Det hände sig en tidig morgon på Rådhusgatan att ljusen på mötesbordet tändes. Kaffet doftade från köket och datorn pluggades i projektorn. Kunden, en riktigt härlig dam, klev in genom dörren och det inledande mötet på ett projekt, som vi ivrigt har väntat på, kunde börja. Projektledaren anslöt. Kodaren likaså. Och jag och Anna satte oss.
Det var ett bra möte som slutade i att kunden sa ”Oj, det är så roligt när ni är så positiva här. Vet ni varför jag valde er, förresten? För att ni är flickor! Har alltid tyckt att det är så mycket lättare att jobba med flickor”. Och då slog det mig faktiskt att alla runt bordet faktiskt var kvinnor. Alla vi sex som ska ro i land det här projektet är kvinnor. Bossen, projektledaren, kodaren, fotografen och innehållsproducenterna.
Vi jobbar med många fantastiska män just nu – det gör vi verkligen – men det är så nyttigt att stanna upp ibland och upptäcka att ”Wow! Det här hade varit en ovanlig konstellation för kanske bara 20 år sedan!”. I dag kan man gott och väl göra en all female panel, utan att jag ens tänker på det innan någon säger det högt. Så fint att inse! För alla flickors skull.
Mina, dina, allas våra.
Forever Jung 