Jag har nått den psykiska vändpunkten för den här graviditeten. Vågar jag nästan säga högt. Bara den insikten gör att jag vill öppna vardagsrumsfönstret och ropa ut över hela Brändö: FATTAR NI, DET FINNS EN FRAMTID! ALLT KOMMER ATT ORDNA SIG! JAG KOMMER ATT ÖVERLEVA DET HÄR!
Men mina tidigare erfarenheter håller mig lite tillbaka. Att jag redan mår bättre så här tidigt i graviditeten gör en såklart lite skeptisk. Men nu tänker jag inte slösa mer tid på sån tjafsig oro. Jag tror faktiskt att det svänger nu. Jag spyr så lite, så lite, så lite – även om illamåendet såklart sitter i. Att tro att man ska spy är ändå hundra gånger softare än att faktiskt göra det.
Jag har också gett mig själv ett löfte: Nu är det slut på alla katastroftankar. Jag tänker inte slösa en hel graviditet, min sista graviditet, på att noja över det ena och det andra. Jag har inte direkt oddsen på min sida, men tänk så himla onödigt om jag slösade en hel graviditet på att oroa mig om allt till slut visade sig gå hur bra som helst.
Såklart måste man bejaka de känslor man känner och låta eventuell oro vara verklig, men hurudan graviditet, förlossning och babytid som tilldelas mig är trots allt inget jag kan påverka här och nu. Istället ska jag försöka visualisera den revanschförlossning jag drömmer om. Om bubblan spricker – vad är det värsta som kan hända? Att jag varit glad i onödan?
Nä vet ni, nu lajvar vi nya tider, va?
Forever Jung 
Skulle sååå behöva hänga på i detta..dvs att på riktigt kunna släppa oro och släppa katastroftankar. Men alltså hur gööör man? Tips mottages gärna ☺
Då jag väntade min flicka o mådde illa (dock inget liknande som du) så lättade frusna blåbär/hallon/mangobitar mitt illamående..från frysen bara direkt i munnen att suga på nåt fruset.lättar för stunden.
Kämparkramar
Tror man måste komma på ett sätt som funkar för en själv. För egen del tror jag det hjälper med insikten om att mina tidigare graviditeter totalt har varit utom min kontroll – så också denna. Och är det här sista gången jag går igenom en sådan, så kan jag iaf försöka njuta av det lilla som är härligt. Jag fastnar så lätt i dåliga tankemönster och måste bara rationalisera mig därifrån nu när jag en gång har krafter att avstyra. För mig handlar det också mycket om att våga kasta mig ut i det obekväma (ska t.ex börja jobba nu och det känns så jävla läskigt, även om jag tror det kommer vara det bästa på länge!). Lycka till!
det bli bara, det blir bra 🙂
har ni annars vinden full av babygrejs kvar från Mileas och Matheos babytid eller måste ni skaffa nytt allting? har ni inget kvar kan du ju börja göra fynd på netet (facebook loppisar mm) roligt tidsfördriv 🙂
Har en lättare strategi denna gång: Ska tjata till mig allt av kompisar som nyss fått barn.
Åh, hoppas det håller i sig! Du har säkert prövat mediciner? Postafen hjälpte för mig, jag hade nog hoppat framför tåget utan den dagliga dosen Postafen när det var som värst. Fy fan.
Japp, har ätit mig igenom hela utbudet på marknaden-ish.
Jess! Så ska det låta!
Voj du fina ❤ Härligt! Jag är så glad för din skull….och ja, så är det! Allting kommer att ordna sig! Körde förbi det gula huset igår kväll o tänkte på er ❤ Puss o kram
Skulle sååå behöva hänga på i detta..dvs att på riktigt kunna släppa oro och släppa katastroftankar. Men alltså hur gööör man? Tips mottages gärna ☺
Då jag väntade min flicka o mådde illa (dock inget liknande som du) så lättade frusna blåbär/hallon/mangobitar mitt illamående..från frysen bara direkt i munnen att suga på nåt fruset.lättar för stunden.
Kämparkramar
Tror man måste komma på ett sätt som funkar för en själv. För egen del tror jag det hjälper med insikten om att mina tidigare graviditeter totalt har varit utom min kontroll – så också denna. Och är det här sista gången jag går igenom en sådan, så kan jag iaf försöka njuta av det lilla som är härligt. Jag fastnar så lätt i dåliga tankemönster och måste bara rationalisera mig därifrån nu när jag en gång har krafter att avstyra. För mig handlar det också mycket om att våga kasta mig ut i det obekväma (ska t.ex börja jobba nu och det känns så jävla läskigt, även om jag tror det kommer vara det bästa på länge!). Lycka till!
det bli bara, det blir bra 🙂
har ni annars vinden full av babygrejs kvar från Mileas och Matheos babytid eller måste ni skaffa nytt allting? har ni inget kvar kan du ju börja göra fynd på netet (facebook loppisar mm) roligt tidsfördriv 🙂
Har en lättare strategi denna gång: Ska tjata till mig allt av kompisar som nyss fått barn.
Åh, hoppas det håller i sig! Du har säkert prövat mediciner? Postafen hjälpte för mig, jag hade nog hoppat framför tåget utan den dagliga dosen Postafen när det var som värst. Fy fan.
Japp, har ätit mig igenom hela utbudet på marknaden-ish.
Jess! Så ska det låta!
Voj du fina ❤ Härligt! Jag är så glad för din skull….och ja, så är det! Allting kommer att ordna sig! Körde förbi det gula huset igår kväll o tänkte på er ❤ Puss o kram