Höstvisa.

En av de allra bästa känslorna i livet är när barnen har somnat och vi i lugn och ro får plocka undan dagens förödelse. I dag fick jag till och med tända lampan för att se något när jag plockade i diskmaskinen. Tror inte jag har haft på den här belysningen sedan i våras. Nu kommer hösten. Och jag tycker det är ljuvligt.

Via Alex & Sigges podcast återupptäckte jag Tove Janssons Höstvisa. Mamma spelade den ibland på gitarr när vi var små. Sjöng den också med Daniela på någon skoltillställning i högstadiet. Gud det är en så mysig sång. Perfekt att städa undan dagen till. Kan eventuellt vara de vackraste ord som någon gång har skrivits. Googla så får ni se.

Själv ska jag tända ljus och skriva klart ett mastodontinlägg som jag påbörjade tidigare i dag, men aldrig slutförde. Är mitt i ett lååååååååååångt resonemang om lycka och onda tankar. Blir klar cirka i februari. Goodnighters, lovers!