… eller vad vet jag varifrån allt kommer. Kanske kommer det från höger. Här kommer fem punkter jag tänkt på i veckan.
1. Jag kan vara världens i särklass sämsta influencer. Igår var jag bjuden på min vän Elins event på Verket (har du riktigt kvick syn kan du se bebfluencern My Maxine flimra förbi i den här videon). För det första insåg jag alldeles för sent att jag inte hade någon bil att ta mig fram med, så jag fick springa med vagnen in till stan. När jag väl var framme insåg jag att jag varken hade telefon eller kamera med. Ibland blir man lite milt matt på sig själv! Hade sett fram emot att få visa Elins supersmarta kläder åt er här. Det vill jag i alla fall säga: Multifunktionella, karisproducerade kläder slår det mesta.
2. Jobbande småbarnsföräldrar. Anna var med i Familjeliv på Yle nu i veckan och jag tyckte hon var så otroligt gullig genom hela intervjun. Har du 15 minuter extra så kan du lyssna på vad jag menar. Intervjun finns där i länken. Nickade mycket instämmande när hon pratade om hur viktigt det är att ha mommo-fammo-stöd i ryggen och att vara en good enough-förälder. Nu ska jag göra som Anna säger i intervjun: Klappa mig själv på axeln. Yes! Har blivit så mycket bättre på att se igenom stök (se bild 1: hellre lekande människor än städande människor).
3. Emma har färgat mitt hår (se bild 4). Vill gärna framhålla att Emma har gett mig mkt god feedback i att jag numera har blivit så vuxen att jag bokar nästa tid när jag klipper mig. Trodde faktiskt aldrig det skulle hända. Nånsin. Mitt hår behöver färgas med 9 veckors intervaller. Så nu vet ni det!
4. Mia Bäck har alltid verkat som en människa i min smak. Kyrkpressen hade en så otroligt bra intervju med henne idag. Aj että vad det där behövdes. Just nu finns det så många bra förebilder i vårt land. Fint jobbat, Sofia Torvalds!
5. Har ni tänkt på att självkänsla och självförtroende fluktuerar rätt kraftigt? Ibland är jag jättestark och bottnar i mig själv till 100 %, medan jag under andra perioder känner mig ganska svajig och osäker. Den senaste tiden har min självkänsla varit på svagare sidan – antagligen för att jag växlar upp en nivå, lär mig nytt och det är mycket att ta in. Så brukar det ofta vara. Och så får det säkert vara. Häromdagen blev jag så skör när någon kommenterade elakt här på bloggen att jag i min osäkerhet raderade hela inlägget. Nu i dag, när jag är lite starkare, skulle jag ha lust att säga: Aj, vad ont det gjorde. Du sårade mig. Känns det fint i dig?
Och hörni – i morgon är det fredag! Underbart.
Forever Jung 