Preppar för valvaka.

Känns som om jag skriver samma blogginlägg vid varje politiskt val. Också Anna tangerade ämnet häromdagen när hon skrev om sin fascination för valdebatter. För egen del märkte jag besviket att jag missade de flesta (mina mediekonsumtionsvanor har uppenbarligen förändrats så kraftigt sedan förra riksdagsvalet). Jag ser aldrig på tv om kvällarna så där som förr i världen. Teven står inte på i bakgrunden som förr. Första gången känns det som en dålig sak.

Förr var valdebatterna svåra att missa, för plötsligt stod partiledarna där i rutan när man gick med den våta tvätten genom vardagsrummet. Dras så till nerven i diskussionen.  Vem som kan hantera hetluften. Vem som faller. Vem som svamlar. Vem som duckar.  Och framför allt: vem som ger riktiga hållkäften-svar. Finns inget bättre. Politisk retorik är så fruktansvärt spännande. Hoppas fler debatter sänds via Facebook Live (eller Instagrams dito) i finska valrörelsen som snart kör igång, så jag har en större chans att haka på i realtid.

Att ha valvaka är heligt för mig. Det ska vara mys och god mat och tända ljus framför teven. Barnen har smittats av samma iver, vilket jag verkligen inte sörjer. Det här är ett mycket lätt sätt att få in samhällsintresse i deras värld. Med mat och mys och ljus kan man visa att val är bra grejer. Att rösta är viktigt. Alla har en chans att påverka sin morgondag. Och att det är spännande att följa med!

Har nyss tagit ut en äppelkaka ur ugnen. Doftar underbart. Ofattbart att jag orkade dra igång bakparty med tanke på att jag kom hem sent inatt från Umeå där jag och Anna drog en föreläsning om sociala medier i val för ett gäng SFP:are (hann också följa valspurten på andra sidan Kvarken) – PLUS att jag var med barnen på Norrvalla Cup i Vörå hela dagen i dag. Ögonlocken är så tunga, så tunga. Kanske man kan vila ögonen lite nu. Och återkomma lite senare när resultatet börjar vara fastställt.

Nu börjar det roliga!