Trots att det råder allmän tyck-synd-om-mig-feeling i Gula huset (eller närmare bestämt i min förkylda kropp) har jag ändå noterat att det finns tre mycket goda ting omkring mig. Tro det eller ej, men jag kommer högst sannolikt att överleva. Kanske just tack vare dessa. Här kommer tre bra tips från mig till dig:
1. Johanna Holmströms Själarnas ö. Jag tyckte så mycket om språket. Ska ni inleda er höstläsningsputki i dag, så är det här en god kandidat att börja med. En baksidestext som börjar med meningen ”En höstnatt år 1891 dränker Kristina Andersson sina två sovande barn i Aura å. Sedan ror hon hem” kan ju omöjligt lämnas därhän. Så här ska en bok skrivas.
2. Nektariner. En sak som jag alltid förknippar med skolstart är nektariner. Just exakt vid den tidpunkten ska man äta nektariner. Herregud så de är goda nu! Söta, mjuka och alldeles alldeles underbara. Jag äter garanterat över rekommenderat dagligt intag. Och när jag inte äter dem som sådana hackar jag ner dem i sallad. I väntan på egna äpplen är detta min stora last. Minns att jag alltid köpte två stycken från Masa (så tassigt att jag fortfarande kallar S-market i Karis för Masa – det var ju ändå säkert 20 år sedan den bytte namn) när jag skulle cykla hem från gymnasiet. Snaskade i mig två nektariner på den 10 km långa cykelturen från centrum till Sannäs. Njöt.
3. Höstskor. Rent klädmässigt tycker jag den bästa tiden är nu. När man återigen kan ha heltäckande skor utan att dö svettdöden. Och långbyxor! Och tröjor! Men allra mest uppskattar jag att få in foten i mina egna skor. Efter månader av svullofötter är det rena rama drömmen att få sticka in foten i något annat än Samis flipflops (snacka om att känna sig som Askungen). I går plockade jag fram fram alla skor jag hade slängt upp på vinden. Bra känsla ändå. Att göra sig av med flipflops och annan skit som påminner om sommaren som aldrig riktigt levererade.
Bubblare: Min superfina bebis. Nog är hon ju himla härlig att titta på! Här med nytvättat hår och välkammad sidobena.
Forever Jung 
Vad roligt att du tycker om Själarnas Ö! Jag arbetade med att språkgranska den i våras, och blev mäkta fascinerad av historien och Holmströms fängslande sätt att berätta den. Hoppas det är fler som kommer sig för att läsa om dessa otroliga kvinnoöden.
ÅÅÅÅÅ! Själarnas ö. Jag blev helt siepattu av den boken. Den är fruktansvärt,sjukt,underbart ,sinnesjukt bra. Jag grät som en gris på en kebabrestaurang där jag satt och läste och tryckte i mig ris och kebab. Grät så jag blev tvungen att lämna restaurangen och sträckläste överallt. Finlandiapriset! Måste få. Finlandiapriset. Språket, stoffet, storyn,karaktärerna, allvaret, allt. Så lycklig över att du lyfter fram den boken, för den är helt överlägset det bästa som skrivits på finlandssvenskt håll . Minkriket och den här.Inget trams och inget svammel och inget som man inte begriper. Om jag ser Johanna Holmström tänker jag klämma ihjäl henne och pussa och jaga och pussa och krama tack tack tack hysteriskt.
Boken gick direkt in på min att läsa-lista. Å ja, nu vill jag klä mig i vanliga kläder och så småningom plocka bort de där sommarkläderna jag aldrig hann använda.
Men Masa är väl ännu Masa? Har jag för mig.
Vad roligt att du tycker om Själarnas Ö! Jag arbetade med att språkgranska den i våras, och blev mäkta fascinerad av historien och Holmströms fängslande sätt att berätta den. Hoppas det är fler som kommer sig för att läsa om dessa otroliga kvinnoöden.
ÅÅÅÅÅ! Själarnas ö. Jag blev helt siepattu av den boken. Den är fruktansvärt,sjukt,underbart ,sinnesjukt bra. Jag grät som en gris på en kebabrestaurang där jag satt och läste och tryckte i mig ris och kebab. Grät så jag blev tvungen att lämna restaurangen och sträckläste överallt. Finlandiapriset! Måste få. Finlandiapriset. Språket, stoffet, storyn,karaktärerna, allvaret, allt. Så lycklig över att du lyfter fram den boken, för den är helt överlägset det bästa som skrivits på finlandssvenskt håll . Minkriket och den här.Inget trams och inget svammel och inget som man inte begriper. Om jag ser Johanna Holmström tänker jag klämma ihjäl henne och pussa och jaga och pussa och krama tack tack tack hysteriskt.
Boken gick direkt in på min att läsa-lista. Å ja, nu vill jag klä mig i vanliga kläder och så småningom plocka bort de där sommarkläderna jag aldrig hann använda.
Men Masa är väl ännu Masa? Har jag för mig.