Som hela resten av den österbottniska bloggvärlden lyssnade jag på Underbara Claras och Annakarins föreläsning på Academill igår. Skrattade väldigt mycket. Alltid roligt att höra om andra som brottas med samma föreställningar och fördomar kring bloggande. Taskiga förslag från företag, taskiga kommentarer från anonyma. Där satt man och skrockade igenkännande som en gammal gubbe.
Jag hade äran att ställa några frågor på slutet och Clara levererade kvällens allra bästa svar på frågan om hur vi kan inkludera fler män i bloggvärlden. Hon svarade kanske inte fullt så här brutalt, men ungefär att män faktiskt inte måste finnas överallt. Vi behöver inte kvotera in fler män. Fnissade också där.
Har ofta tänkt på det här själv när vi (inte fullt så framgångsrikt) har kämpat med att få fler män på Sevendays. Har många gånger ifrågasatt vårt agerande. Men har liksom tänkt att universum i motvikt ser till att någon man någon annanstans kämpar lika hårt för att kvotera in kvinnor i något annat sammanhang (hehhe).
Fast egentligen tycker jag: Någon arena måste vi kvinnor få äga. Så länge män regerar på så många andra.
Jag skrev just en så EXTREMT lång kommentar att det fick bli ett eget blogginlägg. Men så här började det:
Jag älskade Claras svar, för jag tänker lika. OM vi med våld försöker kvotera in män i bloggvärlden, kan det inte delvis vara ännu ett tecken på hur beroende vi är av det manliga godkännandet? Som om bloggandet blir riktigt supermycket värt först när också de stora massorna män fattar grejen?
Jag skrev just en så EXTREMT lång kommentar att det fick bli ett eget blogginlägg. Men så här började det:
Jag älskade Claras svar, för jag tänker lika. OM vi med våld försöker kvotera in män i bloggvärlden, kan det inte delvis vara ännu ett tecken på hur beroende vi är av det manliga godkännandet? Som om bloggandet blir riktigt supermycket värt först när också de stora massorna män fattar grejen?