I dag är det exakt 10 år sedan jag för första gången träffade Sami. Dels betyder det att det är 3654 dagar sedan jag och Ida-Lina gick på en bra födelsedagsfest i en källare på Handelsesplanaden. Men också att jag har tillbringat exakt en tredjedel av mitt liv i en och samma relation.
IT AMAZES ME.
Inte så mycket att jag har pallat, kanske främst att någon har pallat mig (man kan diplomatiskt och taktfullt säga att jag .. hmm.. både ger och tar, heh).
Det är egentligen helt otroligt att någon har levt omkring mig i tio år – och fortfarande får mig att känna mig som Finlands främsta komiker och Årets fru 2016.
Även om det inte alls har varit så som jag trodde att långa relationer och äktenskap skulle vara när jag ägnade ett helt kapitel åt ”mannen i mitt liv” i mina högtravande klippböcker från lågstadiet. Tänkte det skulle vara idel tandblekta ellosleenden kring köksbord. En kärleksfull hand på höften medan man diskade (HAHA!).
Men vi blev inte riktigt ett flanellklätt, läsande, glasögat par i en fluffig Hästens-säng som jag visualiserade. Relationen blev lite mer som jag själv. Den ger och den tar.
Ibland ligger man i lerdiket under 10 betongplattor, ibland springer man lättvindigt över grönskande ängar.
Jag tror att den kärlek jag behöver i dag finns där man faktiskt kan skita i att reda ut varje gräl, för det räcker med ett förlåtande, skamset leende och ett Narcos-avsnitt (efter tio år har man lärt sig att man säger sjukt tröga saker som man verkligen inte menar när man är ilsken – och inser att det är lönlöst att älta).
Kan också känna galet stor kärlek när jag är arg och elak – och ser att hans mun öppnas för att säga några välvalda ord (som definitivt skulle väcka world war III) … men han väljer att vara tyst istället. Att älska är (ibland) att svälja sin stolthet.
Att älska är också att säga exakt som man känner. Eller inte känner. Högt och ljudligt. Eller sakta och snällt. Utan att behöva akta sig.
Den kärlek jag uppskattar finns där man under samma vecka funderar om man ska ha ihjäl honom med en cirkelsåg eller bygga ut vinden med den samma. Nå inte, men ni fattar. Har ännu inte påträffat en relation som alltid, alltid är friktionsfri (de finns säkert, men ingen som involverar mig). Att älska är att se bristerna och ba ”jaajaa, jag skulle ändå sakna dig om jag cirklade itu dig”.
Flera gånger i veckan skrattar jag så magen krampar. Och flera gånger i veckan tänker jag ”DAMN, jag är ett oupptäckt humoristiskt geni!!!!!!”. Och det har säkert väldigt lite med min humor att göra, utan främst för att Sami skrattar jättemycket åt mina shower (det är så himla roligt att vara rolig).
Ibland låser man in sig på toaletten för att att slippa se varandra, ibland låser man in sig på toaletten för att träffa varandra. Ibland går man in på toaletten efter varandra – och dör på fläcken.
Ibland gör jag jätteäcklig mat (jag liksom känner att det inte smakar ett skit) och ändå säger han ”tack, det var jättejättegott”. Ibland gör han ännu äckligare mat, men det är ändå så himla ljuvligt att någon har gjort mat när man är trött, så man säger ”Guuud vad gott, du är bäst”. Att älska är att se vad den andra i stunden behöver.
Hohho, så bra fiilis ännu 10 år senare.
Glöm fjärilarna i magen.
Har hela jävla zoo:t i kroppen.
Grattis! Ljuvligt.
P.S Det bor en yrkesmördare i oss alla ;D
Jävligt tur för alla att kärleken oftast vinner över irritationen. Än så länge, bahah.
Alltså sista meningen. Jag dör så fint! ❤ Grattis fina ni!
Haha, tack!
H. Flodhästen, apan och hyenan
Jag minns då jag såg er tillsammans för första gången. På Sandögatan en kväll, Sami hade cykel men gick brevid dig… möjligen påväg till Ollis. Tyckte att ni va så sjukt snygga tillsammans!
Oh those were the days, när man ännu väntade på den som gick, hahah!
Precis så laijvet måraråpå. Från grus i tamburen till frukost på sängen.
Du har en liten strålande medinstare. Har du kollat på yayanaomi… se på filmklipoen … laijvet… cool!
Ska tvinga min man läsa detta ?
Så fint! Speceillt det där om att aäga saker utan att akta sig. 🙂
Grattis! Och tack för ett härligt skrivet inlägg med hög igenkänningsfaktor ?
Satan i gatan vad du fick satt ord på ti arbeit ilaag i en långvarig relation!
Haha, vad bra du beskriver tio år tillsammans (jag har bara upplevt nio år med en och samma person, men känner igen det mesta!). Grattis och hoppas ni får minst 100 år till! (Nånej, men kanske 60?)
Underbart! 🙂 så ska ett förhållande vara. Å som nån finsk typ nångång sagt (minns tyvärr inte vem): "Riidatonta yhteiseloa on vain olemassa hautausmaalla"
sista meningen, hur fint!!
Så härligt att läsa om era år tillsammans! Känner igen mycket. Min man o jag har varit tillsammans i 17 år och vi har det så bra (trots många barn, företag mm) . Inte flyger man på små nätta moln hela tiden, men genom att uppskatta varandra så håller nog kärleken. Tycker ditt exempel om matlagningen var lysande! exakt så.
Tycker att positiva relationer lyfts rätt sällan, men de finns ju. Grattis till 10 år!
Grattis! Ljuvligt.
P.S Det bor en yrkesmördare i oss alla ;D
Jävligt tur för alla att kärleken oftast vinner över irritationen. Än så länge, bahah.
Alltså sista meningen. Jag dör så fint! ❤ Grattis fina ni!
Haha, tack!
H. Flodhästen, apan och hyenan
Jag minns då jag såg er tillsammans för första gången. På Sandögatan en kväll, Sami hade cykel men gick brevid dig… möjligen påväg till Ollis. Tyckte att ni va så sjukt snygga tillsammans!
Oh those were the days, när man ännu väntade på den som gick, hahah!
Precis så laijvet måraråpå. Från grus i tamburen till frukost på sängen.
Du har en liten strålande medinstare. Har du kollat på yayanaomi… se på filmklipoen … laijvet… cool!
Ska tvinga min man läsa detta ?
Så fint! Speceillt det där om att aäga saker utan att akta sig. 🙂
Grattis! Och tack för ett härligt skrivet inlägg med hög igenkänningsfaktor ?
Satan i gatan vad du fick satt ord på ti arbeit ilaag i en långvarig relation!
Haha, vad bra du beskriver tio år tillsammans (jag har bara upplevt nio år med en och samma person, men känner igen det mesta!). Grattis och hoppas ni får minst 100 år till! (Nånej, men kanske 60?)
Underbart! 🙂 så ska ett förhållande vara. Å som nån finsk typ nångång sagt (minns tyvärr inte vem): "Riidatonta yhteiseloa on vain olemassa hautausmaalla"
sista meningen, hur fint!!
Så härligt att läsa om era år tillsammans! Känner igen mycket. Min man o jag har varit tillsammans i 17 år och vi har det så bra (trots många barn, företag mm) . Inte flyger man på små nätta moln hela tiden, men genom att uppskatta varandra så håller nog kärleken. Tycker ditt exempel om matlagningen var lysande! exakt så.
Tycker att positiva relationer lyfts rätt sällan, men de finns ju. Grattis till 10 år!