Har rört mig i många nya kretsar under det senaste året och har således berättat om mig själv och min bakgrund för många nya människor. Så där som man gör när man träffar nytt folk för första gången. ”Egentligen är jag hemma från södra Finland, men sen flyttade jag … bla bla bla”.
För ett tag sedan frågade en tjugoplussare från Nyland hur det kom sig att jag faktiskt stannade i Österbotten. Många studerar ju där, men de kommer ju hem igen? Längtar jag aldrig hem?
Kom på mig själv med att säga ”jag flyttade till Vasa för att studera och sedan fastnade jag där”.
Fastnade.
Det var antagligen så jag kände i något skede. Att jag ofrivilligt blev kvar på en plats där jag egentligen inte hörde hemma.
Men det är ju rent av absurt att jag säger så fortfarande. För faktum är ju att jag väljer Vasa varje dag. Om och om och om igen. Så jag korrigerade och sa: Jag bor i Vasa för att man kan leva ett så oerhört bra liv där!
Vart jag än ska så finns det inom 15 minuter. Till och med till flygplatsen kommer jag på en kvart. Till Botniahallen, till Fennia Arena, till tåget, till affärerna, till jobbet, till dagis, till skolan. Allt är så nära! Allt är så lätt. Det finns parkeringsplats överallt. När jag jämför med kompisar i stora städer som slösar absurda timmar per vecka på kollektivtrafik, så är vardagen i Vasa så okomplicerad.
Vasa känns storleksmässigt som den ultimata staden för mig. Under det senaste året har helt nya världar öppnats för mig. Så småningom förstår jag hur allt hänger ihop, samtidigt som det hela tiden finns nya saker och nya människor att upptäcka. Tillräckligt stort för att jag ska orka andas, tillräckligt litet för att jag inte ska drunkna i mängden. Alldeles ultimat för att bygga starkt nätverk och hitta de personer jag behöver.
Har läst så många rubriker om att det finns massor av lediga tjänster i Österbotten som fortfarande saknar rätt personer. Nog är det ju konstigt med tanke på hur fin vardag här finns att tillgå! Billigt att leva och förmånligt att bo. Att inte fler tänker att ”Wow, ska vi testa på att bo i Österbotten?”.
Förstås lätt att säga när man väl bor här och redan har rotat sig. Men jag tycker ändå att det är så synd att folk inte vet vilka fina möjligheter här finns! Det har nog gått många, långa år sedan jag senast tänkte att jag ”längtade hem”. Vad är ens hem för mig? Kanske är det trots allt här jag är hemma?
Och så var det ju det där med människorna som jag ofta pratar om. Vet inte hur många gånger vi efter ett nytt människomöte på jobbet har sagt ”men tänk att de här har bott i Vasa hela tiden!”. För att inte tala om alla nya, fiffiga företag som dyker upp hela tiden. Det är en ynnest att få vara med och leka! Jag tycker det är så roligt att träffa folk som gärna vill satsa i Vasa. Som vill prova nytt i Vasa. Den kreativa scenen är mkt levande just nu.
Fastnade gjorde jag kanske en gång. När jag mitt i allt fick barn med en man som så himla gärna ville bo i Vasa.
Sedan fastnade jag för.
Forever Jung 
Jag har via jobbet rest en del till Vasa nu från Södra Finland. Jag skulle lätt kunna bo där, en mycket trevlig stad. MEN med småbarn känns det väldigt skrämmande att flytta 5-7 timmar med tåg bort från sitt stödnätverk. Redan nu med 1,5 timme till mormor så känns det för mycket ibland. Så det blir nog nej till Österbotten för min del.
Jag kan tänka mig att Vasa lockar, men vet dock inte hur det ser ut på bostadsmarknaden där. Om det är lätt att hitta bostad osv. En bit utanför, på landet, kan det ju vara enklare kanske. Men alla vill ju inte bo så heller. Jag är tacksam att ha Vasa nära, 20 minuter med bil till Stenhaga t.ex. Men att ändå få bo ”ute i skogen”. Det enda jag önskar, som skulle förbättra allt, är kollektivtrafiken. Varför satsas det inte på vettig kollektivtrafik? Tänk vad behändigt det skulle va att kunna ta bussen från Petsmo in till stan. 😀