Stökangst & hempositivism.

En långsam dag på Brändö. Har försökt röja i de absurda högarna av tvätt och disk och annat som bara hopar sig i veckorna. När veckan är slut är vårt hem oftast en katastofzon utan dess like.

Igår när jag kom ut från sovrummet efter att jag hade lagt My sa Sami att en kompis hade varit förbi under tiden. Jag skrek rakt ut! ”Nej Gud, du skojar! Nej nej nej!”. Jag fick en sån angstklump i magen. Det var så stökigt att det brände i mina kinder. Ingen kan få se detta! 

Det var så smärtsamt pinsamt att jag bara fick lägga det bakom mig. Så där som man ibland måste göra när det blir för jobbigt. Man lägger det snabbt i en mörk kammare inne i hjärnan och så förtränger man för inte bli helknäckt För faktum är att jag har lovat mig själv den här hösten: Det får vara grisigt hos oss. Jag har så mycket om dagarna att huset måste få förfalla i veckorna. Vi har inte krafter att ha det fint hemma – så är det bara. Ändå är det svårt för mig att stå för det. Att visa utåt hur eklit det egentligen kan bli här.

IMG_6321

Jag läste om det nya begreppet hempositivism på Svenska Yle för en tid sedan. Som på samma vis som kroppspositivism handlar det om att inte värdera ett hem baserat på hur det ser ut utan att mera tänka att alla hem är okej.

Någon gång måste vi få vila också, så lördagar fortsätter i samma anda som resten av veckan. Jag vilar och stänger ögonen. Men sedan på söndagen så är det så förskräckligt råddigt att ingen längre står ut – då får vi ta tag i saken igen!

IMG_6311

Skrattade högt när jag läste om hempositivismen först – tänkte att det känns så typiskt 2018. Men å andra sidan: Att vara lite mer lagd åt den sidan skulle inte skada. Men det är liksom bara det där att man är så ovan med överraskningsbesök att man inte längre är rustad för dem. Man känner sig alldeles tagen på sängen i all sin skit. Vet ni?

IMG_6323.jpeg

Sedan hjälper det ju inte heller att vi har en som är rätt skicklig på att dra ut allt som befinner sig under en meters höjd. Ettåringar är ena råddbollar alltså. Mängden pussel, sällskapsspel och filmer hon sjabbar bort just nu är inte nådig.

IMG_6351

Men i dag har vi äntligen styrt upp lite igen! Nu ser vi i alla fall lite golvyta. Och högen med 6 (!) maskiner tvätt som fanns på barnens golv (!) är numera inne i garderoberna. Och vi har rena tallrikar! Wow. Nu kanske man kunde gå ut en sväng också?

4 reaktioner på ”Stökangst & hempositivism.

  1. Mrs J

    Känner så igen mig! Finns det någon ännu som faktiskt har vilodag på söndagar? Det är ju då vi storstädar! I veckan hinner jag inte, fredag och lördag vill jag inte (bastu, idol, å myskväll är viktigare). Me på söndag, ja senast då MÅSTE vi faktiskt tvätta wc:n…och precis som du – tvätta hela familjens typ ALLA kläder för att över huvud taget ha några rena kläder alls måndag morgon! Söndag kväll i rent hem och tända ljus, redo för en ny vecka känns ganska kiva också! =) ut hann jag inte, men man kan ju inte få allt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.