Sist på ljudboksbollen.

fullsizeoutput_122f.jpeg

Jag testar som bäst en gratismånad på en ljudbokstjänst och lyssnade hela Alex Schulmans ”Bränn alla mina brev” i går (den var en kortis på dryga 5 timmar). Att läsa böcker när man har ettåringar som sover i samma säng är lite väl risky business om kvällarna (man vill inte tända lampan ifall de för få sig att vakna). Mängderna litteratur jag numera kan ta in har plötsligt fördubblats! Kanske rent av tredubblats. Jag vet, jag vet – jag är sist på bollen!

Jag kan numera lyssna på böcker när jag gör mat, kör bil, åker tåg eller i största allmänhet har död tid. Det är trevligt. Att sitta med en fysisk bok är tydligen inte alls lika lätt som att plugga i två plöppar i öronen och ta in böckerna i ljudform, har jag märkt. Men å andra sidan är det kanske självklart: Funkar inte jättebra att handla i Lidl med en pocketbok i handen (den dagen jag  gör det har jag pretty much lost it).

Har dock märkt att en grej som är sämre med ljudböcker än pappersböcker – och det är möjligheten att stanna upp och riktigt njuta av vissa formuleringar (urk, det där lät både töntigt och perverst).

Har några böcker här hemma som betyder speciellt mycket för mig, som jag har fått mycket inspiration av under årens lopp när jag har fastnat i mitt eget skrivande. De är fullproppade med hundöron och understräckningar. Har massor av suddiga foton i telefonen också. På meningar som är så snyggt formulerade att jag är tvungen att spara dem. Kanske är den någon form av yrkesskada (att formulera snygga meningar är egentligen kärnan i min arbetsbild), men ur den aspekten går mycket förlorat när man lyssnar istället för läser.

Det går liksom inte att memorera ord, meningar, formuleringar och uttryckssätt på samma sätt (orka famla efter pausknappen och spola tillbaka stup i kvarten). Behöver se något för att jag ska minnas det. Men å andra sidan: Under vissa delar av livet kanske böcker ”bara” kan vara berättelser utan mål och mening. Jag tänker så här: Ljudböcker är i alla fall bättre än inga böcker alls.

Man märker att hela familjen är inne i nykär-fasen nu när det kommer till ljudböcker. Igår var det knäpptyst i huset hela dagen för alla satt med hörlurar på skilda håll och lyssnade (förutom Matheo som ibland mumlade ”nee-e, den här uppläsaren går verkligen inte att lyssna på”).

Hmm, nu undrar jag vad som var den ursprungliga poängen med detta inlägg? Det har jag tyvärr glömt bort (så går det när man lyssnar på historier samtidigt).

Häj!

2 reaktioner på ”Sist på ljudboksbollen.

  1. Fast då man även, måste säga till Expediten i Butiken, vilket märkes varor, denne, skall sammla i korgen, kan det vara litet svårt, att sammtidigt, koncentrera sig på Ljudbokens innehåll, utan, att sedan, behöva spola tillbaka och om Ni annors bara, vill läsa mer om, vad tex. Upphovsmannarättslagen, numera säger om att producera Ljudböcker, gå till adressen http://www.celia.fi så får Ni veta det senaste. Ändå, är det bästa, att enligt den Uppdaterade Versionen, får samma Ljudboksupplaga, både finnas Kommerciellt och inom Celias egna förråd, vilket nödvändigtvis, inte alltid förrut, varit möjligt, utan Celia, har varit tvungen, att göra en egen Upplaga, av Ljudbok, som i och försig, redan funnits i Kommerciellt bruk, vilket tex. inneburit, att Celias Upplaga, inte nödvändigtvis, varit uppläst av en Skådis, vilket ju de Kommerciella Upplagorna, nog alltid är, utan tex. Karla Rindell, vars röst, hörs i metron i Helsingfors, var en av Uppläsarna, som inte ändå är Skådis. Bra, att det litet uppdaterats i Lagen, så blir vissa saker lättare!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.