Därför vill jag vara just här.

Både Amanda och Karolina skriver i dag, dock väldigt olika, om parförhållanden. Och nygift som jag är har jag ju funderat en hel del kring det här med att trivas i en relation. Vad är det egentligen som gör att just jag trivs så otroligt bra i den här relationen, att jag under inga omständigheter kan se mig någon annanstans?

Det vet jag nämligen exakt.

Ska härmed redogöra för några anledningar:

 
– Vi tar ansvar för vår egen lycka. Missförstå mig rätt här, jag säger inte att jag klarar mig bättre själv. Utan jag menar att min lycka aldrig ska hänga på honom. Tror många förväntar sig att bara man hittar den stora kärleken så ska allt bara ”falla på plats”. Jag förväntar mig inte heller att jag ska bära ansvar för Samis lycka. Vi delar en massa lycka och bär varandra, såklart. Men jag väntar inte på att någon ska hämta Den stora lyckan till mig. Lyckan börjar i oss själva.
 

– Vi är olika – och accepterar att vi är olika. Men det finns så otroligt mycket styrka i vår gemenskap. Att två så här viljestarka personer bor under samma tak är på inga vis lätt. Man får jobba på att förstå den andra (alla gånger går det verkligen inte). Men hur olika synsätt vi än har på världen, livet och vardagen, så vet jag ändå att vi står i bredd. Jag vet att han accepterar alla mina superäckliga defekter. Han har sett det allra fulaste i mig – ändå ser han på mig med snälla ögon (hohho, inser nu att det är helt otroligt).
 
– Vi uppoffrar ingenting. Det låter negativt när man säger det så där. Men jag menar kanske snarare att vi inte kontrollerar varandra. Där finns ingenting jag är mer allergisk för än kontroll. Jag vill vara precis så som jag alltid varit. Jag vill göra det som jag vill göra. Och det får jag. Jag rynkar inte heller på näsan när han gör sina val (eller försöker i alla fall att inte göra det). Alla får ha ett eget liv också. Att vi lever ihop betyder inte att vi måste tillbringa all tid tillsammans (även om vi ändå gör det, för att vi vill). För mig personligen bygger en lycklig relation på två självständiga individer. 
 
– Vi hänger ihop för att vi genuint vill. Trots att vi varje dag, i snart 10 år, har nött på varandra känner jag till 100 % att jag vill nöta lite till. Vi hänger ihop för att vi riktigt på riktigt älskar varandra. Ingen annanstans är det så tryggt och skönt att monsterbråka på som här.