Söndagsgöra i sjukstuga.

Ja, man sku ju nästan tro att jag är synsk. 1. Kön till Korv-Görans var alldeles för lång igår (så premiären är fortfarande ogjord – orkade inte ens försöka). 2. Matheo fick feber inatt (han var varit så dålig i dag – äter inte ens glass).

Så det blev ju en högst medelmåttig söndag, detta. Fast hemma. Grått ute. Pyjamas halva  dagen. Och jag lider så mycket med feberbarnet. Vet precis hur det känns när tempen snurrar där kring 39 grader. Han orkar inte ens se på tv, inte äta, inte någonting. Han bara kvider så där ångestfyllt som man gör när febern har tagit en i besittning. Snurrar runt i soffan och frågar efter pappa (som för övrigt jobbar) medan vi matar honom med medicin, saft och Netflix.

Jag och Milken fick värsta rycket och städade ur det absolut ekligaste av skräpskåp här hemma. Vi var ju mer eller mindre fast inomhus hela dagen, eftersom jag inte riktigt vågade lämna feberbarnet ensamt med temperaturer som det där, så det fanns inte så mycket mer spännande att göra än just städning. Så här i efterhand är jag urglad att vi blev påtvingade en innedag, för GUUUD vad vi har uträttat! I tre timmar sorterade vi skåp och lådor i köket. Sju plastpåsar skit senare var vi så nöjda att vi gick och ”köpte glass åt Matheo”.

Nå, det visade sig att han inte ville ha, men vi åt i alla fall (någon måste ju, ehe). För övrigt måste jag säga att det är SÅ SKÖÖÖÖÖÖÖNT att rensa i skåp. Känner mig 10 kilo lättare. Nu kan jag öppna det där skåpet utan att spänna mig före. Så sjukt när man tänker på det, att fulla råddiga skåp faktiskt omedvetet ger en dåliga vibes på det där viset.

Men nu: Ta en kaffe. Slappa loss. Invänta bättre tider.