Jag har varit så sugen på att skriva både i går och i dag, men ibland känns det så lönlöst att skriva bara för att skriva. Som att jag faktiskt borde ha ett ärende varje gång jag kikar in här. Men sedan slår det mig att det här trots allt är min blogg och att jag inte behöver följa några regler. Så hej! Här kommer jag! Helt utan någonting vettigt att säga.
För tillfället ligger jag och Matheo i soffan här hemma. Det är bara vi som är hemma ikväll (förvisso är My också här, men hon sover sedan länge). Matheo ha just sprungit till Sale efter chips och dipp åt oss. Som tack måste jag se på på mitt värsta program efter Fångarna på fortet – Klassfesten. Livet ger, livet tar. Å andra sidan är det bara fint att få vara ensam med honom.
Så sällan vi är bara vi!
Så nu ska jag stänga ner och försöka vara riktigt genuint intresserad av Mat-Tina och Samir Badran (hmmmmmm). Trevlig lördag på er!
Forever Jung 