Som känt dog min högt älskade fammo Inger förra sommaren – och som ni vet är det mycket som ska ordnas efter att en kär person går bort. Det är med blandning av sorg, nostalgi, värme och lycka som jag nu bläddrar igenom bilder på fammos och faffas hus som nu säljs i Karis. Sorg för att jag måste ge upp tanken på att ta över det här huset. Jag älskar det här huset. Men det kan inte stå tomt och jag kan inte flytta från Vasa. Värme för att det här huset är en så stark symbol för min barndom. Följ med på en rundtur!
60-tals romantiken har ju alltid legat mig varmt om hjärtat. Inte bara estetiken, utan också hela tanken om folkhemmet, framstegsoptimismen, vänsterprotester, bullabakande morsor med papiljotter i håret och blott en kanal på tv. Något mossigare finns antagligen inte, men det är nu bara en thing jag har. Jag kan bara se det här huset genom ett rosa filter. 1970 stod det klart på Observatoriegatan ovanför järnvägsstationen i Karis (den som före sammanslagningen hette Torngatan).
Många av möblerna vi har på kontoret kommer härifrån. Och det kan man ju kanske tycka att är aningen synd eftersom de skulle se så fina ut på bild. I synnerhet när fammo var så otroligt noggrann och vårdade allt (kläder, möbler, textilier, barnbarn) som om det var det sista hon hade. Många möbler flyttade in och ut med henne. Har alltid tyckt att balkongen som ni ser skymta utanför vardagsrummet är det bästa med det här huset.
Att varm tall tillhör mina tryggaste dofter beror mycket på tallarna här utanför. Minns också att fammo en gång sa det när vi var på picknick, att just varm tallskog är något hon förknippade med barndomen (ps. lägg gärna märke till den urläckra ytterdörren).
Ser ni potentialen med den här massiva balkongen? Om inte så är ni blinda. Tänk er soffor, matbord, sköna liggstolar och ett komplett vardagsrum utomhus. På första bilden ser ni trappen som leder ner till gräsmattan. Egentligen är balkongen mycket större än vad den ser ut. Så lyxig.
En lummigare bakgård får ni leta efter. Synd att bilderna tog innan fammos alla rosenbuskar och rhododendron slog ut. Jag var här i morse och wow:ade mig. Här kan man verkligen snacka skogen bakom hörnet. Där nere gick alltid fammo och plockade liljekonvaljer. Där finns också en stor hundgård, ifall det nu råkar intressera någon. Där bodde Lina medan hon ännu levde.
Om mina barn skulle få ange en USP (unique selling point, som vi kapitalister säger) så skulle de antagligen säga ”att man kan springa runt runt i huset huset. Det här är ett hus som man aldrig behöver vända om i ifall man vill galenskapsspringa runt i ring. Själv skulle jag kanske också ange ”dörrar i original”.
Går man ner i källaren kommer man till en stor bastu och omklädningsrum. Vet precis hur fredag det doftar här.
MEN SKIT I DET – för spana in rummet bredvid! Det som man i annonsen kallar för hobbyrum. I vår släkt går det under den anspråkslösa benämningen ”bröllopssviten”. Tror det härstammar från första gången min faster kom hem från Sverige efter att hon gift sig. När fammo bäddade så fint hon kunde. Säkert med nymanglade, storblommiga lakan. Som sig bör.
En gång var detta också pappas tonårsrum. Det var i det här fönstret som fammo och faffa firade ner en ”Kaffet är serverat”-skylt första gången mamma sov över hos pappa (fammo och faffa var för artiga och finkänsliga för att gå ner och knacka på). Det var också samtidigt som faffa presenterade sig som ”Palle – Peters äldre bror”.
I ett av sovrummet finns fortfarande små, små spår av fammo. Med den här mysiga stämningen ska jag lämna er. Men inte utan att säga 3 saker.
- Det här är pendlarens dream come true. Härifrån till Karis tågstation är det 390 meter (och därmed under en timme till Helsingfors).
- Om man vill bo i centrum och samtidigt bo i skogen, så är det här man ska bo. Som bonus är det supernära till Karis idrottspark (ishall, fotisplan, innebandyplan och icke att förglömma: handbollsplan). Allt finns här nära.
- I det här huset finns bara bra vibes. Det här huset har inhyst så mycket kärlek. De enda skelett som finns i garderoben härstammar från de gäddor som faffa hämtade hem från sina fiskeutflykter (och förresten så finns de inte garderoben – då hade nog fammo vänt sig i sin grav).
Söker du hus i Karis? Eller känner någon som gör det! Tipsa dem gärna om att här finns mera information, pris, kvadrat och fler bilder. Bara tanken på att huset kan få leva vidare gör mig glad!
Åh, vilket mysigt hus! 🙂 Å doften av varm tallskog, den förknippar jag just nu med villan men också med vårt hem, eftersom här finns en massa tallar. 🙂
Bästa doften! Mmmmmm
Ville bara säga att det här var en av de vackraste barndomsskildringar jag läst. Rätt in i hjärtat. Hoppas din fammo kan läsa det här. Någonstans.
Tack! ❤ Vad tror du om ett karriärbyte till mäklare?
Tror du behöver ta dig en seriös funderare. 😍👍🏽
Blir alldeles tårögd av att läsa texten, kan så relatera till min egen mommo som gick bort nyligen. Det var nåt speciellt med den generationen.
Jo, de var alldeles extrafina på sitt sätt!
Har du slutat blogga? Kollar in här titt som tätt men inget nytt.