Jag får verkligen säga som Rofa häromdagen: ”Ni som bloggar varje dag – hur gör ni det?”. Jag hinner inte alls blogga så ofta som jag skulle vilja just nu. Dagarna bara flyyyyger iväg. Det är inte så att jag känner stress över att bloggen står stilla, men det är så trist när jag har så fruktansvärt mycket att säääääääga som jag aldrig hinner plita ner. Kvällarna är så ovanligt korta numera. Hela dagen brinner det i mig av skriv- och skaparlust, men sedan är det som om någon liten jycke gnager upp all min skrivtid. FRÄCKT!
Men ni har ju hört det gamla ordspråket: man är vad man äter och man gör vad man prioriterar. I förrgår prioriterade jag en loppisrunda och igår prioriterade jag att baka rulltårta med Milken när hon mitt i all frågade ”kan vi göra rulltårta?” och jag av någon outgrundlig anledning svarade ”ja, varför inte?”. Och visst var det kul, men inte är det ju blogga int (även om man känner sig lite mallig en stund efteråt när föräldrapoängen ba haglar ner i köket).
Och nu trodde jag att jag skulle hinna skriva en lång harang om livet just nu, men klockan tickar hårt neråt. Hem och skola-möte för denna klassförälder väntar. Ajökens!
Punkt 4. 😉
http://danielasdagbok.com/2017/october/20-saker-du-kanske-inte-visste-om-mitt-bloggande-2.html
Punkt 4. 😉
http://danielasdagbok.com/2017/october/20-saker-du-kanske-inte-visste-om-mitt-bloggande-2.html