I dag har jag gjort så många framsteg att jag naturligtvis inte kan låta bli att skryta om dem (en får passa på att glädja sig, garanterat spyr jag dubbelt upp i morgon).
1. Jag duschade stående. Stående! Hela tiden! Har inte hänt sedan .. ja, sedan när? Jag var så stolt, men så trött.
2. Jag hade besök av Jenny och övade på att inte ha spyhinken framme. Måste börja lita på att det faktiskt går att ha långa spyfria stunder på eftermiddagarna nu. Och jag spydde inte ens. Victory!
3. Jag gjorde en pannkaka (fine, Sami vispade ihop det till en slät smet för jag orkade inte). Men ändå! Jag bidrog med något!
Angående punkt två så är det intressant hur det här med spyor kan vara så känsligt. Jag tycker det är så hemskt att spy i offentligen. Därför drar jag mig verkligen från att vistas på platser där jag kan stöta på främlingar nu. Jag vill inte att det ska vara så. Blir så irriterad på mig själv för att jag låter mig påverkas av sånt trams. Vill helst att jag ska tänka ”so what om jag spyr?”.
Men tycker man känner sig så utsatt och så förödmjukad när man mitt i allt spyr på offentlig plats. Tårarna som rinner, snoret som fladdrar. Gud så jag skäms. Tänker att deras stirrande blickar ser mig som 1. Läbbig polityrtant 2. Person med smittsam Noro.
Därför har jag ibland försökt gå ner till Sale (vi bor ett hus ifrån) och köpa något – bara för att inte göda min torgskräck (att gå dit tar skitlänge med mina 85-åriga darriga steg). Vill inte bli isolerad pga. rädsla för spyti. Oftast slutar det bara med att jag kaskadspyr när jag kommer hem, för ansträngningen var för hård.
Har aldrig varit emetofobiskt lagd, men när det kommer till att vara någon annanstans än hemma just nu, så är jag på helspänn. På rådgivningen känns det nästan okej att spy (tänker att alla som är där förstår att en eventuellt kan vara gravid). Har irriterande nog utvecklat någon form av lindrig spyskräck. Därför övar jag lite sakta här hemma, att inte hela tiden ha spyhinken framme när jag mår lite bättre (min relation till spyhinken börjar bli osund).
Önskar så jag vågade åka till jobbet med några intyg, till frissan för färgning eller helt enkelt bara hämta barn från dagis. Till exempel. Men iiiiiik, den darran. Vill inte spy på chefen, på Emma eller skrämma skiten ur ett valfritt dagisbarn. Vill så mkt, vågar så lite.
Hur svårt kan det vara att tänka ”so what om jag spyr?”. GRRRRRRRRR.
Forever Jung 
Igår vid laboratoriet satt en tant och spydde i en roskis… med betoning på tant, så hon var knappast gravid. Eller så var hon det. Vem vet!
Borde ha satt mig bredvid henne med medlidande blick och ba "i vilken vecka är du nu?".
Staki dig… snart är det jj dags för vårsol och tulpaner! Då är nog spyendet mycket bättre (håller tummarna).
Jiiihaaa, idag fick jag säsongens första tulpaner av Jenny. Nu vänder det!
Heja heja! Vilka fina framsteg! Speciellt att duscha stående.
Jag känner igen resonemanget kring offentlig spya. Jag gav dock efter till slut och har hunnit med bl.a. blåbärsspya i snön utanför entrén till Expert och kaskadspya i en trådroskis i Citymarkets parkeringshus. Mycket skönt att kunna släppa spärren. Det betyder inte att folk inte stirrade med avsky i blicken. Men hej, vad kan man? Kämpa på!
Måste samla mer mod och icke-skam! Bli ett med den offentliga spyan!
Oj just så där- Minns så väl hur det var när jag väntade Fredrika och tog körkort samtidigt. Jag mådde ju så jädrans illa att jag var tvungen å öppna bildörren för att spy i rännsten. Herregud så jag skaka och skämdes- Och billukten uääääk. Och lukten av hår och frisk lukt och lukten av snö- uäääk. För det var vinter och allt utom vetemjöl luktade så fruktansvärt hemskt.
Men som du sa Eyes on the prize! Det var bra sagt. Idag är hon en ung ljuvlig människa som studerar i Svealand och har sitt för sej. Så kan det gå här i livet. När man blir du med en spyhink.
Så himla underligt egentligen, att så mycket som en gång doftade så gott (mat! barn! parfym! nytvättade kläder!) idag får en att kaskadspy över ett helt badrum. Nytvättade kläder gör att mina ögon far helt i kors. Så JÄVLA EKLIT med tvättmedel. Nog är människan UNDERLIG!
Men tänk sådana framsteg du gjort! Du orkar skriva, du orkar gå med darrande steg till butiken… Snart är du ute på promenad varje dag och allt smakar och luktar gott, snart snart 😉
Mest väntar jag på känslan av att vara hungrig (min bästa känsla) och sedan ba FÅ ÄTA MASSOR (korrigerar, DET är min bästa känsla!).
Alltså så HÖG igenkänningsfaktor!!! Därför hatade jag att vara inne på sjukhuset pga. graviditetsspyandet – för ville inte spy någon annanstans än hemma.
Helt sjukt att man tänker så – för vadå om man spyr lite här och där?!
Konstigt nog har jag ALDRIG spytt så där offentligt med mina två HG graviditeter (förutom då på sjukhuset). Orsaken ligger nog i det att jag var en mökkihöperö och kunde inte heller åka nånstans då jag var i så dåligt skick. Alla de gångerna jag skulle t.ex till apoteket var jag på helspänn för att börja spy. Min trygghet var min spypåse som jag aldrig behövde använda (SOM TUR).
Fint att höra om dina framsteg, heja du!!!
Fast precis som jag gissade så blev det en straffdag idag. Har spytt som en dåre.
Jo, tyvärr brukar de gå så – att man får lidanästa dag. Tsemppiä!
Det här låter nu helt banalt… men skulle det kännas lättare om du hade med en spypåse i jackfickan, om utifall att? Då bibehåller du iaf någon form av känsla av kontroll. "Come what may, jag har faktiskt en spypåse"
Så fantastiskt m bebis. Må ditt illamående försvinna snart, snart.
Ja men gud, det har jag alltid. Skulle inte falla mig in att röra mig utomhus utan minst två i jackfickorna och minst två i utebyxorna. Och minst lika många i bilen!
Jo tjena, jobbade på bank, fick ursäkta mig och gå ut ur kontoret. Spydde i närmaste skräpis. Visste att jag sku tillbaka, le ursäktande igen och vara livrädd för att spy på människan som luktade vitlök. Huvvadå.
Alltså, det här är ett äckligt erkännande nu, men när det var som värst klarade jag inte av att svälja utan att spy. Så jag hade konstant näsdukar på mig när jag skulle utanför dörren och låtsades snyta mig, men egentligen spottade jag i näsduken för att slippa få kväljningar. Sorry alla som trodde jag var förkyld i två månader…
Igår vid laboratoriet satt en tant och spydde i en roskis… med betoning på tant, så hon var knappast gravid. Eller så var hon det. Vem vet!
Borde ha satt mig bredvid henne med medlidande blick och ba "i vilken vecka är du nu?".
Staki dig… snart är det jj dags för vårsol och tulpaner! Då är nog spyendet mycket bättre (håller tummarna).
Jiiihaaa, idag fick jag säsongens första tulpaner av Jenny. Nu vänder det!
Heja heja! Vilka fina framsteg! Speciellt att duscha stående.
Jag känner igen resonemanget kring offentlig spya. Jag gav dock efter till slut och har hunnit med bl.a. blåbärsspya i snön utanför entrén till Expert och kaskadspya i en trådroskis i Citymarkets parkeringshus. Mycket skönt att kunna släppa spärren. Det betyder inte att folk inte stirrade med avsky i blicken. Men hej, vad kan man? Kämpa på!
Måste samla mer mod och icke-skam! Bli ett med den offentliga spyan!
Oj just så där- Minns så väl hur det var när jag väntade Fredrika och tog körkort samtidigt. Jag mådde ju så jädrans illa att jag var tvungen å öppna bildörren för att spy i rännsten. Herregud så jag skaka och skämdes- Och billukten uääääk. Och lukten av hår och frisk lukt och lukten av snö- uäääk. För det var vinter och allt utom vetemjöl luktade så fruktansvärt hemskt.
Men som du sa Eyes on the prize! Det var bra sagt. Idag är hon en ung ljuvlig människa som studerar i Svealand och har sitt för sej. Så kan det gå här i livet. När man blir du med en spyhink.
Så himla underligt egentligen, att så mycket som en gång doftade så gott (mat! barn! parfym! nytvättade kläder!) idag får en att kaskadspy över ett helt badrum. Nytvättade kläder gör att mina ögon far helt i kors. Så JÄVLA EKLIT med tvättmedel. Nog är människan UNDERLIG!
Men tänk sådana framsteg du gjort! Du orkar skriva, du orkar gå med darrande steg till butiken… Snart är du ute på promenad varje dag och allt smakar och luktar gott, snart snart 😉
Mest väntar jag på känslan av att vara hungrig (min bästa känsla) och sedan ba FÅ ÄTA MASSOR (korrigerar, DET är min bästa känsla!).
Alltså så HÖG igenkänningsfaktor!!! Därför hatade jag att vara inne på sjukhuset pga. graviditetsspyandet – för ville inte spy någon annanstans än hemma.
Helt sjukt att man tänker så – för vadå om man spyr lite här och där?!
Konstigt nog har jag ALDRIG spytt så där offentligt med mina två HG graviditeter (förutom då på sjukhuset). Orsaken ligger nog i det att jag var en mökkihöperö och kunde inte heller åka nånstans då jag var i så dåligt skick. Alla de gångerna jag skulle t.ex till apoteket var jag på helspänn för att börja spy. Min trygghet var min spypåse som jag aldrig behövde använda (SOM TUR).
Fint att höra om dina framsteg, heja du!!!
Fast precis som jag gissade så blev det en straffdag idag. Har spytt som en dåre.
Jo, tyvärr brukar de gå så – att man får lidanästa dag. Tsemppiä!
Det här låter nu helt banalt… men skulle det kännas lättare om du hade med en spypåse i jackfickan, om utifall att? Då bibehåller du iaf någon form av känsla av kontroll. "Come what may, jag har faktiskt en spypåse"
Så fantastiskt m bebis. Må ditt illamående försvinna snart, snart.
Ja men gud, det har jag alltid. Skulle inte falla mig in att röra mig utomhus utan minst två i jackfickorna och minst två i utebyxorna. Och minst lika många i bilen!
Jo tjena, jobbade på bank, fick ursäkta mig och gå ut ur kontoret. Spydde i närmaste skräpis. Visste att jag sku tillbaka, le ursäktande igen och vara livrädd för att spy på människan som luktade vitlök. Huvvadå.
Alltså, det här är ett äckligt erkännande nu, men när det var som värst klarade jag inte av att svälja utan att spy. Så jag hade konstant näsdukar på mig när jag skulle utanför dörren och låtsades snyta mig, men egentligen spottade jag i näsduken för att slippa få kväljningar. Sorry alla som trodde jag var förkyld i två månader…