Veckans målbild.

Nu, just nu i denna stund, kan det hända att jag kom till någon slags vändpunkt. Jag tycker mig känna mig snäppet friskare än stunden före. Fortsättningsvis värker halsen alldeles förfärligt, men febern har släppt och huvudet har slutat bulta. Det går nästan inte att beskriva lättnaden. 

I dag hämtade jag hem två barn som ska vara lediga ända till augusti. Visst är det härligt? Tänk känslan att ha sommarlovet framför sig! Minns ni den? Jag minns exakt. Ska bli så oerhört skönt att slippa väcka dem om morgnarna. Som vi har fått kämpa med Milea hela våren (finns ingen som är så seg att väcka). Ska bli så skönt att unna dem sömn tills de vaknar av sig själva. Nu återstår bara 27 ynka dagar tills min egen semester börjar. Aj, aj, aj. Nedräkningen har börjat.

I morgon kommer jag förmodligen att gråta floder till den blomstertid nu kommer (det enda som eventuellt stoppar mig är att det tar så förfärligt ont i halsen). Har ringt in svärisarna som stand in eftersom jag oturligt nog har skickat ebolan vidare till Sami. Efteråt ska vi fira sommarlov med en studsmatta som min mamma har sponsrat (inlägget är ett kommersiellt samarbete med mommo). Mina barn har önskat sig en i flera år, men nu först har vi en gård den ryms på. Kan inte tänka mig en bättre dag än sommarlovets första dag. 

Något annat som är helt nytt för i morgon är betyg. Vi skulle kunna prata lite mer om det någon annan gång, barn, betyg, bedömning, krav och prestation. Men jag orkar inte riktigt i dag. Har tusen saker jag skulle vilja skriva och säga. Men jag tror jag istället ska lägga ett grässtrå i mungipan och sova bort en halvtimme i soffan. 

Veckans målbild: När man anländer till Replot. Har lagt igång grillen och musiken. Bär ut biffen. Häller upp ett glas vin. Solen skiner.