Det nya bråda livet.

Konstigt hur dagarna bara flyger iväg!

Det har .. ehum .. tagit mig lite på sängen det här med att jobba och blogga. Det tar ju sin lilla tid innan man har hittat tillbaka till sina rutiner (också lite svårt att hitta sin egen iver när jag dagtid pillar med andras bloggar). Och när man väl kommer hem från jobbet, så måste man ju vila lite! Gå ut i solen! Äta nåt! Prata med sina barn! Åka till affären! Köra någon på fotbollsträning!

Och framför allt – pussa ihjäl den här lulliga tanten:

Omställningen från hemmaliv till arbetsliv har gått så smärtfritt för oss båda. Jag har inte en gång gått hemifrån med magont eller dåligt samvete eller whatever man nu kan dras med i situationer som dessa. Hon trivs så bra med de andra. Och jag tycker för egen del att det känns som om jag aldrig någonsin varit borta från jobbet (förutom att bloggtorkan är ett faktum dårå). 

Jag ska försöka bli lite bättre på att kasta hit halvkassa blogginlägg. Jag har lagt ribban för högt, märker jag. Nu när tiden är knapp kan inte allt vara så genomtänkt och flow-igt som det var när man hade all tid i världen. Det här inlägget får fungera som ett exempel. Det var totalt innehållslöst – men likväl ett blogginlägg, haha!

Roligt att ni ändå kikar in här! Bara jag har landat i arbetslivet kommer det säkert bli bättre på bloggfronten. Var så säker!