Ja, det här med mammabloggar, som jag frågade er om. Det var ju inte så att jag menade att jag i framtiden hade tänkt förändra min blogg beroende på om ni gillar mammabloggar eller ej. Det kommer inte på fråga. Ville bara veta vad ni tycker om mammabloggar så där i största allmänhet. I den här bloggen skrivs det om högt och lågt, det som faller mig in, helt enkelt. Både mommystuff och icke.
Tycker inte man blint ska anpassa sin blogg efter vad läsarna efterfrågar, man ska skriva om det som känns rätt i hjärtat.
I dag skriver jag t.ex från förkylningshjärtat. Har ont överallt och har varit hemma från jobbet (Milea också). Inte nog med att feberfrossan kom igår, jag fick också gallkramper. Inte så konstigt med tanke på mina hejdlösa frosserier de senaste veckorna. Har bara tyckt så mycket om mat att jag har velat sluka allt. Nu är det tyvärr schlutt på det.
Min enda glädje, maten – goodbye. Slut på fett, gott och svårsmält. Slut på rökt lax, äpplen och ägg. Slut på kaffe och kaffe och kaffe. Yhyyyy. In med gröt, grönsakssoppa och ljust bröd. Jag har sörjt hela dagen. Jag vill ju äta allt som kommer i min väg (speciellt när jag är förkyld och tycker synd om mig själv).
Att jag faktiskt bara är 31 är ändå ett mysterium these days. Man skulle snarare tro att jag är 81 med tanke på hur jag ser ut när jag möter dig med 1. Foglossning 2. Evighetslång urinvägsinfektion 3. Gallbesvär 4. Förkylning. Kan man ha fler besvär ännu? Jo, man kan, för jag hade mitt hemoglobin på 92 i dag när jag mätte.
Avslutningsvis en bildrapport från rotikråppin, vecka 24:
Forever Jung 
Åh, jag känner verkligen med dig! Jag har mer trauman från själva graviditeten än förlossningen! Fick i princip allt som du haft, plus havandeskapsförgiftning. Var grön av avund på de som mådde så bra och klarade av att göra saker, njuta av sin graviditet och inte fick några komplikationer. Stor kram!
Härligt, då inväntar jag den också! 🙂
Det känns som att graviditeten nu vid 30 års åldern känns mycket jobbigare än då när man var 20 bast! Lägger till på listan: 1 sjuk i höften, 2 blodsockeruppföljning 4ggr/dygn, 3 stödstrumpor 4 evigt springande och pissa 5 svårt att sova om nätterna 6 trött hela tiden
Hälsningar rotikroppen från vecka 26 ?
Du kan aldrig gissa vad som hände när jag steg upp efter att jag publicerade det här blogginlägget!
…eller jo, det kanske du kan. Jag kaskadspydde så kraftigt att jag kissade på mig. Love myself.
OU noU!! Vilken otur (sorry att jag lite skrattar här bakom skärmen) . Hoppas du får bättre dagar också!
Låter alldeles för bekant med gravid rotikropp. Jag hade nån hemlig önskan om att jag kanske kunde få uppleva en graviditet man kan njuta av (Finns de på riktigt??) den tredje gången men nej, min kropp är ej menad för detta. Foglossning, sammandragningar nog det värsta för min del för tillfället. Jag är dessutom enorm, såväl magen som resten av lekamen, och vankar omkring som om jag är fem före att föda trots att det är 14 veckor kvar.
På nåt plan lite skönt att läsa att det finns andra med lite liknande upplevelser. Same but different.
Kämpa! Snart är sommaren här och bebisarna på utsidan.
Hear hear, när jag födde Matheo hade jag samma omkrets på magen som jag har idag. Och sexton veckor kvar! Maj gaaad, kommer vara så osmidig i juli.
Måste lägga till din blogg på Bloglovin nu, skön läsning!
Åh, jag känner verkligen med dig! Jag har mer trauman från själva graviditeten än förlossningen! Fick i princip allt som du haft, plus havandeskapsförgiftning. Var grön av avund på de som mådde så bra och klarade av att göra saker, njuta av sin graviditet och inte fick några komplikationer. Stor kram!
Härligt, då inväntar jag den också! 🙂
Det känns som att graviditeten nu vid 30 års åldern känns mycket jobbigare än då när man var 20 bast! Lägger till på listan: 1 sjuk i höften, 2 blodsockeruppföljning 4ggr/dygn, 3 stödstrumpor 4 evigt springande och pissa 5 svårt att sova om nätterna 6 trött hela tiden
Hälsningar rotikroppen från vecka 26 ?
Du kan aldrig gissa vad som hände när jag steg upp efter att jag publicerade det här blogginlägget!
…eller jo, det kanske du kan. Jag kaskadspydde så kraftigt att jag kissade på mig. Love myself.
OU noU!! Vilken otur (sorry att jag lite skrattar här bakom skärmen) . Hoppas du får bättre dagar också!
Låter alldeles för bekant med gravid rotikropp. Jag hade nån hemlig önskan om att jag kanske kunde få uppleva en graviditet man kan njuta av (Finns de på riktigt??) den tredje gången men nej, min kropp är ej menad för detta. Foglossning, sammandragningar nog det värsta för min del för tillfället. Jag är dessutom enorm, såväl magen som resten av lekamen, och vankar omkring som om jag är fem före att föda trots att det är 14 veckor kvar.
På nåt plan lite skönt att läsa att det finns andra med lite liknande upplevelser. Same but different.
Kämpa! Snart är sommaren här och bebisarna på utsidan.
Hear hear, när jag födde Matheo hade jag samma omkrets på magen som jag har idag. Och sexton veckor kvar! Maj gaaad, kommer vara så osmidig i juli.
Måste lägga till din blogg på Bloglovin nu, skön läsning!