Var blev vi riktigt? Jag tror jag föll av bloggkärran här någonstans mellan världens aggressivaste vinterkräkis och de höga jobbhögarna som väntar på mig. Är det inte typiskt på något sätt? Att just när man har som minst marginaler i vardagen – ja, då ska man klämma in en spysjuka också.
Förra torsdagen hade jag bestämt mig för ta en jobbhelg – bara för att få bocka av sådant som släpat länge nog (ibland måste man bara offra av fritiden och jobba i kapp för att få lite mer frid i själen). Hann bara svänga om till fredag innan jag spydde som en galenskapsfontän i dagarna tre (det var den arbetshelgen, det). Sådana gånger tänker jag alltid att ni ändå väntar på mig här. Ni förstår sånt.
I min hjärna väntar cirka 33 oskrivna blogginlägg! Ska bara bocka av en föreläsning mellan 12-16, sedan sedan sedan är det helg!
Då ska det bloggas.
Forever Jung 
Är det faktiskt så att folk slutar följa bloggare som inte uppdaterar tillräckligt ofta? Folk som inte prenumererar på sina bloggar då antar jag?
Själv tycker jag bara det är skönt med bloggare som är bra men inte uppdaterar så ofta. Sedan jag fick barn för sex år sedan har jag liksom haft så mycket jag vill läsa men aldrig hinner med. 😅 (Sitter på toa nu 😉)
Hur prenumerar man på bloggar? Jag går ju in ”hela tiden” jag för att kolla om nån uppdaterat.
Bloglovin! Eller så kan du gilla min fb-sida. Delar alltid där när jag har bloggat!
https://www.facebook.com/mamasgotthemagic/
Jag använder appen Feedly
Får mig att tänka på ett TED-talk jag såg tidigare i veckan ”how to gain control of your free time”: https://www.ted.com/talks/laura_vanderkam_how_to_gain_control_of_your_free_time
Hon tar bland annat upp det där med att om något oförutsett händer, så tvingas man ta tiden till det. Och hur man kan använda det tankesättet till att prioritera rätt, typ.
Okej att bloggandet går ner lite i perioder tänker jag, jag har också haft en sån period med nytt jobbuppdrag och resor… 🙂