Sevendays blogglista: Mammor.

Den här veckan är mammornas vecka (tycker faktiskt att dagen kunde utökas till en hel vecka). Det var ungefär ett sekel sedan jag har fyllt i Sevendays blogglista, så nu är det minsann dags. Speciellt när temat är så här utmärkt.

 

Mammor är: .. de hålögda, urskarpa, kärleksfulla varelserna som småspringer två meter bakom barnen. Som gör så gott de kan, på olika sätt. Som sällan förstår storheten i vad de skapar, upplever och genomlider.

En mamma jag ser upp till: Det finns ingen enskild perfekt mamma. Men det finns väldigt många mammor som har fina kvaliteter på skilda håll. Beundrar särskilt de mödrar som väljer den väg som känns rätt för dem – och vågar gå den med ryggen rak. Det är så lätt att vackla i dessa tider, när modersrollen ännu står i förändring och när budskapen utifrån är sällsynt förvirrande. Ser upp till dem som ger upp allt och satsar rubbet på barn och familj – om det känns rätt. Och jag beundrar de som vägrar det samma – eftersom det är fullkomligt otänkbart. Men så där i stora drag ser jag upp till alla som orkar vara morsor och samtidigt ha vettet i behåll, heh.

Jag som mamma är/skulle varaJag är fullständigt vidrig när jag har sovit för lite (muckar gräl och morrar argt), men annars är jag rätt snäll och givmild när jag har rätt feeling. Jag frågade barnen hurudan mamma jag är och Milea sa ”Du är bra på att 1. stiga upp på morgonen när man ska till skolan (”pappa snarkar ju bara och snoozar”) 2. du är bra på att läsa för oss och 3. du är bra på att berätta roliga vitser”. Matheo sa ”Du är rage”. 

Men då blev Milea arg och sa ”NÄHÄ, mamma är faktiskt JÄTTESNÄLL!”. Ja, någonstans där mittemellan kanske? Ja ja ja, en gör så gott en kan. Och jag försöker visa att en mamma bara är en vanlig, dödlig människa (som råkade bli befruktad). 

 

2018 05 08 08.02.53 1 1

 

Det bästa med min mamma: Att hon aldrig sviker. Och då ska ni veta att jag har haft många underliga infall i mina dagar. Men nog står hon ändå alltid där vid min sida. En mycket viktig stöttepelare. Till på köpet har hon också ett väldigt gott humör och en sällsynt välutvecklad humor (inte klår hon Lotta eller mig, men hon förtjänar en hedersvärd tredjeplats som Rolig Människa).

En sak min mamma lärt mig: Förmågan att alltid landa på fötter (och faktiskt på ganska fula sådana, nu när jag tänker efter – tår är inte riktigt vår grej, men vi har många andra fina kvaliteter).

På så sätt liknar jag min mamma: Tycker de facto att vi är väldigt lika både på insidan och på utsidan. Tycker jag ser hennes fejs i spegeln varje morgon, men överlag har vi en liknande framåtrörelse i livet så där i största allmänhet. Bilden här ovan brukar jag btw le mycket åt. Tycker det är så gulligt med de jonasgardellska händerna. Och pudelhåret dårå (det var ju inte 80-tal för intet). 

Det här borde alla mammor ha rätt till: Minst en fri timme ute i friska luften varje dag. Och lika lön för lika arbete. 

Så firar jag mors dag: Nu vet jag faktiskt inte vad mina planer säger, men jag hoppas ju förstås på Replot. Men sånt vet man ju aldrig med en skiftesarbetare i huset. Allt jag önskar är frukost på sängen, eftersom äta i sängen är liiiiivet. 

En hälsning till en speciell mamma: Just i dag vill jag bakåthälsa genom tid och rum till en mamma som jag har sett på fammos och faffas vägg under hela min uppväxt, min farmors farmor. Hon hänger på ett familjeporträtt med sin man och sina 15 barn (jag tror de var 16, men ett barn klarade sig inte). Har fått berättat för mig att detta, när fotot togs, var enda gången i livet som hela familjen var samlad på en och samma plats (många skickades hemifrån redan som 10-åringar för att arbeta). Men just den gången blev det uppståndelse i byn (det sägs att folk frågade ”vad är på gång i Virkby i dag?”) när så många hästar kom på samma gång, på väg mot fotograferingen.

Undrar hur många gemensamma beröringspunkter vi hade haft vid ett eventuellt möte och ett eventuellt samtal. Hade antagligen stört ihjäl mig på hennes pragmatiska, kalla syn på livet, medan hon hade tänkt att jag var en känslostyrd, egocentrisk galning. Antagligen hade hon gömt sig i ladugården, men vill ända hälsa henne en glad morsdagsvecka, var hon än är! Och till er alla andra också!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.