Vem är det egentligen som vill ha det så här?

Processed with VSCO with c1 preset

Värsta supermegaturbo träningsvärken i dag efter helgens fysiska ansträngningar. Innan vi åkte hem från sommarstugan krattade jag så mycket jag orkade och bar en massa möbler (och vatten och ved och parasoll och tunnor och gud vet vad). Det känns i axlarna i dag. Att delar av kroppen som sällan används har varit i flitig användning.

Och härligt är väl det!

Vi pratade faktiskt om det med Jessica och Bäbä (mina nya vänner på Parad), om hur galet lite man som människa måste anstränga sig i dag. När man tänker på det, så skapar vi hela tiden en ideal som utgår ifrån att vi kan ligga i soffan och så sker allt runt omkring oss. Vi behöver egentligen inte ens gå ut längre  för kläder och mat levereras till dörren numera. Inte behöver vi träffa människorna live heller, för de finns ju med oss i handen, i mobilen.

Och har du Google Home så behöver du inte ens stiga upp ur soffan för att släcka lamporna, du kan bara befalla och röststyra. Gissar att det bara är en tidsfråga innan vi  minskar skrivandet på våra mobiler och istället börjar prata med Google assistenten. Ser ju redan på barnen, att de pratar med mobilerna och ger kommande – ”öppna youtube”  -istället för att skriva. Snart går vi väl alla och ropar kommandon ut i luften, som om det var helt normalt.

Nu drar jag i hårda växlar här, men så där generellt kan man säga att det är jäkligt lätt att vara människa i dag. Och med lätt menar jag att vi har så många hjälpmedel i vardagen som gör att vi slipper skitgöra som generationer före oss har lagt mycket tid – och fysisk ansträngning – på (robotklippare, robotdammsugare, tvättmaskin, diskmaskin, vedklyvare etc.)

Det blir verkligen väldigt påtagligt, bara efter en helg på Replot, att vardagen i stan är väldigt soft. Bara det att man måste gå utomhus på toa, hämta ved, diska och kratta gör ju att man aldrig hinner sitta stilla. Och jag mår ju så himla bra, märker jag. När jag håller i gång och gör någon nytta. Hinner tänka ut alla tankar samtidigt. För en gångs skull.

Får mig att undra lite över vem det som egentligen vill ha den här världen vi bygger just nu. Där allt egentligen bottnar i att du ska göra så lite som möjligt, i en så isolerad miljö som möjligt (ja, jag överdriver – har fått det från mamma). Älskar min surgubbiga fråga här: Men ska det nu verkligen vara bra med att få matkassarna levererade till dörren och att du aldrig behöver skriva att-handla-lista (för assistenten tog redan ditt röstmemo)? Är det nu sedan det som ska göra oss till lyckliga människor?

Ja ja ja, kanske.

Kanske inte.

Själv är jag i alla fall så nöjd över träningsvärken i axlarna och peace of minden i hjärnan. Mår så bra när jag får vara i fred, i tystnad, med tallskogen i ryggen.

Fint att få ha foten i två världar.

4 reaktioner till “Vem är det egentligen som vill ha det så här?”

  1. Ja, inte är det jag! 🙂 Vi bor på landet och skulle aldrig flytta till stan. Kommer aldrig skaffa Google home, robotgräsklippare eller robotdammsugare. Använder så lite skärmar det bara går. För jag är helt övertygad om att vi mår bättre på alla plan av att vara fysiskt aktiva. Det märks lika bra på mig själv som på barnen. Har du räfsat eller burit ved några timmar behöver man sen inte ta bilen och betala för att gå på gym. 😉

  2. Efter att dessutom läst boken Hjärnstark av Anders Hansen, vill man bara ut och röra på sig! Våga vägra all digitalisering 😉

  3. Har hoppat in på en liten gårldskarlsfirma i ett stugtätt område. Kunderna beställde oss till precis allt som enligt mig hör stugliv till: sopa och kratta tomten. Hugga lite ved. Sätta båten i vattnet. Allt. För själva ville de bara ta det lugnt och njuta. Det där njutandet, visade det sig, innebar ofta ”detta är jag värd”- drickande som fortgick hela semestern. Vi snackar välbärgade, välavlönade människor. Vad gör samhället med oss? När vi är så slut i huvudet att vi måste ”ta en öl” i 14 dgr stillasittande på terassens rottingmöbler? När det inte längre är någon avkoppling att räfsa, plocka i ordning, hugga ved och göra något fysiskt så att man får rensa skallen?
    Jag trivdes bra på firman för det var ju typ såhär: åka ut en härlig maj eller aprilmorgon, inte en kotte förutom tallkottar då, lyssna på en podd eller på tystnaden, räfsa, städa, vädra lite, plocka, äta ett smörgåspaket vid havet.
    Som förresten alla gånger slår biffen på Landmanngrillen på en trist terass i rottingmöbler.
    Bra att du lyfter det här Linn. Tänkvärt för alla som inbillar sig att avkoppling är att inte göra något alls, då det egentligen är att göra något med händerna då du annars bara kör runt i bmw i hesa och stirrar på en skärm resten av tiden,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.