Alla människor jag känner har konstiga böjelser och underĺiga fasoner. Så också jag. I nio fall av tio är jag hopplöst mainstream. Men där emellan gömmer sig konstiga ovanor. Här kommer en lista över 5 punkter som jag älskar, men som vanliga människor hatar.
1. Syltlök. Jag älskar syltlök. Det är så oerhört gott i grytor och i sallader. Det händer nästan aldrig att jag träffar på folk som älskar syltlök (tvärtom, de flesta rynkar ihop hela ansiktet när syltlök kommer på tal). Men alltså finns det nå godare?
2. Vabba. Det är inte så att jag älskar att se mina barn sjuka. Men eftersom de sällan är dödssjuka uppskattar jag så att vara hemma med dem i en stilla, kravlös tillvaro. Gå in i tv- och soffbubblan. Dessutom är de tack och lov härliga när de är sjuka. De vill bara ligga nära, nära, nära. Och så sover de mest hela dagen. Och man själv får smygsova lika mycket.
3. Att sova med jobbkläderna på. När Sami kommer hem klär han direkt av sig alla kläder och byter till mjukisbyxor och hela köret. Utan undantag. Han skulle aldrig gå i jeans här hemma. Har aldrig hänt, kommer aldrig att hända. Jag kan ännu gå i kavaj klockan 19. Jag har liksom ingen skillnad. Ibland går jag direkt med läderbyxorna och somnar i soffan. Uppskattar så mycket att vara hemma att det liksom räcker. Struntar vad jag har på mig.
4. Springa i spöregn. Ju sämre väder, desto större sannolikhet att du finner mig ute i joggingspåret. Jag springer sällan i härliga, varma solnedgångar. Däremot springer jag alltid i ösregn. Det är något med syret som jag älskar så mycket. Fuktiga förhållanden passar mig så mycket bättre. Jag kan inte ens springa i hetta. Jag svimmar direkt. Tappar lusten och tjurar hem. Inväntar regn.
5. Sjukhus. Hur omvänt det än låter: Ingen annanstans känner jag mig lika trygg som på sjukhus. Jag har många safety places i mitt liv, men just sjukhus är en av dem. Oftast när jag har varit intagen på sjukhus så har jag kanske haft anledningar att vara orolig, men jag har ändå känt mig så oerhört trygg och väl omhändertagen. Folk som har vårdat mig har alltid varit det närmaste änglar man kommer. Vasa centralsjukhus, jag älskar dig. TAYS, jag älskar dig. Gissningsvis är jag också den enda i hela världen som ÄLSKAR sjukhusmat.
Forever Jung 
jag är precis likadan med sjukhus. konstigt nog blir jag alltid lugn av att komma till sjukhus. nästan så jag skulle vilja arbeta på ett sjukhus om det inte vore för alla nålar och nålstick som jag däremot inte alls gillar!
Jag kan inte säga att jag älskar syltlök men den har sina funktioner. Åtminstone rynkar jag inte på näsan. Att springa i regn, däremot, där håller jag med dig! Intd för att jag egentligen springer, men då det mot förmodan händer tycker jag absolut att regn är att föredra 🙂
Syltlök är gott. Köper aldrig hem men älskar att det bjuds. Sjukhusmaten, tja. Men man får ju alltid efterrätt! Å grööööten! Vad gör sjukhus med gröten? Den är ju en helt egen klass! Nam.
Det hände sig att vi var bjudna på middag, vår då tonårsson petade syltlöken till sidan, men den åt den 3-4-åriga kusinen upp! Smaskens!
Älskar syltlök!! Vi hade alltid syltlök på pizza när vi lagade hemma då jag var liten, och det är ju såå gott.
Alltså det där med kläderna är jättekonstigt 🙂 Jag är så en Sami på den punkten. Men springer gör jag också hellre i regn än gassande sol, i slaskigt vintermörker går också bra men allra helst i den första krispiga höstkylan i solnedgång (men det blir lite sällan om man alltid ska vänta på den, hehe).
Jag älskar syltlök!! känner bara en annan som gör det, och nu vet jag om dig. springa gör jag inte för jag är för lat men jobbkläder kan jag mysa i tills jag lägger mig. jag älskar ocksà sjukhusmat och just att fara till sjukhuset. där känner jag mig trygg och sà fàr man ju utan att skämmas prata om sig själv 😉
Jo då är vi två som älskar sjukhus OCH sjukhusmat!! Så roligt att hitta nån annan som gör det 🙂
jag är precis likadan med sjukhus. konstigt nog blir jag alltid lugn av att komma till sjukhus. nästan så jag skulle vilja arbeta på ett sjukhus om det inte vore för alla nålar och nålstick som jag däremot inte alls gillar!
Jag kan inte säga att jag älskar syltlök men den har sina funktioner. Åtminstone rynkar jag inte på näsan. Att springa i regn, däremot, där håller jag med dig! Intd för att jag egentligen springer, men då det mot förmodan händer tycker jag absolut att regn är att föredra 🙂
Syltlök är gott. Köper aldrig hem men älskar att det bjuds. Sjukhusmaten, tja. Men man får ju alltid efterrätt! Å grööööten! Vad gör sjukhus med gröten? Den är ju en helt egen klass! Nam.
Det hände sig att vi var bjudna på middag, vår då tonårsson petade syltlöken till sidan, men den åt den 3-4-åriga kusinen upp! Smaskens!
Älskar syltlök!! Vi hade alltid syltlök på pizza när vi lagade hemma då jag var liten, och det är ju såå gott.
Alltså det där med kläderna är jättekonstigt 🙂 Jag är så en Sami på den punkten. Men springer gör jag också hellre i regn än gassande sol, i slaskigt vintermörker går också bra men allra helst i den första krispiga höstkylan i solnedgång (men det blir lite sällan om man alltid ska vänta på den, hehe).
Jag älskar syltlök!! känner bara en annan som gör det, och nu vet jag om dig. springa gör jag inte för jag är för lat men jobbkläder kan jag mysa i tills jag lägger mig. jag älskar ocksà sjukhusmat och just att fara till sjukhuset. där känner jag mig trygg och sà fàr man ju utan att skämmas prata om sig själv 😉
Jo då är vi två som älskar sjukhus OCH sjukhusmat!! Så roligt att hitta nån annan som gör det 🙂