”Är det sommar nu?” frågade ena barnet i morse. Och jag blev riktigt glad när jag märkte att svaret är ja. Visst är det sommar nu! Det kändes speciellt i morse när jag vaknade klockan halv 8. Gick ut i solen med kaffe och bok. Satt och läste två timmar innan någon annan vaknade. Då är det nog sommar. När man kan gå från sängen direkt ut i solstolen utan att behöva klä på sig.

Går inte ens att beskriva den känslan. När Replot är alldeles tyst, tyst, tyst och fåglarna sjunger som dårar och morgonsolen glittrar och det är vått och äckligt i gräset, men ändå så varmt och härligt att det bränner i kinderna. Då förvandlas man ganska snabbt till en lycklig, rofylld själ.

Jag tyckte att jag vilade och njöt hela helgen. Bara åt, sov i solstolen, läste och badade bastu. Ändå lyckades jag tvätta alla fönster, tömma utedasset och plantera två körsbärsträd. Allt jobbigt känns bara roligt här. Fattar inte hur det går ihop.

Som bonusmaterial kommer här en liten bildkavalkad: