Tre episoder från Vörå.

I dag var jag på en jobbkeikka i Vörå (det händer med jämna mellanrum eftersom jag ingår i Kommunbladets redaktionsråd). Under de här två timmarna hände tre speciella grejer. En äcklig grej, en rolig grej och en konstig grej. Jag tror verkligen inte att det här intresserar någon annan än mig själv, men strunt samma.

1. Den äckliga episoden: Egentligen ville jag kalla den här för den fascinerande episoden, men jag tänkte att ni högst antagligen tror att jag fullkomligt har tappat fattningen. Det var nämligen så att en fasantupp hade blivit överkörd på Larvin (eller Larvvägen som det heter, men har någon någonsin kallat Larvin för dess riktiga namn?). Fasantuppen hade gått i exakt två delar. Det var den sjukaste syn jag någonsin har sett. En död fasantupp i två delar med vingarna utfällda. Så stilig och så sorgesam. Och så oerhört udda som roadkill. Wow, tänkte jag.

2. Den konstiga episoden: Den här situationen utspelade sig också på Larvin. Det hände sig så att en medelålders man segade fram i 60 på 80-väg så jag lade plattan i mattan på Sevendays-bilen för att köra om. Jag hade en lunch att passa och hade ingen lust att söndagsåka. Jag hinner bara köra om och glida tillbaka i min fil innan medelåldersmannen i den lilla ljusblåa bilen demonstrativt lägger gasen i botten och KÖR OM MIG IGEN. Blänger surt på mig, visar var skåpet ska stå. ”Kom int här, flicka lilla, och tro att du kan köra om en tuff gubbe som jag”. Jag skrattade och vinkade. Men mentalt vevade jag såklart aggressivt med långfingret. Gubbjävel, tänkte jag.

3. Den roliga episoden: I dag var praktikanternas sista dag, så efter lunchen sprang jag in till en butik för att köpa lite ballonger (ni vet, såna där långa, smala som man kan snurra till t.ex hundar och penisar). Längre fram i affären ser jag Samis storebror vid fruktdisken, så jag tjoar fram längs hyllorna ”Jocke, heeej Jocke! Hallå!”. Ända tills Jocke vänder sig om och visar sig vara någon helt annan än just Jocke. ”Oj oj oj, fel fel fel, sori sori sori”, säger jag och springer jättesnabbt till ballonghyllan. 

Efter alla dessa känslosvall kändes det återigen riktigt tryggt och skönt att ta Larvin ut ur byn. SÅ mycket händer i Vörå på bara två timmar.