det i medicinkt syfte är ok (cancer, svår reuma osv)! Men bara för att ha kul är BIG NONO. Att jag vet folk som jobbar inom vården som använder droger, gör mig rädd. Å fast man "tjallar" så lyssnar ingen .. känns det som .. Dessutom sådana som tidigare fått gå pga misskötsel men mittiallt är tillbaka? Fyf*n .. kan folk inte bara som förr, dricka sprit och slåss med knytnäven? Nuförtiden känns det bara som allt falerar b.la. för den ökade droghandeln.
HAHAHA, kan folk inte bara som förr, dricka sprit och slåss med knytnäven?
Bra inlägg! Oj oj som också jag bävar för att ungarna ska få just kommentaren "du vågar nog inte då pappa är polis". Får hoppas de har nån bra line att replikera med då. Vad sen gäller när man kan börja prata om droger, är det sen tobak, alkohol eller olagliga så kan man nog göra det rätt tidigt. Iom att jag själv jobbar med narkomaner har det ju blivit naturligt att prata om det. Anni (7år) vill ju veta vad jag gör på jobbet, och har det blivit att berätta lite, i stil med att mamma försöker hjälpa såna som har beroende till droger. Intressanta diskussioner har vi haft. Inte har jag förstås berättat om drogers verkan etc, men nog om vad beroende är. Annars brukar man säga att man ska tala om det som passar barns utvecklingsnivå, o att man i förebyggande syftet ska tala lite innan det blir aktuellt. Tobak o alkohol i lågstadiet (tycker också att cannabis kan tangeras på sexan) o droger senare. Nå, nu ska jag inte börja föreläsa i mitt favortitema 🙂 men blev tipsad om dom ditt inlägg o jag är glad åt all diskussion kring detta.
Så intressant, här i LA finns det massor av folk som inte dricker alls, men som gärna tar en joint en kväll eller två i veckan.