I dag fick jag en riktigt ovanlig känsla i kroppen efter morgonkaffet. Jag längtade tillbaka till jobbet. Det har inte hänt sedan jag senast jobbade. Ännu bara för någon vecka sedan brast jag i gråt i ett terapirum – bara för att jag ens pikulite tänkte tanken på att jobba. Men vet ni – i dag kände jag ett litet glatt pirr någonstans djupt där inne när jag tänkte på vad det innebar att leta i mina rojsiga anteckningar, hacka frenetiskt på ett tangentbord och färdigställa en sida.
Å andra sidan tror jag det har varit väldigt nyttigt att bara få syssla med lustfyllt skrivande den senaste tiden. Jag älskar att klottra i den här bloggen. Det är på riktigt det bästa jag vet (de som kan vara bloggare på heltid har på riktigt världens bästa jobb). Jobbpirret tolkade jag som något positivt.
Men.
Något annat som inte är så positivt är att jag sedan Mileas kalas förra lördagen (det är onsdag i dag) har sovit cirka tre timmar långa tupplurer varje dag. Jag blev så himla trött av det. Det var en väldigt nyttig mätare. Nu vet jag ungefär vad det kostar i återhämtning när jag maxar. Hela den här veckan har gått helt till spillo rent ork-mässigt. Har inte orkat nåt. Bra att veta!
Nu kanske ni undrar varför jag skriver sån här superointressant smörja, men det är delvis för att jag själv ska minnas i framtiden (vem orkar skriva dagbok anyways?). Men också för att vissa av er har feedbackat mig så bra. Jag har förstått på mejl och fb-mess ni skickar att det jag skriver hjälper er i någon utsträckning. Det gör mig glad.
Jag vet att jag generellt har lägre skamtröskel än många andra. Jag skäms för nästan ingenting. Så om det kan hjälpa någon att jag skriver om utmattning, så gör jag det gärna. Alla vill verkligen inte. Vågar inte. Kan inte. Men det där känner jag egentligen aldrig av. Må det bära eller brista – men hålla tillbaka i den här bloggen. Det orkar jag faktiskt inte.
Hela november ska jag ännu vara hemma. Jag tror det kommer bli den bästa novembermånaden någonsin. Det är ju en av de allra äckligaste månaderna på året, tycker jag. Men i år ska jag verkligen leva ut november på bästa möjliga sätt. Ska skriva mycket, motionera mycket, sova mycket, läsa mycket. Bara fokusera på att kroppen, knoppen och människan Linkero Jung ska må så huipput som möjligt.
Hur tycker ni annars att hösten har börjat?
Jag tycker det är superfint att du delar med dig! Och vad härligt att det har känts så bra. Helt rimliga november-planer också.
Jag är lite förvånad över att jag varit hyfsat höst-positivt, även om jag mellan varven känner mig mindre pepp på att gå till jobbet eller gymmet… MEN med en resa till Indien och ett indiskt bröllop att se fram emot om 3 veckor så håller jag humöret uppe 😉
Jag skriver dagbok varje dag! I en 5-year diary. Så roligt att nu se exakt vad jag gjorde för ett år sen också.
Annars har min höst börjat riktigt bra. Har haft grymt kreativt flow nu på sistone. Men känner att mörkret nu börjar påverka mej mer och mer 😦
Jag undrar mest vart hösten försvann? Det är liksom november nästa vecka. Men å andra sidan betyder det att jag bara kommer närmare min januariresa, jej!
Och jag tycker också att det är fint att du delar med dig. Det är garanterat varför din blogg är så omtyckt. Du fejkar ju noll (eller så verkar det iag). Ärliga och äkta människor är bäst. Många kramar Linn!
P.S. November är en uuuutmärkt månad för att skriva!
november e ju bäst!!! inga överdrivna förväntningar finns, som upplagt för att överraskas positivt! Bara myyyys inomhus, starta glöggsäsong, läsa, skriva o gotta sig
Det där lilla pirret är så värdefullt. Att det ens kom en gång betyder att det finns där oberoende om det också kommer lite gråt nu och då. Många känner säkert inte ens i sina toppstunder pirr för sitt jobb. Aj että. Kram
Även här i Rovaniemi, har hösten varit ok med fint väder, som även innebär, att inte den kalla, råa havsluften, når hit innåt Landet, första snönn, komm i onsdags, men smalt bort, fast oandrasidan, öppnar Ounasvaaran Hiihtokeskus http://www.ounasvaara.fi den 12.11, så Sesongkortet, är redan skaffat dit. Deltog även i Utbildning av Boendeutvärderare för 3 veckor sedan, ordnad i sammarbete mellan Asumispalvelusäätiö Aspa http://www.aspa.fi och Förundet de Utvecklingstördas Väl http://www.fduv.fi om vilken Utbildning, det finns mycket material och mera på kommande på dessa hemsidor och om 1,5 veckor, bär det åter av till Hesa och även Ekenäs, där jag skall delta i en sak, om vilken det sedan kommer även i Större Medier. Ser frammemot Vintern, med Slalom och -mycket annat och i väntan på detta, tar jag såsmåningom världens bästa grillkorv, som innehpller 95 % kötthalt ur ugnen, skall sedan se på Pippi Långstrump via Buu.Klubbens Hemsida, senare, blir det litet vin, maletköttsås och -pasta osv, så det knallar och går, även här i Lappland helt ok.
Jag tycker det är superfint att du delar med dig! Och vad härligt att det har känts så bra. Helt rimliga november-planer också.
Jag är lite förvånad över att jag varit hyfsat höst-positivt, även om jag mellan varven känner mig mindre pepp på att gå till jobbet eller gymmet… MEN med en resa till Indien och ett indiskt bröllop att se fram emot om 3 veckor så håller jag humöret uppe 😉
Jag skriver dagbok varje dag! I en 5-year diary. Så roligt att nu se exakt vad jag gjorde för ett år sen också.
Annars har min höst börjat riktigt bra. Har haft grymt kreativt flow nu på sistone. Men känner att mörkret nu börjar påverka mej mer och mer 😦
Jag undrar mest vart hösten försvann? Det är liksom november nästa vecka. Men å andra sidan betyder det att jag bara kommer närmare min januariresa, jej!
Och jag tycker också att det är fint att du delar med dig. Det är garanterat varför din blogg är så omtyckt. Du fejkar ju noll (eller så verkar det iag). Ärliga och äkta människor är bäst. Många kramar Linn!
P.S. November är en uuuutmärkt månad för att skriva!
november e ju bäst!!! inga överdrivna förväntningar finns, som upplagt för att överraskas positivt! Bara myyyys inomhus, starta glöggsäsong, läsa, skriva o gotta sig
Det där lilla pirret är så värdefullt. Att det ens kom en gång betyder att det finns där oberoende om det också kommer lite gråt nu och då. Många känner säkert inte ens i sina toppstunder pirr för sitt jobb. Aj että. Kram
Även här i Rovaniemi, har hösten varit ok med fint väder, som även innebär, att inte den kalla, råa havsluften, når hit innåt Landet, första snönn, komm i onsdags, men smalt bort, fast oandrasidan, öppnar Ounasvaaran Hiihtokeskus http://www.ounasvaara.fi den 12.11, så Sesongkortet, är redan skaffat dit. Deltog även i Utbildning av Boendeutvärderare för 3 veckor sedan, ordnad i sammarbete mellan Asumispalvelusäätiö Aspa http://www.aspa.fi och Förundet de Utvecklingstördas Väl http://www.fduv.fi om vilken Utbildning, det finns mycket material och mera på kommande på dessa hemsidor och om 1,5 veckor, bär det åter av till Hesa och även Ekenäs, där jag skall delta i en sak, om vilken det sedan kommer även i Större Medier. Ser frammemot Vintern, med Slalom och -mycket annat och i väntan på detta, tar jag såsmåningom världens bästa grillkorv, som innehpller 95 % kötthalt ur ugnen, skall sedan se på Pippi Långstrump via Buu.Klubbens Hemsida, senare, blir det litet vin, maletköttsås och -pasta osv, så det knallar och går, även här i Lappland helt ok.