En mamma och en dotter går hem från skolan i strålande solsken.
Mamman är uppfylld av kvinnodagskamp.
Dottern är lite trött på mamman.
– Vet du var det är för dag i dag?
– Nå torsdag!
– Jamen, förutom torsdag? Vet du vilken dag vi uppmärksammar i dag? Har ni kanske pratat om det i skolan?
– Nå nä.
– Nå kvinnodagen! Internationella kvinnodagen!
– Okej, varför då?
– Nå man försöker få så många som möjligt att förstå hur viktigt det är att pojkar och flickor har det lika bra. På många ställen är flickor så mycket mindre värda än pojkar. …bla bla bla.. I Afghanistan t.ex där går bara tre av tio flickor i skola. För de får inte ens gå i skola! Bla bla bla. BLA BLA BLA. Kvinnors kamp för lika rättigheter … Bla bla bla .. Du vet, för att få bukt på den ojämställdhet som tyvärr råder i samhället. Bla bla bla.
*en kilometers monolog pågår*
Flickan ser plötsligt riktigt bedrövad ut.
Stannar.
Tittar upp mot mamman.
Mamman håller andan.
– Vet du, mamma?
– Ja..?
– JAG ÄR SÅ FRUKTANSVÄRT TÖRSTIG EFTER JUMPPAN!!!
Ridå.
Hon hörde dig. Nu processar hon, och sparar det i feministfacket i huvudet där allt annat klokt du säger fastnar. Tro mig!
Ja, let a mother dream! 🙂
Hon hörde dig. Nu processar hon, och sparar det i feministfacket i huvudet där allt annat klokt du säger fastnar. Tro mig!
Ja, let a mother dream! 🙂