Jag tror det är flera år sedan jag har fått så här många nya bekanta på så här kort tid. Den här hösten är som ett enda never ending bingo i bra typer. Bingo! Bingo! Bingo! Det kommer in så mycket frisk luft i mina nätverk varje vecka att det ibland nästan känns för bra för att vara sant. Nog bor det många bra typer i vårt land!
… vilket häromdagen fick mig att fundera på det här med att det – när jag var ung – sades att kvinnor är varandras värsta fiender.
”Flickor är elaka på ett annat sätt än pojkar”. Flickor kan inte kan leka i grupp. Flickor bara hugger varandra i ryggen (jämf. pojkar som alltid är ”så raka”, funkar ”bra i grupp” etc.). Flickor kan inte, flickor vill inte, flickor bara … Tänk alltså att vi gick på den myten, va? Och att man ibland påträffar folk som upprätthåller den.
Den här hösten har minsann visat mig allt annat! Herregud vad flickor håller varandra om ryggen! Sånt otroligt stöd kvinnor runt omkring oss visar just nu! Inte bara kvinnor – förstås också män (vi jobbar med fantastiska män).
Men vilket skitsnack det där om att kvinnor bara lägger krokben för varandra. Om det är något jag känner mig just nu, så är det buren av andra kvinnor.
Det känns så obeskrivligt skönt att vi sakta lösgör oss från de gamla patriarkala strukturerna som en gång sade: ”There can be only one”. Systemet som byggde på att vi kvinnor skulle konkurrera mot varandra, för att inte konkurrera med männen. Så ofta som man själv har spelat med i det här! Speciellt när man var yngre. Innan man såg igenom det och liksom förstod ”Jamen ja! Det är ju så här det ligger till!”.
Nog är det befriande när vi nu gör upp nya spelregler. Att kvinnor kan gå jämsides utan att tro att det bara finns en (1) plats för en kvinna i ledningsgruppen, i laget, i bandet, i gänget. Kvotkvinnans tid är förbi! Det finns plats för oss alla! Det finns utrymme att backa varandra. Vi ska lyfta varandra!
Det blir nästan komiskt när man tänker tillbaka på att det fanns en tid när man pratade positivt om att ”pojkar leker så bra i grupp”. Just män i grupp är kanske det mest läskiga jag vet nu som vuxen – och det tror jag faktiskt att de allra flesta kan skriva under (man byter inte sida på trottoaren när ett större gäng medelålders kvinnor kommer emot om kvällen). Och om vi nu ska vara riktigt ärliga: Män är fortsättningsvis allas – både kvinnors och mäns – värsta fiender, så där rent statistiskt.
Kvinnor har säkert behandlat varandra dåligt genom tiderna – MEN! Det är faktiskt inte så konstigt med tanke på att vi har varit barn av vår tid. Vi växte upp i ett system som inte gav kvinnan lika stor och självklar plats som mannen – trots att vi var lika många till antalet. Är det då så konstigt att det blev jidder i ledet? Att vi försökte fälla varandra för att nå fram? Näe.
Men vet ni? Det är nya tider nu!
Det är dags för oss att krossa gamla myter om flickor och pojkar. Vad de kan och vad de vill och vad de gör. Hur de är och hur de funkar. De är alla barn som lär sig efter vuxna i omvärlden. Vi ska lära dem att människor tycker om människor – och att vi alla ryms i den värld som är vår! Liksom ”pojkar är så raka?” – wtf, som om det fanns en (1) egenskap som överspände halva jordens befolkning? Nee-e, hela det här systemet är till för att krossas.
Om det är något jag har lärt mig i höst, så är att allt jag lärde mig om flickor är falskt. Det gäller bara att själv våga bryta det där mönstret. Att backa och våga släppa in kvinnor. Att lyfta, rekommendera och framför allt: Sluta upprätthålla myter som gällde för 20 år sedan (för att komma vidare måste vi sluta hålla fast vid envisa sägningar!).
Kvinnor är just nu mina allra bästa stöttepelare.
Och i mån av möjlighet anlitar jag kvinnor för att jag vill ge dem plats.
För nu, nu ska vi spela efter våra egna spelregler. Och på den här nya planen ryms vi alla. Glad måndag på er alla! Känner mig alldeles stärkt av koffeinet. Nu ska här ätas patriarkat till frukost!
Precis som man borde ha gjort redan 1987.
Forever Jung 
VOI JUKU vad bra feelis jag fick! Inget är mer sant än det du skriver, fan alltså för alla ”sanningar” som en lärt sig om hur kvinnor och män ”är”. Tack Linn för en pangstart på veckan.
Tack själv! ❤
Ja alltså kvinnor håller verkligen varandra om ryggen. Ingen hejar och peppar lika mycket som fellow kvinnor. Älskar också hur bra fiilisen är i fb-grupper för endast kvinnor. ❤
Instämmer!
Jag fick en gång kommentaren av en journalist om min roman Maresi att den är orealistisk eftersom kvinnorna i den inte vill varandra illa eller just hugger varandra i ryggen. För ”såna är ju kvinnor”. Obs det var en kvinna som sa detta, och det gjorde mig så beklämd för jag tänkte att ”vilken värld du måste ha vuxit upp i”.
Ja, och det kan ju faktiskt vara så, att hon har växt upp i en sådan värld (det har vi väl alla i någon mån). Men det bästa är att världen inte längre behöver vara sådan! Vi har möjlighet att förändra den – i alla fall i någon mån.
Ja ja ja, kan inget annat än hålla med! Så bra skrivet! Har länge funderat var det kommer ifrån detta då jag själv bara upplever att vi kvinnor stöttar varandra och hjälper varandra uppåt. Måste säga att det är väldigt skönt att känna det så och att det tydligen håller på att försvinna det där att kvinnor inte stöttar varandra!
Sedan är det ju en helt annan fråga, att man inte alltid behöver gilla alla kvinnor och stötta alla kvinnor (man behöver ju inte stötta eller gilla någon bara för att den är en flicka). Men just det här att vi numera har råd att göra det är så fint. Utan att det äter av vår egen andel.
Brukar inte kommentera, men nu är jag bara helt tvungen. Fantastiskt härlig!!
❤
Bra inlägg! Fasen vad den myten är seglivad om kvinnors osämja.
Satt faktiskt nyligen på en föreläsning där jag fick förklarat för mig att det är nyttigt att då och då ordna branschöverskridande inspirationsdagar tillsammans med ”konkurrenterna” eftersom man ju har liknande problem som företagare. Ja förutom för frisörerna då, vi vet ju att de aldrig kan komma överens och det blir inget av deras möten (min tolkning; tror inte det hade med saxar att göra).
Jag tror faktiskt på att våga närma sig konkurrenter. Det känns läskigt och härligt på samma gång! Vem vet vilka magier som kan uppstå om man vågar mötas, pratas och bråtas!
Jåå, about that – vi borde ta en kaffe nån dag. ☕
Ja! Ja! Ja! De enda som säger den där slitna frasen att ‘kvinnor är varandras fiender’ är män, och jag har börjat fråga varför de har den uppfattningen, då jag själv som kvinna inte alls känner igen mig i den beskrivningen. Kan det bero på dem (vilket jag alltså tror 😏), att det är ett enkelt sätt för kvinnor att plocka poäng hos dem, och plötsligt få bifall. Det händer att jag får dem till eftertanke.
Glad att saker och ting faktiskt håller på och ändras. Att vissa saker luckras upp och att det finns goda förebilder som lyfter katten på bordet. Från tidigare frostbitna dagar till nya med värme, respekt och stora hjärtan.
Ja! SÅ bra!