Jag hånade mig själv för att låta som ett Pinterest-citat i föregående inlägg. Tänkte vi kunde prata lite om sådana. För det finns nästan ingeting här i världen som säger så mycket om tidsandan som just citat och motivational quotes på Pinterest.
Gud ska veta att jag verkligen uppskattar Pinterest (tycker det är oslagbart när man vill söka inspis och pinna bra länkar) men det har också blivit lite av ett guilty pleasure om kvällarna. Ibland händer det att jag skriker rakt ut av frustration och familjen ba ”men gud vad är det som händer?” och jag ba ”Aaagghhh Pinterest händer!!!”.
Om vi börjar med att ni får läsa tre av dagens citat som ploppade upp när jag tryckte på ifrågavarande kategori. Läs igenom och diskutera i små grupper:
Nåja, vad säger ni – visst är andemeningen tidstypisk? I flera år är det just exakt så där som jag har handlat. Det har funnit situationer (och hela perioder) som har varit så äckliga och så läskiga och så betungande. Men man förväntas bara borsta av det. Be strong. Djupt andetag. Fortsätt. ”Om det är någon som pallar, så är det jag”.
Och nu kanske ni tänker: ”Vadå MAN förväntas”? Jag vet inte heller vem den där ”man” är. Kanske är det jag själv som förväntar mig att jag ska palla allt. Kanske är det omvärlden? Samhällsklimatet? Ingen aning. Men som jag ser det ligger det väldigt starkt rotat i min generation av kvinnor. Vi ska fan i mig inte ge upp. Vi ska orka.
Try us, bara.
Jag säger inte heller att det bara är dåligt med något inom en som pushar på. Ibland kan ett motiverande quote vara exakt det man behöver för att orka det där sista steget. Men jag tycker ändå det är problematiskt att vi ofta matas med budskap i stil med de här. Man ska ta livet som en kvinna och ba make it work.
Jag tycker det första citatet är alldeles förfärligt. Fine, om man tilltalar sig själv så där efter en asig dag och snabbt behöver komma till ro, men det är ju rent utsagt förkastligt om det där är återkommande samtal (vilket kanske another day antyder). ”You´re doing just fine”.
Eller så inte. Inte är du så just fine om du måste hitta hjärtrytmen.
Hur många är vi inte som snurrar på precis så där varje kväll? Och peppar oss att fortsätta lite till. Vi kan, vi vill, vi orkar. Vi måste orka. Vi måste KÄMPA. Eller för att citera citat nummer två ”PUSH HARDER!”. TRY ME!
För annars har vi gett upp.
Och det vet vi ju alla: ingen gillar en quitter.
Så jävla miserabelt, inte sant?
Forever Jung 
Jaa, precis vad jag också ofta tänkt. Så ofta som folk säger att "bry dig inte om vad hen sade, kasta av dig det" om någon sagt något fult. Och så sitter jag och skäms för att jag blev ledsen, för det är ju i mig felet sitter, inte hos den som sade den fula kommentaren.
Mhmm, man kan inte alltid skaka av sig allt som svider.
Problemet med de där citaten är ju att man aldrig får stanna upp och känna efter hur man mår. Ens psykiska eller fysiska illamående blir aldrig bekräftat av en själv eller av någon annan om man hela tiden förminskar det och skjuter det ifrån sig. Det är ganska empatilöst mot sig själv att peppa sig med de där så kallade visdomsorden, fastän många inte själva förstår det.
Håller fullständigt med. Min magkänsla har nog talat till mig långt före jag hade tid att lyssna.
Jamen exakt!! Du tog orden ur mun på mig. Jag har såå länge stört mig på dessa quotes som kommer upp varje dag från både höger å vänster. Jag blir galen!
Men denhär sarkastiska sorten gillar jag; "what matters most in LIFE are quotes and stuff that tells you what LIFE is really about. And here's a picture of a tree." =P heh heh. Sarkasm funkar alltid bättre på mig än alla dumma pepp-quotes när jag är nere. =P
Du e grym, Linn. Älskar dina inlägg. Alltid. Jag lovar att köpa din bok sen när den kommer ut. 😉
Det finns så många hysteriskt bra quotes också, jag vet! 🙂
Men å andra sidan, det här handlar ju egentligen väldigt lite om quotes, snarare om en samhällsattityd som finns överallt. Inte ba på Pinterest.
"Men som jag ser det ligger det väldigt starkt rotat i min generation av kvinnor. Vi ska fan i mig inte ge upp. Vi ska orka." Du har så rätt. Och ändå tänker jag på att vi är en generation som FÅR säga att vi inte orkar och får hjälp om vi ber om det . Generationerna före oss fick ju kanske inte det. Alltså jag tänker på de här kvinnorna som födde barn i bastun och följande dag stod på åkern. Eller kvinnor på stormskären eller som hade mannen vid fronten … . ja hur fan pallade de? Eller fick de meltdowns som ingen såg och så låstes de in? Världen är så annorlunda nu, eller så inte?
Men jo de där pinterest grejerna…
Jag hatar den där " Oh but what if I fall? ..Oh but darling what if You fly?
Been there done that och flög inte.
Nehej, vi kom ner med ett brak.
Men jag gillar " Stop. Breath. Cry if You must" Fast det där if You must är ju lite onödigt. Stop. Breath. Cry.
Och ja, hur mycket jag än hatar de där citaten så har jag dem också på min board. Hat-kärlek.
Jag tänker att vi blir generationen som sätter stopp. För gott.
Bra tanke. Det är nog dags.
Jag är på god väg in i väggen men av andra skäl och jag vet inte hur jag ska stoppa tåget.
Linn, jag är din nya stalker! De där citaten är förfärliga! Värst av alla enligt mig är av typen "you get in life what you give to life". Jag antar att det skall låta peppande. Jag känner bara #svältandebarniafrika #cancersom30åring #svårtsjukabarn
🙂
Men sprid inte sån där dynga vidare, såna där floskler behöver inte ens diskuteras – de har samma funktion som högklackade skor; att hålla kvinnor på plats, men inte alltför stadigt i backen så att de kan börja käfta.
Livet är inge j-a tandkrämsreklam, kan ni inte alla sluta leva som om det vore det?! Get real.
🙂
Åh alltså så bra att du tar upp detta ämne 🙂 Håller med dig! Ibland kan citaten verkligen hjälpa, men ibland blir det bara så fel.
Som elitidrottare är det rätt tufft att våga säga stopp och ta en extra vilodag. Jag lärde mig den hårda vägen eftersom jag blev övertränad och är nu nästan helt och hållet friskförklarad, men det har tagit mig snart 5 år att komma dit jag är idag.
Citat är bra och det är toppen att våga pusha sig själv och vara driven, men ibland hade det som du skriver, varit skönt om det stått typ " våga vila" istället för " Push Harder".
Nuförtiden har jag lärt mig att säga stopp och våga vila. Man lär sig av sina misstag, men hoppas på att vi kan skapa ett samhälle där det är mer och mer okej att kunna säga rakt ut att nä vet du vad nu måste jag ta en lugnare dag. Och att man sedan kan vara glad när man samlat på sig energi och orkar vara lite extra driven nästa dag!
Hur som helst, väldigt viktigt ämne oavsett vilken kategori ( idrott, entreprenörskap osv) man pratar om 🙂
Ps.
Skrev faktiskt i måndags lite om dehär med att våga vila en extra dag från träning. Om du vill läsa kan du hitta inlägget här: https://corinnegronholm.com/2016/10/10/vaga-vila-och-samla-energi/
Är det bara jag som tolkar det första citatet som att man ska lägga sig ner och andas och känna efter? Att försöka hitta tillbaka till sig själv på nåt
sätt?
Skulle inte vilja beskylla citaten för att vi inte själva vet vårt eget värde/ mäter oss för mycket utgående från vad vi presterar. Om det är nåt jag blir arg på så är det att det inte finns kurser i skolan som lär ut träning av självkänsla…
Oj så sant.
Du har inte varit sjukskriven länge men jag minns en sak som chockerade mig: Att du på samma gång som du är hemma får reda på så mycket om din omvärld. Vem är dina riktiga vänner? Vem är det som alltid finns där? Vem är det som kommer på kaffe objuden och bara kollar att du hålls ovanför vattenytan?
Och har du den där systern som säger "du är sjuk för att du är lat?". Den systern som jag hade. Tur att jag har flera för hon brände sig själv i flera år på den kommentaren. Speciellt då hon inte ens hade förstånd att be om ursäkt. Så fint och förstående! Jag som heltidsstuderade på uni och jobbade halvtid på samma gång. Men lat var jag. Oj, så lat!
För mig låter det där främmande nu men i ett annat tidevarv gick jag omkring med många av dina tankar. De ligger bakom mig nu och tycker att det är skönt. Det slog mig ändå att en gång, när jag ännu var ny i min nya frekvens, så gav jag upp. Jag tackade för mig, insåg att pressen inte var värt det. Fram till den punkten hade jag i ca 8 månaders tid frågat mig varje kväll om pressen jag satte på mig själv var mödan värt, och inte för mitt eget ego, utan för att jag ansåg att det jag höll på kunde ha betydelse blev svaret alltid ja. Tills den där kvällen då pressen blev för stor. Och jag tackade för mig. Fick tre ljuvliga befriande dagar innan de som ställt kraven på mig återkom och gav mig extra tid: DE gav inte upp på mig, DE tyckte att vad jag höll på med var av betydelse. Sen kämpade jag på en stund till och till sist gick det vägen, mot alla odds. Vet inte vad jag vill säga med det här egentligen annat än att jag tror nog att kämparandan är viktig frågan man måste ställa sig är 'varför vill jag kämpa' varför gör jag detta'. Sånt som bara boostar ego kan vara svårt att hålla på med i långa loppet. Det är min erfarenhet! Kämpa på, det blir nog bra!
Det finns citat och så finns det citat. Jag är den typen som stordiggar citat och små texter! Hittar ett till nästan alla tillfällen.. Men ja jo, samtidigt så skall man ju inte ta dem för allvarligt heller. Å sen måste jag bara få småfnissa åt; Läs igenom och diskutera i små grupper. ;D
Jaa, precis vad jag också ofta tänkt. Så ofta som folk säger att "bry dig inte om vad hen sade, kasta av dig det" om någon sagt något fult. Och så sitter jag och skäms för att jag blev ledsen, för det är ju i mig felet sitter, inte hos den som sade den fula kommentaren.
Mhmm, man kan inte alltid skaka av sig allt som svider.
Problemet med de där citaten är ju att man aldrig får stanna upp och känna efter hur man mår. Ens psykiska eller fysiska illamående blir aldrig bekräftat av en själv eller av någon annan om man hela tiden förminskar det och skjuter det ifrån sig. Det är ganska empatilöst mot sig själv att peppa sig med de där så kallade visdomsorden, fastän många inte själva förstår det.
Håller fullständigt med. Min magkänsla har nog talat till mig långt före jag hade tid att lyssna.
Jamen exakt!! Du tog orden ur mun på mig. Jag har såå länge stört mig på dessa quotes som kommer upp varje dag från både höger å vänster. Jag blir galen!
Men denhär sarkastiska sorten gillar jag; "what matters most in LIFE are quotes and stuff that tells you what LIFE is really about. And here's a picture of a tree." =P heh heh. Sarkasm funkar alltid bättre på mig än alla dumma pepp-quotes när jag är nere. =P
Du e grym, Linn. Älskar dina inlägg. Alltid. Jag lovar att köpa din bok sen när den kommer ut. 😉
Det finns så många hysteriskt bra quotes också, jag vet! 🙂
Men å andra sidan, det här handlar ju egentligen väldigt lite om quotes, snarare om en samhällsattityd som finns överallt. Inte ba på Pinterest.
"Men som jag ser det ligger det väldigt starkt rotat i min generation av kvinnor. Vi ska fan i mig inte ge upp. Vi ska orka." Du har så rätt. Och ändå tänker jag på att vi är en generation som FÅR säga att vi inte orkar och får hjälp om vi ber om det . Generationerna före oss fick ju kanske inte det. Alltså jag tänker på de här kvinnorna som födde barn i bastun och följande dag stod på åkern. Eller kvinnor på stormskären eller som hade mannen vid fronten … . ja hur fan pallade de? Eller fick de meltdowns som ingen såg och så låstes de in? Världen är så annorlunda nu, eller så inte?
Men jo de där pinterest grejerna…
Jag hatar den där " Oh but what if I fall? ..Oh but darling what if You fly?
Been there done that och flög inte.
Nehej, vi kom ner med ett brak.
Men jag gillar " Stop. Breath. Cry if You must" Fast det där if You must är ju lite onödigt. Stop. Breath. Cry.
Och ja, hur mycket jag än hatar de där citaten så har jag dem också på min board. Hat-kärlek.
Jag tänker att vi blir generationen som sätter stopp. För gott.
Bra tanke. Det är nog dags.
Jag är på god väg in i väggen men av andra skäl och jag vet inte hur jag ska stoppa tåget.
Linn, jag är din nya stalker! De där citaten är förfärliga! Värst av alla enligt mig är av typen "you get in life what you give to life". Jag antar att det skall låta peppande. Jag känner bara #svältandebarniafrika #cancersom30åring #svårtsjukabarn
🙂
Men sprid inte sån där dynga vidare, såna där floskler behöver inte ens diskuteras – de har samma funktion som högklackade skor; att hålla kvinnor på plats, men inte alltför stadigt i backen så att de kan börja käfta.
Livet är inge j-a tandkrämsreklam, kan ni inte alla sluta leva som om det vore det?! Get real.
🙂
Åh alltså så bra att du tar upp detta ämne 🙂 Håller med dig! Ibland kan citaten verkligen hjälpa, men ibland blir det bara så fel.
Som elitidrottare är det rätt tufft att våga säga stopp och ta en extra vilodag. Jag lärde mig den hårda vägen eftersom jag blev övertränad och är nu nästan helt och hållet friskförklarad, men det har tagit mig snart 5 år att komma dit jag är idag.
Citat är bra och det är toppen att våga pusha sig själv och vara driven, men ibland hade det som du skriver, varit skönt om det stått typ " våga vila" istället för " Push Harder".
Nuförtiden har jag lärt mig att säga stopp och våga vila. Man lär sig av sina misstag, men hoppas på att vi kan skapa ett samhälle där det är mer och mer okej att kunna säga rakt ut att nä vet du vad nu måste jag ta en lugnare dag. Och att man sedan kan vara glad när man samlat på sig energi och orkar vara lite extra driven nästa dag!
Hur som helst, väldigt viktigt ämne oavsett vilken kategori ( idrott, entreprenörskap osv) man pratar om 🙂
Ps.
Skrev faktiskt i måndags lite om dehär med att våga vila en extra dag från träning. Om du vill läsa kan du hitta inlägget här: https://corinnegronholm.com/2016/10/10/vaga-vila-och-samla-energi/
Är det bara jag som tolkar det första citatet som att man ska lägga sig ner och andas och känna efter? Att försöka hitta tillbaka till sig själv på nåt
sätt?
Skulle inte vilja beskylla citaten för att vi inte själva vet vårt eget värde/ mäter oss för mycket utgående från vad vi presterar. Om det är nåt jag blir arg på så är det att det inte finns kurser i skolan som lär ut träning av självkänsla…
Oj så sant.
Du har inte varit sjukskriven länge men jag minns en sak som chockerade mig: Att du på samma gång som du är hemma får reda på så mycket om din omvärld. Vem är dina riktiga vänner? Vem är det som alltid finns där? Vem är det som kommer på kaffe objuden och bara kollar att du hålls ovanför vattenytan?
Och har du den där systern som säger "du är sjuk för att du är lat?". Den systern som jag hade. Tur att jag har flera för hon brände sig själv i flera år på den kommentaren. Speciellt då hon inte ens hade förstånd att be om ursäkt. Så fint och förstående! Jag som heltidsstuderade på uni och jobbade halvtid på samma gång. Men lat var jag. Oj, så lat!
För mig låter det där främmande nu men i ett annat tidevarv gick jag omkring med många av dina tankar. De ligger bakom mig nu och tycker att det är skönt. Det slog mig ändå att en gång, när jag ännu var ny i min nya frekvens, så gav jag upp. Jag tackade för mig, insåg att pressen inte var värt det. Fram till den punkten hade jag i ca 8 månaders tid frågat mig varje kväll om pressen jag satte på mig själv var mödan värt, och inte för mitt eget ego, utan för att jag ansåg att det jag höll på kunde ha betydelse blev svaret alltid ja. Tills den där kvällen då pressen blev för stor. Och jag tackade för mig. Fick tre ljuvliga befriande dagar innan de som ställt kraven på mig återkom och gav mig extra tid: DE gav inte upp på mig, DE tyckte att vad jag höll på med var av betydelse. Sen kämpade jag på en stund till och till sist gick det vägen, mot alla odds. Vet inte vad jag vill säga med det här egentligen annat än att jag tror nog att kämparandan är viktig frågan man måste ställa sig är 'varför vill jag kämpa' varför gör jag detta'. Sånt som bara boostar ego kan vara svårt att hålla på med i långa loppet. Det är min erfarenhet! Kämpa på, det blir nog bra!
Det finns citat och så finns det citat. Jag är den typen som stordiggar citat och små texter! Hittar ett till nästan alla tillfällen.. Men ja jo, samtidigt så skall man ju inte ta dem för allvarligt heller. Å sen måste jag bara få småfnissa åt; Läs igenom och diskutera i små grupper. ;D