Du behöver inga orsaker.

13214583 1197432290290708 1397782560 o

 

Jag är pikulite trött på att diskutera kroppar just nu (när man t.ex kan diskutera när man ska premiärbada, vad man ska äta till middag och när man ska ha semester). Men ändå måste jag dra upp en grej som vi diskuterade med mina fantastiska praktikanter förra veckan. Tycker det är så kul att ha dem här, eftersom de bidrar med ett helt annat perspektiv än mitt eget. Jag tycker att man minns det vilda barnfria studielivet som igåååår, men faktum är att jag har förträngt nästan allt. 

Jag har för mig att det var i bikinikroppsdiskussionen förra veckan som någon av dem tillade att de är så less på morsor som motiverar och accepterar sina kroppar ”när de ändå har fött och närt sitt älskade barn”. Vet ni? Använder barnen som ett accepterande argument. DÅ är det okej att vara okej med sig själv. DÅ är det okej att acceptera bristningar på lår och hängande bröst. ”Man har ju ändå fött ett liv”. 

Praktikanterna ba ”Men vi utan barn då? Kan inte vi ba få älska våra kroppar? Måste man liksom ha fött upp en hel klan innan man får vara okej med skavanker?”. 

Det här har jag faktiskt inte tänkt på tidigare, att det kan tolkas så. För svaret på den sista frågan är såklart: Nej. Du behöver inte ha en överslätande orsak (läs: ett barn) för att erhålla rätten att älska och acceptera dig själv. Måhända det är lättare (och mer accepterat) att vara snäll mot kroppen efter en graviditet (när du rent konkret ser vad den har åstadkommit). 

Å ena sidan tänker jag att alla orsaker som leder till acceptans är okej. Å andra sidan tänker jag att vi faktiskt inte behöver orsaker in the first place.

Barn eller no barn, skavanker eller no skavanker. Kan kroppen ba få va?

10 reaktioner på ”Du behöver inga orsaker.

  1. Jag minns att jag, innan jag fick barn, var helt säker på att jag skulle vara mycket mer förlåtande gentemot min kropp när jag blev mamma.

    Så här tre barn senare kan jag meddela att felet nog sitter i huvudet, för inte blev jag mer förlåtande trots graviditeterna. Vilket förstås får mig att inse att jag lika gärna kunde ha kämpat med att vara nöjd redan innan jag blev mamma.

    När jag var tonåring och ung vuxen fanns inte alls samma slags body positivity- rörelse som nu, jag är glad över att den saken har förändrats, och att man diskuterar kroppen på ett lite bredare plan än bara hur man ska göra för att den ska passa in i den förmodade mallen. Jag hoppas jag inte har fel när jag anar att en förändring är på gång.

    Man ska inte behöva ursäkta sin kropp nånsin. Den är det den är. Dess uppgift är inte att se ut, utan att vara. Men det tar nästan en hel vuxenålder att fatta det. Åtminstone jag tränar fortfarande.

  2. Ååh, det är precis kommentarer som "men klart man har celluliter och bristningar NÄR MAN HAR FÅTT BARN"/"jamen dehär bristningar visar på vilken tiger jag är, som ÄNDÅ HAR FÖTT FRAM VÅRT BARN" som får mig, mina bristningar och icke-existerande barn att vilja vira in mig i ett lakan och aldrig komma ut. Blir så stressad på att det först då är "ok". Bra inlägg!

  3. Okej, det här har nu egentligen inget med kroppen att göra, men…

    Jag blir så trött på det här barnkortet som dras fram i tid och otid! Helt som om man har all rätt att tappa allt sunt förnuft och normal vett och etikett bara för att man fått en unge eller flera. Mittiallt skall man ha rätt att ta en massa utrymme, få klämma ur sig vad man vill eller göra precis som man tycker utan att ta andra i beaktande. Jag har sett mammor byta sk*tblöja på ett cafébord. Låta sina barn leva rövare utan att så mycket som ens försöka lära dem lite folkvett. Tycka sig vara lite bättre än sådana utan barn. Jag drar absolut inte alla över samma kam, men tycker nog att man kan ana ett nonchalant beteende hos vissa mammor. Jaja, gäller säkert pappor också, men mammorna nu bara råkar träda fram mer markant.

    Bara för att man fått barn så behöver man ju inte ha akut hjärnsläpp hela tiden trots det.

    Jag med mina tre ibland skogstokiga ungar och slappa, skruttiga, alldeles fantastiskt komiskt söta mage önskar alla en fin sommar, må ni sen ha barn eller celluliter eller bara en väldigt bra fiilis!:)

    1. Lottapotta

      JAAA! TAck för detta. det är tydligen bara småbarnsföräldrar som "får" vara stressade, får tacka nej till olika tillställningar, får vara trötta, mulliga, klagande, jåmande etc etc etc…. Gaaah jag blir så matt av att det ska dras "barnkortet" fram i tid o otid, precis som du säger.

  4. Elvira

    Inte är det ju alltid barnafödande som ger skavankerna – det är för det mesta fråga om naturligt åldrande. Alla får inte heller bristningar, har tre barn och har inte bristningar, men visst börjar tidens tand sätta andra synliga, slitna och sladdriga spår på den arma medelålderskroppen. För övrigt instämmer jag med föregående om hjärnsläppsnonchalans och -hänsynslöshet hos mammor eller pappor utan folkvett.

  5. Jag minns att jag, innan jag fick barn, var helt säker på att jag skulle vara mycket mer förlåtande gentemot min kropp när jag blev mamma.

    Så här tre barn senare kan jag meddela att felet nog sitter i huvudet, för inte blev jag mer förlåtande trots graviditeterna. Vilket förstås får mig att inse att jag lika gärna kunde ha kämpat med att vara nöjd redan innan jag blev mamma.

    När jag var tonåring och ung vuxen fanns inte alls samma slags body positivity- rörelse som nu, jag är glad över att den saken har förändrats, och att man diskuterar kroppen på ett lite bredare plan än bara hur man ska göra för att den ska passa in i den förmodade mallen. Jag hoppas jag inte har fel när jag anar att en förändring är på gång.

    Man ska inte behöva ursäkta sin kropp nånsin. Den är det den är. Dess uppgift är inte att se ut, utan att vara. Men det tar nästan en hel vuxenålder att fatta det. Åtminstone jag tränar fortfarande.

  6. Ååh, det är precis kommentarer som "men klart man har celluliter och bristningar NÄR MAN HAR FÅTT BARN"/"jamen dehär bristningar visar på vilken tiger jag är, som ÄNDÅ HAR FÖTT FRAM VÅRT BARN" som får mig, mina bristningar och icke-existerande barn att vilja vira in mig i ett lakan och aldrig komma ut. Blir så stressad på att det först då är "ok". Bra inlägg!

  7. Okej, det här har nu egentligen inget med kroppen att göra, men…

    Jag blir så trött på det här barnkortet som dras fram i tid och otid! Helt som om man har all rätt att tappa allt sunt förnuft och normal vett och etikett bara för att man fått en unge eller flera. Mittiallt skall man ha rätt att ta en massa utrymme, få klämma ur sig vad man vill eller göra precis som man tycker utan att ta andra i beaktande. Jag har sett mammor byta sk*tblöja på ett cafébord. Låta sina barn leva rövare utan att så mycket som ens försöka lära dem lite folkvett. Tycka sig vara lite bättre än sådana utan barn. Jag drar absolut inte alla över samma kam, men tycker nog att man kan ana ett nonchalant beteende hos vissa mammor. Jaja, gäller säkert pappor också, men mammorna nu bara råkar träda fram mer markant.

    Bara för att man fått barn så behöver man ju inte ha akut hjärnsläpp hela tiden trots det.

    Jag med mina tre ibland skogstokiga ungar och slappa, skruttiga, alldeles fantastiskt komiskt söta mage önskar alla en fin sommar, må ni sen ha barn eller celluliter eller bara en väldigt bra fiilis!:)

    1. Lottapotta

      JAAA! TAck för detta. det är tydligen bara småbarnsföräldrar som "får" vara stressade, får tacka nej till olika tillställningar, får vara trötta, mulliga, klagande, jåmande etc etc etc…. Gaaah jag blir så matt av att det ska dras "barnkortet" fram i tid o otid, precis som du säger.

  8. Elvira

    Inte är det ju alltid barnafödande som ger skavankerna – det är för det mesta fråga om naturligt åldrande. Alla får inte heller bristningar, har tre barn och har inte bristningar, men visst börjar tidens tand sätta andra synliga, slitna och sladdriga spår på den arma medelålderskroppen. För övrigt instämmer jag med föregående om hjärnsläppsnonchalans och -hänsynslöshet hos mammor eller pappor utan folkvett.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.